Google tänker släcka sin RSS-läsare Google Reader. Likt andra stora reklammånglare, verkar även Google betrakta RSS-formatet som ett problem, då det ger folk en möjlighet att sammanställa nätflöden på ett alltför självständigt och reklamfritt vis.
Kontrarevolutionens krafter gör nu allt för att ersätta öppna verktyg med instängda plattformar. Mer om detta längre ner – först några bilder som fångar känslan i ögonblicket.
Utvecklingen av RSS ägde huvudsakligen rum i tomrummet efter IT-bubblan. Ett tomrum präglat av överflöd på datorkompetens som nu kunde kanaliseras in i progressiva ändamål. Det är ingen slump att en rad P2P-protokoll, inklusive bittorrent, uppkom samtidigt. Bland dem som var aktiva i skapandet av RSS fanns för övrigt Aaron Swartz.
Den kontrarevolutionära vändningen inleddes på allvar år 2007, men till en början stod inte RSS-formatet i skottlinjen. Snarare användes det som ett sätt att skapa “öppenhet” på de nya plattformar dit vi förlade allt mer aktivitet. Att det var en betingad öppenhet blev uppenbart först 2012, när stödet för RSS åter drogs tillbaka.
Hjälp mig gärna att fylla i den här listan över nyckelhändelser:
- Juni 2012: Apple “uppdaterar” sin webbläsare till en ny version, Safari 6, där stödet för RSS tagits bort.
- September 2012: Twitter förklarar att stödet för RSS kommer att tas bort i mars 2013, samtidigt som man inför hårdare begränsningar för tredjepartsklienter.
- Mars 2013: Google meddelar att Google Reader kommer att släckas den 1 juli.
Nicholas Carr förklarar läget med berömvärd tydlighet i ett kort och mycket läsvärt inlägg
There are tools, and there are platforms. /…/ A tool holds no secrets; a platform holds many. You use a tool; a platform uses you.
RSS is a good tool. It gives you a simple way to shape and filter the web’s content to suit your own needs. It lends you its power when you need it without requiring any broader entanglement. Its developers, to their credit, made its simplicity central. They were acting as tool-makers, which is how software programmers and web developers tended to act a decade ago. That was before the platform-builders arrived, with their schemes.
Google was once a tool-maker. Now, it’s a platform-builder. Like Facebook. Like Apple. Like Microsoft. Like Twitter. Like all the rest. /…/
Tools are threats to platforms because they give their owners ways to bypass platforms. If you have a good set of tools, you don’t need a stinking platform.
En kommentator vid namn Richard inför en slagkraftig metafor: ett nät av verktyg är à la carte. Plattformsnätet kan då snarare jämföras med Happy Meal. (Vi kan pröva att dra parallellen ännu längre: McDonald’s är ett fastighetsbolag och franchisetagarna tjänar i första hand pengar på att sälja sockerlösning, även om McDonald’s ur kundperspektivet är en hamburgerkedja. En liknande omkastning äger rum när vi uppfattar Google som en uppsättning nättjänster, medan Google uppfattar oss som en produkt att sälja till annonsörer.)
Växelrörelsen mellan verktyg och plattformar har präglat internets historia, påpekar samma kommentator. Amerikaner kan minnas en tid då internet var synonymt med en plattform, AOL – en plattform som punkterades kring sekelskiftet, i samma IT-krasch som öppnade för en ny våg av verktyg (RSS, P2P, etc).
Visst är det så att plattformar är gynnsamma för att öka det breda deltagandet på nätet. Detta gällde både för dåtidens AOL och för nutidens Facebook. Om vi vill främja “digitalt deltagande” måste vi kanske bejaka plattformarna. Men det finns ingen naturlag som säger att deltagandet måste maximeras, eller att nätet måste plattformiseras. Vad det handlar om är en maktkamp. Jag håller med Nick Carr: resistance is not futile.
Google ljuger när de påstår att det är användarna som överger Reader. Men vi ska inte göra oss illusioner om att Googles tjänster finns till för oss. Namninsamlingar för att rädda Reader är höjden av futilitet. Motståndet måste bygga på att vi gemensamt lämnar plattformarna – något som (bland annat) kräver nya verktyg.
62 kommentarer ↓
För att inte tala om denna aspekt: http://www.theverge.com/2013/3/14/4104894/google-reader-offline-those-living-under-censorship-lose-news-source
Tänk om WordPress hade tagit bort RSS-länken(länkarna) på alla sina blogg-mallar. Eller om dom slutat erbjuda den tjänsten överhuvudtaget. Då hade man fått gå in på varje blogg manuellt. Tillbaka till bokmärken. Eller Feedburner eller nåt.. Eller om Blogger (Google) gör det! Den tanken slog mig nu.
