För en halvautomatisk lyxkommunism

Fully Automated Luxury Communism (FALC) är en fras som cirkulerat sedan tiotalets mitt i nätets vänsterkretsar, med början på Tumblr. Snart kom den att särskilt associeras med det brittiska mediekollektivet Novara Media, vars redaktör Aaron Bastani började författa ett manifest med samma titel. Boken utkom i fjol året på stora vänsterförlaget Verso. I höst ges den ut i svensk översättning, med förord av Mathias Wåg, som Helautomatisk lyxkommunism.

Tyvärr, men jag tål inte parollen. Vad jag stör mig på är inte kommunismen, i den mening den här gäller. Inte heller lyxen, som inget samhälle kan komma undan – den kan bara ta sig en uppsjö olika former (vilket gör prefixet lyx- till mer av ett frågetecken). Jag har absolut inget mot yviga överdrifter som metod. Särskilt inte när det handlar om att tänka på framtida möjligheter eller faror som kan följa av ny teknik.

Vad jag inte tål är det grumliga totalitetsanspråk som ligger i ordet “helautomatisk”. Jargongen om att det finns någonting som kan automatiseras “fullt ut”, till 100 procent. Detta är något annat än bara en retorisk överdrift. Att häva ur sig en vision där någonting blir automatiserat till 99 eller 200 procent är en sak, men hundraprocentigheten är någonting annat – här frammanas en totalitet.

Vari består då denna totalitet? Förgäves letar jag efter svar hos Aaron Bastani.

‘Communism’ is used here for the benefit of precision; the intention being to denote a society in which work is eliminated, scarcity replaced by abundance and where labour and leisure blend into one another. /…/
With the arrival of communism any distinction between mental and physical labour would vanish, with work becoming more akin to play.

Medan detta duger fint som definition av kommunism, rymmer formuleringen två olika engelska ord för arbete, både work och labour. Åtskillnaden tydliggörs aldrig av Bastani. Men medan det ena är något som ska “elimineras” – genom automatisering? – är det andra något som snarare ska upphävas, “glida samman” med fritiden i ett samhälle där lönearbetet avskaffas.

Det kan tyckas vara en enkel sak att det är arbetet som ska tas över av maskinerna. Men precis som i det tidiga 2010-talets våg av arbetskritik i Sverige, utlöst av Roland Paulsens bok Arbetssamhället finns det även här en flertydighet i själva arbetsbegreppet. Frågan måste ställas på nytt: “Vad är det som kritiseras i arbetskritiken?“. Vad är det, mer exakt, som ska automatiseras fullt ut? Och vilka mänskliga sysslor kommer att vara fortsatt nödvändiga, men glida samman med fritiden?

Att frammana en “helautomatisk” framtid är att osynliggöra i synnerhet all den mellanmänskliga omsorg som i dagsläget utförs inom lönearbetets ramar – i synnerhet av kvinnor – men som för den skull inte kan automatiseras fullt ut. Enklare uttryckt: Kommunalarbetareförbundets medlemmar. Här är Aaron Bastani inte ett dugg bättre än alla andra män som predikar om automatisering.

Gång på gång på gång upprepas samma ramsor om hur “alla” jobb är på väg att automatiseras bort. De kvinnodominerade omsorgsyrkena är diskussionens stora vita fläck. Visst talas det den del om automatisering i sjukvården, men aldrig någonsin om barn- eller äldreomsorg. På något vis förutsätter vi alla att det ändå finns något i det mänskliga mötet som inte kan eller får automatiseras bort. Men ytterst sällan talas det om var gränsen går eller hur den ritas om.

Så skrev jag härom året apropå en marknadsliberal robotprofet. Det gäller i högsta grad även för Bastanis bok. Han skriver en hel del om automatiserad sjukvård, men undviker konsekvent att tala om barn- eller äldreomsorg. För att inte tala om hushållsarbete.

Jag söker i bokens fulltext och får noll träffar på ordet “reproduction”. Trots att 2010-talets marxistiska debatter knappt har haft något viktigare nyckelbegrepp än social reproduction.
Noll träffar på “gender”. Noll på feminism. Inget om hushålls- och familjerelationer, vare sig nu eller i den framtida kommunismen. Alltså shit, enda gången som Bastani över huvud taget nämner kvinnor är när han i förbifarten påpekar att elektrifiering kan lösa problemet med att många av världens kvinnor fortfarande löper risk att dö när de föder barn. (Däremot kommer han flera gånger in på hälsoproblem som specifikt rör gruppen män.)

