Dåligt väder, charterresor och inflationsstatistik

I veckan rapporterade SCB att KPI-inflationen stigit till 2,2 procent i juli, jämfört med 1,7 procent föregående månad. Äntligen passerades tvåprocentsmålet, för första gången på sju år!
Så fort siffran blivit offentlig, började finansmarknaderna att spekulera i att Riksbanken kommer att höja räntan redan nästa vår. Därför stärktes redan nu svenska kronan gentemot dollarn och euron. Därtill börjar det snackas om att höjda bolåneräntor är att vänta, vilket kan ge avtryck i prisutvecklingen på bostäder.

Allt detta på grund av dåligt väder! Nej, inte riktigt. Men den uppmätta ökningen av prisnivån berodde till större del, enligt SCB, på att charterresorna blivit rejält dyrare. Det beror både på ökad efterfrågan och dyrare flygbränsle.

– Paketresor, alltså charterresor, steg med 22 procent vilket är betydligt mer än normalt för juni. Även reguljärt utrikesflyg steg mer än väntat. Det två faktorerna förklarar i princip alltihop, säger Åke Gustafsson, ekonom på Swedbank, om månadsförändringen.

Av ren nyfikenhet tittade jag närmare på hur charterresor spelar in i framräkningen av inflationsstatistik. Som vanligt visar sig då en hel del godtycke. Det finns kort sagt inte ett givet sätt att väga in priserna på charterresor i konsumentprisindex. Ett första dilemma gäller de säsongsmässiga variationerna (som statistikerna tydligen hanterar med en ny modell från detta år). Ett andra dilemma handlar om hur man skiljer konsumtion i Sverige från konsumtion i utlandet. Ett tredje är om och hur man ska väga in förändringar i charterresornas kvalitet.

“Rekreation och kultur” är ett av de största delområdena i den privata konsumtionen. Det står för 12 procent av SCB:s varukorg; endast boende, mat och transporter är större. Rekreationskorgen ska mäta priserna på allt från gym till bokhandlar, men en väldigt stor del utgörs just av charterresor. En charterresa är en pakettjänst som brukar bestå av boende, mat, transporter.
Här visar sig problemet med att knyta konsumtion till ett visst land. Den som ordnar sin egen solsemester köper kanske flygbiljetten via en svensk tjänst (vilket då ska räknas som en del av “den svenska konsumtionen” i statistik över BNP och KPI), men restaurangbesöken under semestern är konsumtion i utlandet. För den som i stället köper ett charterpaket, all inclusive, blir även maten som äts under semestern en del av “den svenska konsumtionen”. SCB förklarar:

Det är den nationella konsumtionen som prismäts, det vill säga alla varor och tjänster för konsumtionsbruk som kan köpas inom landet. Svenskars konsumtion utomlands prismäts inte, men till exempel paketresor med inbakad utrikes semestervistelse prismäts eftersom hela tjänsten köps som ett paket i Sverige.

När SCB ska mäta priserna på charterresor väljer man först ut de största charterarrangörerna (resten bortser man från). Därefter väljer man ut vissa resepaket för prismätning. Urvalsmetoden är “ett slags kvoturval med avseende på kända prisbestämmande faktorer som till exempel destination, säsong, reslängd, ressällskap och logistandard”.
Här får vi an antydan om alla de subjektiva kvalitetsbedömningar som SCB:s statistiker måste göra för att vi andra ska få ett objektivt mått på Sveriges inflation. Eftersom utbudet av charterresor förändras från år till år, måste det finnas kriterier för vilka som är jämförbara. Men hur dessa kriterier ser ut i praktiken kan vi inte se, för de ligger inuti SCB:s black box.
Och då är charterresor – om jag fattar saken rätt – ändå inte klassat som en “kvalitetsjusteringsprodukt”. Hur jag än söker, lyckas jag bara hitta det ordet i följande mening, som återkommer i åtskilliga SCB-dokument:

Om produkten är definierad som en kvalitetsjusteringsprodukt så ska en kvalitetsjustering utföras vid produktbytet.

En annan återkommande mening är denna:

Kvalitetsjustering är ett område som ständigt behöver utvecklas.

Vi kan leka med tanken vad det skulle innebära att kvalitetsjustera priserna på charterresor. Kvalitetsjustering innebär att en prisökning kan räknas som noll, om den anses motsvara en ökad kvalitet.
Vilken kvalitet söker människor i första hand när de konsumerar charterresor? Svar: vackert väder. Närmare bestämt: vackrare väder. I princip borde alltså SCB konsultera SMHI som ett led i att beräkna den svenska inflationen.

Det förblir en öppen fråga huruvida charterresans kvalitet ligger i det absoluta vädret på semesterorten eller i den relativa skillnaden i väder mot Sverige. Att efterfrågan på charterresor ökar en regnig sommar pekar dock mot det senare. I så fall skulle alltså en regnig sommar betyda att charterresan får högre kvalitet, vilket i prisstatistiken ska vara detsamma som ett lägre pris och i slutändan lägre inflation.
Vem vet, om statistikerna bara tagit ordentlig hänsyn till vädret kanske Sverige inte ens skulle ha nått upp till sitt inflationmål på två procent?

3 kommentarer ↓

#1 Daniel Berg on 27 August 2017 at 4:41 pm

Underbar efterforskning. Lovar gott om mer. Ville passa på och tipsa dig och dina läsare om att jag skrivit om KPI och bostadspriserna utifrån samma förundrade känsla i senaste numret av Ordfront.

http://ordfrontmagasin.se/boflation-och-uppskattad-njutning/

#2 Retard on 31 August 2017 at 8:47 pm

Kul att du har blivit så vidrigt cynisk och dyster. Inte.

#3 rasmus on 1 September 2017 at 11:13 am

Retard: Nu har jag svårt att förstå vad du vill säga. Menar du att inlägget är cyniskt, vilket är tråkigt? Eller menar du att det är tråkigt att inlägget inte är cyniskt? Själv tycker jag mest att inlägget ovan är torrt men du får väl läsa in vad du känner för.

Kommentera