Nya internetfilter i Sverige – Elsevier tvingar fram blockering av sökmotor för vetenskapliga publikationer

Library Genesis (LibGen) är en sökmotor som indexerar vetenskapliga publikationer. Den grundades för tio år sedan i Ryssland och har efter hand vuxit till en viktig resurs för forskare runt om i världen. LibGen är en del av forskningsinfrastrukturen framför allt i de delar av världen som vi lite slarvigt kan kalla för Öst och Syd, där universiteten ofta inte har råd att betala för alla de kommersiella artikeldatabaserna. Men också en möjlighet för alla att komma åt forskningsresultat utan att själva vara knutna till en forskningsinstitution.

Totalt indexerar LibGen åtskilliga miljoner artiklar och böcker, framför allt (men inte bara) inom naturvetenskap och teknik. De flesta av dessa publikationer är – via de officiella kanalerna – otillgängliga för den stora majoriteten av världens befolkning. Därav behovet av s.k. piratbibliotek.

Today’s pirate libraries have their roots in the work of Russian academics to digitize texts in the 1990s. Scholars in that part of the world had long had a thriving practice of passing literature and scientific information underground, in opposition to government censorship—part of the samizdat culture, in which banned documents were copied and passed hand to hand through illicit channels. Those first digital collections were passed freely around, but when their creators started running into problems with copyright, their collections “retreated from the public view,” writes Balázs Bodó, a piracy researcher based at the University of Amsterdam. “The text collections were far too valuable to simply delete,” he writes, and instead migrated to “closed, membership-only FTP servers.”
More recently, though, those collections have moved online, where they are available to anyone who knows where to look.

LibGen är strikt talat inget piratbibliotek, utan bara en bibliotekskatalog, men namnet används också för att beteckna samlingen av miljontals pdf-filer som existerar runt omkring på (och under) nätet, utspridd och rörlig. För att hitta till filerna krävs sökmotorn och precis som i fallet med The Pirate Bay är det nu sökmotorn som rättighetsindustrin försöker strypa – även i Sverige.

Bakgrunden är ett domslut som den ganska nyinrättade Patent- och marknadsöverdomstolen fällde i början av 2017. Företag inom film- och musikindustrin hade stämt Bredbandsbolaget för att få fastställt att internetoperatörer är medskyldiga till olaglig fildelning som begås av deras kunder. Kravet gick igenom, med hänvisning till EU-domstolens praxis. Domslutet innebar att svenska internetoperatörer “åläggs att genom tekniska blockeringsåtgärder hindra bolagets abonnenters tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer via specifikt listade domännamn och webbadresser”. Så var dörren öppnad för fortsatt utökade blockeringslistor via privaträttsliga processer där samtliga operatörer efter hand viker sig för snart sagt varje krav, utan att något allmänintresse tas i beaktande.

Mediekoncernen Elsevier, med bas i Amsterdam, lever på att äga rättigheterna till vetenskapliga publikationer, skrivna av forskare som redan har fått betalt för sina insatser, ofta av samma institutioner som nu tvingas betala en gång till. Om denna affärsmodell är de inte ensamma, men Elsevier är särskilt ökända för sin skamlösa prissättning som gett dem en vinstmarginal på 37 %. I våras sade därför de svenska forskningsbiblioteken upp sitt gemensamma avtal med Elsevier. Artiklar som publicerats efter den 1 juli är inte längre tillgängliga för svenska forskare via de officiella kanalerna – vilket ökar efterfrågan på inofficiella kanaler som #ICanHazPDF LibGen. Just i detta läge väljer Elsevier att gå till svensk domstol för att i möjligaste mån täppa till dessa andningshål.

Stämningsansökan är undertecknad Monique Wadsted, känd från The Pirate Bay-processen för tio år sedan. Den riktas mot sju svenska internetoperatörer som avkrävs “tekniska blockeringsåtgärder” för att “hindra sina abonnenters tillgång till tjänsterna LibGen och Sci-Hub” via tjugo listade webbadresser “och andra domännamn/webbadresser vars enda eller övervägande ändamål är att möjliggöra eller underlätta tillgången till de illegala Tjänsterna och som Internetoperatörerna genom Elseviers försorg underrättas om från tid till annan”.

Allt tyder på att de svenska internetoperatörerna samfällt kommer att vika sig och blockera de aktuella webbadresserna (samt utöka filtret framöver, så fort Elsevier knäpper med fingrarna). Vad annat kan de göra?