Signaturen mcm_cmc sammanfattar problemet väl i en kritisk recension:

Finally, by focusing on work as the production of goods, fully automated luxury communism risks overlooking other forms of labour such as those involved in social reproduction and care. Care work, such as the raising of children, looking after the sick, disabled and the elderly and the everyday tasks required for staying alive remains a large (and proportionately growing) burden of labour time, one for there seems no easy technological fix. Sure, care robots and other forms of automation have been suggested and implemented in part, but these are ill suited to accommodate the complex needs, requirement for human interaction and demands for dignity and agency which must surely be a key part of the provision of care in any future communist society.

As Sylvia Federici argues ‘while production has been restructured through a technological leap in key areas of the world economy, no technological leap has occurred in the sphere of domestic work significantly reducing the labour socially necessary for the reproduction of the workforce.’5

Here we should also take into account the gendered aspect of the conceptions of work that is being used. What is being focused on is the abolition of work in terms of privileged ‘male’ forms of industrial and ‘productive’ work, whilst the female dominated ‘private’ work of care and social reproduction which is harder to eliminate is largely overlooked insofar as it is even acknowledged as work at all. Thus in taking its technological underpinnings directly from the late capitalist present luxury communism seems in danger of also continuing its basis in gender oppression.

Allt detta kan ledas tillbaka inte så mycket till optimismen eller strävan efter “lyx”, utan till det totalitetsanspråk som finns i frasen “helautomatisk” (fully automated). All den mänskliga verksamhet som inte kan automatiseras, den är helt enkelt inte intressant för Bastani. Utan att det behöver sägas rakt ut, eller ens tänkas, skjuts den ännu djupare in i en “kvinnlig” sfär dit lyxkommunismen inte når.

11 kommentarer ↓

#1 Johan Schiff on 8 September 2019 at 3:17 pm

Kom att tänka på den här boken. Även i ett samhälle där vi kapat behoven av fysiskt arbete behöver vi fundera över makt. Personligen tror jag inte vi kommer att bygga det samhället, men det är intressant att diskutera – inte minst ur matkperspektivet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Walkaway_(Doctorow_novel)

#2 nope on 9 September 2019 at 10:16 am

Lite kul att labour på engelska också kan ha betydelsen barnafödande. Skulle vara intressant om ordvalet beror på en omedveten tanke där männens “work” kan transformeras till att bli mer omhändertagande och vårdande.

#3 monki on 10 September 2019 at 10:43 pm

På 1 maj 2015 gjorde jag en skylt med texten “semiautomatisera lyxkommunismen”. (Ja ja, lite väl anglosaxiskt)
https://imgur.com/HqQlAbK

STS-forskningen hittar också en mängd “care work” i de sfärer som annars framstår som mekaniserade eller automatiserade. Exempelvis hur autonoma fordon möjliggörs av att lågavlönade personer sitter och klassificerar mängder av bilder på trafiksituationer.

https://towardsdatascience.com/the-invisible-workers-of-the-ai-era-c83735481ba

#4 Alaoglu on 11 September 2019 at 7:42 pm

monki: Klassificeringen av bilder behöver ju bara göras en gång så det arbetet upphör när man väl har fungerande autonoma fordon, eller?

#5 x on 12 September 2019 at 10:57 pm

“Visst talas det den del om automatisering i sjukvården, men aldrig någonsin om barn- eller äldreomsorg. På något vis förutsätter vi alla att det ändå finns något i det mänskliga mötet som inte kan eller får automatiseras bort.”

Det talas det väl visst om? Och inte förutsätter väl alla det?

Aktiviteter inom vård och omsorg kan brytas ned till många moment. När så görs finner vi moment att automatisera i alla nuvarande yrken. Ett exempel är när nattliga hemtjänstbesök som bara “tittar till” brukaren (och riskerar att oönskat väcka denne) kan bytas mot sensorer som direkt detekterar om personen faller ur sängen eller liknande.

