Röd geografi: Majorna, Möllevången, Bagarmossen

Jag bor i ett av de bostadsområden i Sverige där Vänsterpartiet fick allra flest röster. Nej, jag tänker inte skriva om riksdagsvalet, än mindre om regeringstjafset och jag är verkligen ingen partigängare. Detta handlar inte om partipolitik utan om politisk geografi. Om det finns något intressant i valresultatet så finns det på den allra mest lokala nivån. I detta fall råkar jag själv bo mitt i ett fenomen värt att analysera.

Såvitt jag kan se finns det tre bostadsområden i Sverige med flera angränsande valdistrikt där Vänsterpartiet noterade över 30 % i valnattsräkningen:

Har dessa bostadsområden något gemensamt? Utan tvivel. Kring de närmast medskyldiga flödar det klädsamt självhatiska talet om “medelklass”. Men detta begrepp förklarar ingenting. Först och främst för att de kan syfta på så väldigt olika saker. För den som vill få rätsida på saken rekommenderas ekonomihistorikern Lovisa Broströms rapport “Medelklassens förändrade maktposition“, där hon konstaterar att medelklassen å ena sidan växer, men å andra sidan liknar arbetarklassen allt mer. Den är också långt ifrån enhetlig. De allra flesta “medelklassområden” är ju långt ifrån röda i valresultatet. Politiskt betraktat finns det inte en medelklass, utan flera, med olika politisk tendens.

Tittar man på statistik över invånarna i dessa områden, blir det också svårt att påstå att det rakt av skulle vara medelklassområden. Jag nöjer mig med att kolla på mitt eget närområde i Bagarmossen, jämfört med övriga Stockholm. Statistiken skiljer sig rätt kraftigt från exempelvis Södermalm.
Inkomsterna i Bagarmossen ligger en bra bit under genomsnittet i Stockholm. Ohälsotalen ligger något högre. Andelen hyresrätter betydligt högre. Ålderssammansättningen är blandad. Utbildningsnivån ligger ganska exakt kring kommunens genomsnitt. Samma sak för andelen invånare med utländsk bakgrund, vilket gäller även när vi zoomar in på enskilda valdistrikt som det här är fråga om. (Därtill rymmer Bagarmossen också ett miljonprogramsområde där långt fler har utländsk bakgrund, där inkomsterna och valdeltagandet är lägre, men där förblir Socialdemokraterna starkare än Vänsterpartiet.)

Vi måste nog leta efter andra sociologiska faktorer än de som bara signalerar hur högt eller lågt i klasshierarkin som befolkningen befinner sig. Faktorer som inte går lika lätt att utläsa ur statistiska tabeller. Exempelvis vilka slags yrken som är överrepresenterade.
“Här bor ju bara kulturarbetare nuförtiden”, är en replik som är typisk för det klädsamma självhatet både i Bagis, på Möllan och i Majorna. Det stämmer såklart inte. Men säkerligen finns det en överrepresentation av vissa slags yrken inom kultur- och mediesfären. Men det är alltför lätt att generalisera i talet om kulturarbetare, som kan ha radikalt skilda arbetsvillkor och där de allra flesta lever ganska långt ifrån det stereotypa livet som södermalmskändisar. Vissa jobbar svart i nöjesbranschen, andra frilansar åt stora medieföretag och sen har vi alla de journalistutbildade, varav en stor del nu har tvingats ta jobb som kommunikatörer. Jag vågar nog påstå att kommunikatörer i offentlig sektor är överrepresenterade i Bagarmossen, liksom bibliotekarier, liksom tv-producenter. Men dessa och liknande yrken utgör ändå bara en liten del av lokalsamhällets invånare, som knappast räcker för att förklara det röda mönstret i valresultatets geografi. Även om det vore intressant att få se siffror på andelen offentliganställda samt ensamföretagare, ner på kvartersnivå, och eventuella korrelationer mot valresultatet.

Andra får säga i vilken mån som Bagis delar nämnda kännetecken med Möllan eller Majorna (eller med det distrikt på Ålidhem i Umeå där Vänsterpartiet också fick över 30 %).

