Samtidens politiska kris visar sig inte minst genom att konspirationstänkandet i allt högre grad erövrar det politiska samtalet. Att förstå detta bättre är av högsta vikt. Samtidigt är ämnet notoriskt svårt att avgränsa och greppa. Fallgroparna är många. Den som skriver om konspirationsteorier hamnar inte sällan själv i en sorts konspirationsteori med dolda samband mellan allt “extremt”. Eller faller in i ett tröttsamt raljerande över foliehattar och månlandningar. Alltför många glömmer att konspirationsteorier i sig är en fullt legitim typ av historiska hypoteser, eftersom konspirationer bevisligen har funnits och finns. Men detta är något annat än tendensen att se alla konspirationer som sammanlänkade i en enda jättekonspiration, där en liten grupps medvetna ränker har styrt i stort sett hela den moderna världshistorien.
Med tanke på allt detta, är jag väldigt imponerad av journalisten Kent Wernes nya bok Allt är en konspiration. Han lyckas inte bara undvika fallgroparna utan även på ett elegant sätt varva reportage från fältet med en gedigen återgivning av det idéhistoriska sammanhanget. Jag recenserar boken i dagens Expressen.
Ännu inga kommentarer ↓
Ännu har ingen kommenterat.
Kommentera