Jag vet inte. Bara en jävligt läskig tanke.
[…] Verktygsnät eller plattformsnät? Om nätjättarnas försök att döda RSS Share this:TwitterFacebookLike this:Like Loading… […]
@Daniel Fast då kommer det plötsligt uppstå en uppsjö av scrapers => RSS kan jag tänka mig.
Firefox hade en ikon i adressfältet som indikerade om RSS-flöden finns tillgängliga. Försvann med Firefox 4.0 i mars 2011. Gjorde det svårare (om än inte omöjligt) att detektera tillgängliga RSS-flöden.
@Håkan Må så vara, och så löses problemet i ett halvår. Dessa kan dock lätt blockeras och så var den sagan slut. Tillbakagång från öppna standarder är alltid en förlust hur man än ser på det.
En fråga är ju varför vi satt och läste våra flöden via en proprietär webbtjänst från början.
Och svaret är väl antagligen att det var smidigt och gratis.
Alternativet som jag ser är att äga eller hyra en Linuxserver och sätta upp en egen tjänst. Men det krävs mycket esoterisk kunskap samt tid och villighet att mecka och felsöka, vilket kan vara tråkigt och frustrerande till och med för en inbiten Lunix-entusiast.
Det finns mycket vilja och lust inom open source-världen för att göra smidiga och fina saker. Men jag vet inte om det är så många som jobbar med att göra det enkelt att sätta upp och drifta webbtjänster.
Jag tror inte att problemet är ett Manhattanprojekt direkt. Vi vill bara kunna konfa upp en RSS-läsartjänst på en server utan att sitta och vimma etc-filer över ssh. Jag tänker mig något som t.ex. ett webbgränssnitt till ett system som Puppet eller Chef. Eller något åt det hållet.
Någon som känner till något dylikt?
[…] så kom, förresten, Rasmus Fleischers inlägg i frågan som jag efterfrågade nyligen. Han följer ganska väl det som Nicholas Carr skrivit i […]
Mikael:
Nej, alternativet är att använda en vanlig RSS-läsare på sin egen dator. Allt behöver inte göras via webben.
Nej, Mikael, för poängen med GReader är ju att man alltid har sina strömmar synkade över olika enheter – datorn, telefonen, vad man vill. Därför räcker inte en RSS-läsare i den egna datorn.
Och så bökigt behöver det nog inte vara att köra en egen server. För t ex TinyTinyRSS eller Fever behövs bara en Apache-host med MySQL, och det har nog de flesta som har en egen domän eller annan nätnärvaro. Men visst, har man inte det så är det kanske lite bökigare.
Sorry, det var ju en kommentar på Leos kommentar på Mikaels inlägg.
Leo, precis som Peeter säger tänkte jag att de som är mest upprörda över Google Readers upphörande är de som drar nytta av dess synkning. De som vill ha tillgång till samma tjänst hemma och på jobbet, på olika enheter, osv. Annars är det såklart busenkelt att installera en RSS-läsare på sin egen dator.
Peeter, TinyTinyRSS verkar ju som ett gediget projekt, men jag tänker mig att det finns en anledning till att liknande grejer inte har fått något massivt genomslag. Kanske är vi bara i allmänhet ganska lata när det kommer till datagrejor. Förstasidan för projektet anger detta systemkrav:
“PHP (see PhpCompatibilityNotes) version 5.3 (or newer) compiled with support for mbstring and json functions. An accelerator like php-apc is suggested, pcntl is required for forking update daemon.”
Jag har använt Linux sedan jag var 13 och jobbar som systemutvecklare och det där ger mig ångest! Vill inte alls klanka ner på något, jag försöker bara fundera på hur man skulle kunna bidra till att skapa en situation där människor (utöver dtek-studenter med kopiös fritid) faktiskt ser det som en reell möjlighet, kanske till och med roligt, att köra open source-webbtjänster… Där intresse och entusiasm kan frodas, där folk till och med kan forka projekt och lägga in egna småhacks och bells & whistles, utan att drunkna i tråkig systemadministration och komplicerade kompileringssteg…
Jag brukar bli ganska utopisk när jag tänker på sånt här!
Ett par dumma frågor ifrån en oinsatt: plattformar sätts i motsättning till verktyg, men vad är det som gör plattformar så problematiska i sig? Är de speciellt lämpade (och att det därigenom är svårt att motstå) att tjäna pengar via, till skillnad från verktyg av någon anledning?
Är det otänkbart att skapa en öppen plattform?