Även om det går att hitta en rad sociala likheter mellan dessa områden, så delas de med en massa andra bostadsområden i Sverige, som inte är fullt så röda. I slutändan kanske det är nödvändigt att gå bortom de socialstatistiska förklaringsmodellerna och grunda den politiska geografin i det vi kallar “kultur”. Alltså att människor med liknande värderingar – inte bara vänstervärderingar – dels har tenderat att söka sig till samma områden, dels stärker varandras värderingar i sitt lokalsamhälle.

Nu lovar jag att sluta surfa på val.se, men är fortsatt nyfiken på om sociologer och geografer (hellre än statsvetare) vill gräva djupare i de svenska storstädernas politiska geografi.

10 kommentarer ↓

#1 Petter Ericson on 13 September 2018 at 12:31 pm

En kort kommentar – Ålidhem är ett miljonprogramsområde, och just det där valdistriktet (mitt gamla!) är nästan uteslutande hyresrätter, och därtill till stora delar studentkorridorer. Vad som eventuellt kan vara intressant är att Ålidhem Västra är i stort sett exakt samma demografi och förutsättningar, men har sosseövervikt, medan Ålidhem Södra också kvalar in med >30% V, men där finns nästan inga studentkorridorer, och inkluderar de enda bostadsrättsområden som finns på Ålidhem.

Ålidhem har länge haft ett ganska gör-det-självigt halvanarkistiskt drag, med ockupationer, husgemensamma trädgårdsodlingar och fester och dylikt som ett inte helt ovanligt inslag. På senare år har exempelvis den kommunala parken mellan centrum och skolan fyllts av diverse pallkragar med potatis, jordgubbar och rabarber, samt en utomhusscen, och diverse annan dekoration.

Onekligen inte direkt ett “kändis”-område, men flera amatör/halvproffs-musiker jag känner bor där.

#2 Kristoffer Nolgren on 13 September 2018 at 9:48 pm

På det metriska spåret vore det spännande att hitta områden med liknande sammansättning kring ålder utbildning etc, men där vänsterpartiet inte är lika representerat.

#3 Eva on 13 September 2018 at 9:58 pm

Jag kollade på
DN kartan med ett missformat sverige och intresserade mig också för Vänsterpartiet eftersom det såg klustrigt ut på ett annat sätt än de andra partierna (kanske bara grafiskt pga storlek?) Jag noterade att Flogsta och Studentvägen i Uppsala var sådana röda prickar. Dessa är ju just studentområden.

Jag bor också i en mörkröd prick i Bagarmossen och skulle säga att den är extremt blandad med avseende på ålder och typ av arbete. Medelinkomsten är dock låg, kanske pga pensionärer. Boendeformen är också blandad kanske med övervikt på hyresrätter (gissar).

Med de svårigheter som finns med att flytta i Stockholm är det intressant att fundera på om det går, för de mindre bemedlade, att söka sig till likasinnade. Själv är jag här av en slump och röstade inte i valet.

#4 Eva on 13 September 2018 at 10:21 pm

Förresten vill jag reservera mig mot användingen av “medelklass”. Ett begrepp som bara förvirrar.

#5 rasmus on 13 September 2018 at 10:54 pm

Jag instämmer i att begreppet “medelklass” förvirrar mer än det förklarar, med möjligt undantag när det används på ett tydligt definierat sätt (som i Broströms rapport).

Vad gäller möjligheten att flytta så går ju hyresrätter att byta. Det är så jag och nästan alla jag känner har hamnat här. Det förutsätter såklart att man redan är en bit inne i Stockholms hyresrättssystem.