Visst, det kan invändas att vissa “mänskliga” (hur nu det ska ringas in…) moment är svårare att automatisera och åtminstone kommer dröja längre. Så “helautomatiserad” är mer av ett strävansmål med vissa förbehåll. Men vilken politisk slogan är inte det, när sömmarna synas?

Viktigt: en rest av oautomatiserade moment är förenligt med Bastanis tal om “a society in which work is eliminated, scarcity replaced by abundance and where labour and leisure blend into one another” *om* resten till sin omfattning och till sin karaktär är sådan att gott och väl tillräckligt många människor väljer att utföra momenten som vald fritidsaktivitet. Dvs. leisure. Ett begrepp som sen förstås förtjänar en mycket kritisk granskning om det ska fungera rimligt här, ty risken är stor att lönearbete-för-överlevnad-tvång övergår i olika sociala rollers förväntningars dolda tvång istället.

#6 Mats Henricson on 16 September 2019 at 2:37 pm

Jag saknar ett tidsperspektiv här. Pratar vi om 50 år, eller 5000 år?

Om 5000 år kommer förhoppningsvis sjukdomar och liknande att vara rätt avskaffade, liksom hushållsarbete. Däremot har jag svårt att se hur man ska kunna undvika att behöva ta hand om de barn som föds. Fram till typ 10-årsåldern är de ju rätt sårbara även i en utopisk värld.

Jag kan annars rekommendera Iain M. Banks romaner i Culture-serien. Har man inte läst en hel del SF så har man IMNSHO diskvalificerat sig för vidare diskussioner om detta ämne.

PS. Captchan verkar trasig i Firefox

#7 Jesper on 18 September 2019 at 10:35 am

X & Mats : Aaron pratar väl framför allt om den exponentiella utvecklingen av (info)teknik inom medicinsk vård. Dess resultat i form av minskade krav på tid och ekonomiska resurser. Främst utifrån Moore’s lag.

Men också en övergång till preventiv medicinvård och genetisk ingenjörskonst. Och även om inga tidsperspektiv nämns rakt ut så handlar ju hans visioner om snart närstående tid.

Jag är inte helt övertygad om att genetisk ingenjörskonst har samma förutsättningar som kiseltransistorer dock. Men det är så Aaron hanterar ämnet iaf.

#8 Eva on 18 September 2019 at 7:12 pm

Parollen “abolish work” kanske har skapat förvirring. Normal är det ju wage labour alltså lönearbete som kommunismen skall avskaffa. Traditionellt har man tänk att det fortfarande måste arbetas (work) i bemärkelsen göra nytta. Det första Bastani citatet verkar bakvänt och jag kan förstå att detta leder snett på alla möjliga sätt.

Egentligen har väl de italienska autonoma feministerna också grumlat vattnet eftersom de teoretiserat kring att work skall avlönas? Alltså drivit för att work skall bli labour. Kommunismen har ju tvärtom varit att labour skall bli work alltså avskaffandet av kapitalismen.

Skötseln av barn och äldre, utanför regelrätt sjukvård, är ju mest ett problem pga kärnfamiljen och lönearbete (labour). Att det är en massa arbete (work) att ha barn och föräldrar är inget problem i sig. Att avskaffa icke avlönat arbete är en mardröm som dessutom omöjliggör spel och sport.

#9 Nursing Papers for Sale on 12 October 2019 at 9:30 am

Do you require Annotated Bibliography Powerpoint Presentation from a credible and trusted writing company which guarantees high -quality articles for the client? It can be challenging to acquire secure and confidential Quality Research Papers from a writing company.

#10 Nursing Papers for Sale on 23 October 2019 at 8:58 am

Do you require Paper Writing Services Legitimate from a credible and trusted writing company which guarantees Nursing Papers for Sale for the client? Do not allow a complex and challenging task to rack your brain and consume your entire time while the Pre Written Research Paper are conveniently accessible, cost-effective, and confidential with punctual delivery.

#11 Buy Custom College Papers on 9 November 2019 at 8:08 am

Are you looking to hire the best Custom College Papers Writing Services? It is helpful to note that the content of Legitimate Custom College Paper are unique and non-plagiarized and each Custom College Paper should be verified meticulously by editors before it can be sent to you.

Kommentera