Noterar att stämningsansökan inte riktades mot Sunet som är de svenska högskolornas internetoperatör. Monique Wadsted insåg väl att det hade varit otaktiskt att ge sig på forskarsamhället direkt. Gissningsvis kommer Sunet ändå att se sig nödgade att falla för påtryckningarna, men det vore intressant att höra vad de har att säga.

Bahnhof försöker utmärka sig genom att blockera Elseviers sajt för alla sina kunder. Störigt för exempelvis mig, som trots allt har institutionell tillgång (via universitetsbibliotek) till deras databaser, utom det allra senast publicerade. Det är utmärkt att Bahnhof protesterar, men jag ser inte riktigt vad den här kontrablockeringen ska uppnå (mer än att marknadsföra det egna varumärket).

Rimligare hade väl varit om Bahnhof helt enkelt upplyser sina kunder om möjligheten att kringgå blockeringarna med hjälp av en VPN-tunnel. Fattar faktiskt inte varför de inte gör så, särskilt inte som de har en egen VPN-tjänst. Är de rädda för att provocera fram en ny våg av rättsfall, nu riktade mot alla tillhandahållare av VPN-tjänster? Men vem som helst fattar väl att upphovsrättsindustrin redan drar upp planerna för detta. Bättre att ta konflikten direkt än att godtroget hoppas få flyga under radarn ett par år till.

Läs uppropet i solidaritet med LibGen och Sci-Hub som spreds när den här vågen av rättsprocesser inleddes för tre år sedan i USA.

6 kommentarer ↓

#1 Max Andersson on 3 November 2018 at 1:16 pm

Min bild är att Bahnhof kontrablockerar för att de försöker lära allmänheten att installera VPN. Och göra reklam för varumärket förstås.

https://www.bahnhof.se/press/press-releases/2018/11/01/bara-patent-och-marknadsdomstolen-verkar-tro-att-blockering-av-sidor-fungerar

#2 boken on 4 November 2018 at 12:54 pm

“LibGen är strikt talat inget piratbibliotek, utan bara en bibliotekskatalog”

Nja, LibGen är en sökmotor men de servar också filerna på en handfull mirrors.

LibGen och Sci-Hub är separata, men LibGen tycks även spegla material från Sci-Hub.

Sci-Hub hämtar artiklar åt användaren via olika universitets proxies och sparar sen en kopia av filen för att snabbare serva den till användare därefter.

Elsevier är pur rentärism och ska bort.
https://www.theguardian.com/commentisfree/2018/sep/13/scientific-publishing-rip-off-taxpayers-fund-research

#3 Tomas on 5 November 2018 at 12:06 pm

Jag föreslog kontrablockering av viaplay, sonymusic.se m.fl till Jan Karlung som svar på TPB-blockeringen för något år sedan, men han nappade inte på det pga de skulle förlora kunder. Om solidaritet existerade mellan internetleverantörer i Sverige så hade detta problem varit fort löst..

#4 Andreas on 5 November 2018 at 1:40 pm

Det är väl bara Elseviers officiella hemsida som redirectas till en varningssida, från vilken en sen kan gå vidare och komma till sajten. Just eftersom Elseviers kunder bara är bibliotek och själva tidskrifterna har egna sidor, så har privatpersoner väl ingen anledning att besöka den officiella hemsidan. Så på så vis är det ett tämligen harmlöst pr-trick som är fullt kompatibelt med Tomas observation.

Noterade förresten att pdf-indexeraren Mendeley, som sedan en tid ägs av Elsevier, håller på att utvecklas till ransomware: https://eighty-twenty.org/2018/06/13/mendeley-encrypted-db – Elsevier när väl en dröm om något slags spotify för forskare.

#5 boken on 6 November 2018 at 12:19 pm

Andreas: intressant läsning om Mendeley. Jag har dålig koll på hur många användare de olika alternativen har, hur står sig öppna Zotero nuförtiden?

Inlåsning är en utbredd strategi bland vinstdrivande företag bakom tidskrifter/textdatabaser/e-bokstjänster/kurslitteratur. De nudgar akademiker att skaffa konton, användare tjänsten för bokmärkning, anteckningar och så vidare. Se även https://en.wikipedia.org/wiki/Academia.edu .

#6 Andreas on 8 November 2018 at 9:57 am

boken: Zotero står sig hyfsat bra, baserat på min egen användning. Jag tycker den har förbättrats rejält sedan tiden innan Mendeley blev uppköpta. Zotero har ingen inbyggd pdf-läsare utan måste kombineras med en valfri, vilket också betyder att annoteringar är upp till pdf-läsaren, inte Zotero. Men i övrigt är den nog ganska likvärdig.

Kommentera