Att synka filer mellan olika enheter är väl ett problem med hur många fungerande lösningar som helst? Det finns väl ingen anledning att ha en speciallösning bara för att det gäller RSS?
Well, anledningen till varför Jag använde google reader var en kombination av faktorer:
– google, de hade en tendens att kurera sina tjänster så min tanke var “det är klart tjänsten finns kvar”
– mobilitet, sidan funkade på alla mina enheter.
– det fanns inget alternativ som var /lika/ bra (då sitter jag även med en licens for fever)
Nu så valde jag att rigga en ttrss installation för vänner och andra som söker sig bort från Reader, så vi får se var det leder.
Förlåt en som är tio år efter, men vad erbjöd Reader för fördelar jämfört med, säg, Thunderbird eller liknande?
Reeder for iPad kostar 38kr på App Store. Som jag fattar det så är denna RSS-läsare endast gjord för synkning med Google Reader. Och det finns nog fler sådana läsare att betala för. Här kommer ju en direkt marknadsmässig fråga in. Företag som har satsat på en sådan här App-tjänst, vad ska de göra? Eller ha Google köpt upp dem alla i smyg?
En annan sak: förr kunde man ha sin blogg på Blogger och publicera till sin egen domän genom den tjänsten. Den gratistjänsten försvann. Nån som använde Google Anteckningar(Notebook)? Mkt bra tjänst, den försvann. Vad mer.. Jo, den personliga sidan iGoogle har väl försvunnit eller ska försvinna. Fast den var väl ingen hit direkt.
Google slutar även stödja Feedburner. :/
Jag vill hävda att läsverktygssidan inte är det huvudsakliga problemet med RSS-döden. En RSS-läsare är trots allt tekniskt enkel. Kanske är det min programmerarhybris som talar när jag tänker att jag nog själv skulle kunna få upp någonting med funktion liknande Google Readers (undantaget volymkraven) med en veckas heltidsjobb, men det är i alla fall inte jättelångt från sanningen. Det finns egentligen ingen anledning att förlita sig på att en monopolaktör som Google ska stå för verktyget. Förutom att verktyget är simpelt behövs ingen enhetlighet hos RSS-läsare, standarden står ju för enhetligheten!
Nej, vad som är värre är att det inte tillhandahålls RSS-flöden i tillräcklig utsträckning (längre). ”Prenumerera”-knapparna kommer allt mer i skymundan, om de alls finns, och många publicerar inte hela innehållet i flödet utan bara en ”teaser”, så att man måste klicka in sig på sajten för att läsa hela. Delvis beror det på att publiceringsverktygen folk använder inte framhäver dem (vilket i o.f.s. Google & c:o kan skyllas för), men det är också för att de som publicerar själva texterna vill att man ska komma till deras webbplats, för annonsers skull, för att få chansen att exponera annat innehåll, och för att få snygg besöksstatistik. Denna webbplatsnarcissism har hela tiden arbetat mot flödesstrukturen.
Naturligtvis är det också viktigt att den breda användarmassan aldrig tog till sig flödesidéerna. Återigen kan jättarna delvis skyllas för det, men jag tror inte att det är hela sanningen. Det handlar också om oförståelse och ointresse inför nätets struktur och vad den möjliggör. För sådana som mig är detta lite obegripligt, varför folk inte ser och vill utnyttja fördelarna med flödena. Men å andra sidan var det obegripligt för mig varför http/www var en så stor sak när det kom (det tillförde, rent tekniskt, inget jag inte hade kunnat göra tidigare). Det måste handla om någonting med var tröskeln ligger för nyttan i förhållande till ansträngningen.
Drömmer mig tillbaka med den här reklamfilmen för web 2.0 som mycket handlar om nätet som ett paradis av flöden med innehåll oberoende av format. Nu ser visionen ut att aldrig bli uppfylld. Av dem som förstod den var det för många som arbetade emot och för få som arbetade för.
Jag övergav reader förlänge sedan gick över till newsblur, tycker att det vara ganska klart att Google inte vill ha med reader att göra.
Jag var rädd att vi skulle hamna i den här situationen. Det är svårt att finansiera tjänster med RSS, men samtidigt är det ju därför RSS är så populärt. Vinsterna från RSS kommer sig nog i god informationsberikning som säkert kommer till många delar av samhället till godo. Man håller sig enkelt ajour med nya rön och nyheter, något som är viktigt i dagens höga informationsflöde.
Så RSS har absolut sin plats. Förutom hos företag som inte riktigt vet vad man ska göra av det och dra nytta av det.