#6 kaj on 13 September 2018 at 11:02 pm

Har bara varit i Bagarmossen en gång och har ingen egentlig uppfattning, men att Möllan skulle likna Majorna tycker jag däremot låter konstigt. Ännu märkligare är det när folk jämför det med Södermalm, vilket händer. Det är också märkligt hur en del, mest folk utifrån men även vissa Möllanbor pratar om stadsdelen ungefär så som du beskriver inledningsvis (det klädsamt självhatiska talet om “medelklass”), samtidigt som malmöbor överlag snarare pratar om Möllan i termer av ghetto, ungefär som när man pratar om Rosengård, Bergsjön osv. En sak som är iögonfallande uppenbar för alla som promenerar runt här är hur som helst att de flesta är utomeuropeiska invandrare liksom skyltar på det arabiska alfabetet syns på butiker över allt. Så ser det väl inte ut i Bagis eller på Majorna?
Samtidigt stämmer det ju också det där med att “kulturarbetare” i stor utsträckning bor här liksom att folk som märkbart tillhör en “alternativ” subkultur finns i stora skaror här också.
Jag skulle verkligen hata att bli en sån där fisförnäm multikulti-människa som stolt deklarerar att vi är så jävla “toleranta” och att vi alla är en enda lycklig smältdegel här på det myspysiga Möllan.
Men… Ligger det inte något i det då?
Sverigevänner älskar att utmåla journalister och “vänstern” (inte utan viss rätt ibland) för att vara verklighetsfrånvänd medelklass som bor i bubblor på Södermalm och aldrig själva skulle välja att bo bland invandrare. Utmärker sig kanske Möllan med att någon “white run” inte inträffat, att man här lyckats kombinera arbetarklass, hög invandring, öppen knarkförsäljning och gängmord med veganfik, hipsters och konstnärer, eller är vi bara i ett för tidigt stadie av vår gentrifiering?

Avslutar mina subjektiva observationer och gissningar med lite hårda fakta:
1. Efter att ha klickat runt lite på val.se verkar det som valdeltagandet är lägre på Möllan gentemot Bagis och Majorna.

2. Från Katalys rapport om Klass:

“Andelen arbetarklass av samtliga förvärvsarbetande på
Möllevången ligger på 42 procent och överensstämmer ungefär med
genomsnittet för hela Malmö.”

Hur är det i Bagis och Majorna?

#7 Eva on 14 September 2018 at 1:29 pm

“Utmärker sig kanske Möllan med att någon “white run” inte inträffat, att man här lyckats kombinera arbetarklass, hög invandring, öppen knarkförsäljning och gängmord med veganfik, hipsters och konstnärer, eller är vi bara i ett för tidigt stadie av vår gentrifiering? ” – kaj

Min erfarenhet av sådana platser i andra länder är att de senare kommer att bereda väg för bättre bemedlade allt mer non-edgy program-utbildade människor som för med sig bättre och bättre bakverk samt fler och fler bankomater.

Fast det där med bankomater gäller nog inte.

#8 Bo på Möllan on 17 September 2018 at 1:09 pm

Länk till statistikunderlag för Malmö.
Vad gäller Möllan de senaste åren har bl.a. Subway blivit en parabolabonnemangsbutik och 7Eleven en halalköttbutik, så gentrifieringstendensen är inte helt solklar, åtminstone inte ytligt sett, om det öppnat några finkrogar också.
Gentrifieringen motverkas troligen av utbyggnaden av Västra hamnen, omdragningen av bussarnas linjesträckning närmare centrum, uppmärksammade problem med brottslighet, dåliga resultat i områdets skolor, bl.a. Andelen boende med utländsk bakgrund har ökat med 3 % de senaste 10 åren. Samtidigt har andelen med eftergymnasial utbildning ökat ännu mer. Orkar inte kolla inkomst osv, men mycket finns där på länken.
Just när det gäller Möllan tror jag definitivt att det är en fråga om kultur; områdets speciella karaktär drar till sig folk för vilka V:s frågor är särskilt viktiga (eller snarare kanske kräver den typen av åsikter för att “stå ut”, medan andra flyr vad de upplever som ett skräckexempel). Detta driver s a s på anrikningen av andelen V-röstare. Majorna har väl inte alls samma brokiga och folktäta prägel, Bagarmossen vet jag inget om.

#9 Spegelskrift on 18 September 2018 at 5:21 pm

Not apropå Malmö så stannar inte den starka vänsterdominansen vid Möllan utan sträcker sig vidare norrut genom innerstaden: i områden så som Sorgenfri, Rörsjöstaden, Värnhem, Slussen, kammar V hem över 20% och den rödgröna dominansen är rätt stor. I Kirseberg samma sak. Noterade också med viss förvåning att även i det välmående villaområdet Johanneslust, också det i norra Malmö, granne med Kirseberg, råder kraftig vänsterdominans. Alla dessa områden framstår som socioekonomiskt rätt olika, vissa gentrifierade, andra mer traditionell arbetarklass, något med utpräglad (riktig) medelklass, etc.

#10 Spegelskrift on 18 September 2018 at 5:23 pm

Rättelse: inte nödvändigtvis över 20%, men gott och väl över riksgenomsnittet.

Kommentera