Tim Berners-Lee måste gå i taket av den här nyheten eftersom hans tanke med WWW var ju just den effektiva informationskanalen med hyperlänkarna. Inte stängda sociala nätverk där man måste välja plattform att ägna tid på.
Sociala nätverk är dessutom dåliga ersättningar för RSS. Inte ens på det mest populära, Facebook, finns alla bloggar och nyhetsplatser som jag prenumerar på som Facebook-sidor att följa.
Jag väljer att se nedläggningen som något positivt. Förhoppningsvis kommer det att påskynda avvecklingen av mitt och många andras Google-konton. Det är verkligen dags att lämna molnet (och plattformarna där uppe) och krypa ned i tunnlarna.
PN:
Som i Super Mario! Molnen är oftast den enklaste vägen, men man missar alla godsaker som är gömda nere i tunnlarna.
Jag tror detta kan bli det som får unhosted att lyfta!
reader fungerade även som kompletta “arkiv” för de olika flödena, vilket inte andra läsare gör.
när man har lokala läsare, och prenumererar på ett flöde, plockar den ofta hem de senaste 10 posterna eller nåt sånt.
med google reader kunde man söka genom alla flöden historiskt tillbaka flera år., till flödets början. jag har inte sett det hos andra rss-läsare, varken webbaserade eller desktopklienter. det är ju inte möjligt att plocka hem rss-flödet tillbaka till flödenas början om man måste ladda ner det lokalt först, speciellt inte om man prempar på 50-60 flöden
Googles försök att döda RSS började väl med att de driftsatte Google Reader och därmed sög luften ur alla andra?
Det är alltid lika roligt när Google ska “döda” något. Minns ni när de köpte upp Etherpad för att lägga ned det? Det ledde till att koden blev fri, och nu finns en mängd etherpads runt omkring internet.
Men ofta sker en re-aktion istället för en pro-aktion. Låt mig istället skissa på en framtida kärnvapentunnel för bloggandet!
1. Istället för vaniljinternet används i2p-tunnlarna som transportlager. Plattformen är förvisso öppen, men den använder dig till CPU-kraft och nätkapacitet (istället för att sälja dina data som Google gör). På så sätt “jordar” vi det nya nätets politiska ekonomi på ett tydligare sätt i oljekrönet.
2. Slopa RSS (serverberoende) och börja distribuera innehåll med distribuerade hashtabeller (lite som bittorrent). När man väl har bloggat ut något ska det inte gå att ta bort från internet, av någon.
3. Byt människoidentiteter mot kryptoidentiteter. Allt innehåll (bloggposter) verifieras kryptografiskt istället för att man ska lita på att någon som bloggar är den hen är. (chiffernetisk författarfunktion istället för cybernetisk).
CK:
Det du beskriver, eller något mycket likt det du beskriver, finns redan i form av Sone (https://wiki.freenetproject.org/Sone). Det använder Freenet istället för I2P.
Leo:
Min inspiration var främst från Syndie, men Sone verkar vara liknande. Tack för tipset!
Hmm… Jag har svårt tänka mig ett företag som Google skulle ha svårt peta in reklam i sin reader på samma sätt som de gjort det i Gmail. Argumentet att de går miste om reklampengar köper jag inte. Gmail får man köra över IMAP och det går väl bra att peta in reklam i en app också, om det är där skon klämmer.
Däremot kan jag tänka mig det faktiskt är så att användarbasen minskat och de därför väljer lägga ner. Eller att de tycker det konkurrerar med någon annan av deras tjänster.
Google har en historia av att lägga ner tjänster som av en eller annan orsak inte “lönar sig”.
Jag har själv aldrig fallit för charmen med RSS. Jag ser en poäng när man använder RSS mellan olika system, men som en läsare är det lite trist. Och största nackdelen jag nu ser är att det inte gå att kommentera. Men det finns säkert någon lösning för det?
en förutsättning för christophers kärnvapentunnel är datamaskiner som alltid är på! servers… o här händer ju mkt! i och med en uppsjö strömsnåla smartfån chips har vi fått billiga plugservrar o proto-boards (raspberry pi) som kan användas som krigsmaskiner m.h.a subversiva projekt som freedom box.
[…] Verktygsnät eller plattformsnät? Om nätjättarnas försök att döda RSS […]
Tack för mycket bra artikel! Den fick mig att bli aktiv Flattr användare.
[…] Google nu väljer att stänga ned sin RSS-läsare kan ses som en del i en trist utveckling där nätjättarna utnyttjar sin ställning för att försöka tränga undan RSS-tekniken. Man går mot slutna plattformar med större möjligheter för reklamexponering — och det på […]