Snabb titt på nya förslaget om skärpt straff för “grovt upphovsrättsbrott” och möjlighet att ta domännamn i beslag

I en ny utredning (SOU 2018:6) föreslås “hårdare straff för piratkopiering“. Sådana nyheter väcker ingen större uppmärksamhet nuförtiden, inte heller på den här bloggen. Men ändå. Upp till sex års fängelse för “grovt upphovsrättsbrott”, vilket föreslås som en ny brottsrubricering!
Jag antar att detta i första hand inte syftar till att så många fler ska få sitta inlåsta, utan att det högre strafftaket öppnar för att använda mer övervakning och andra tvångsmedel. Det blir ännu en signal till polis och åklagare om att prioritera upphovsrättsbrott framför alla andra brott. (Där finns väl ändå något för den samtida slaskoffentligheten att ta i – vilka brott ska prioriteras ner när upphovsrättsbrotten prioriteras upp?)

Tio experter har varit knutna till utredningen, däribland en representant för FTVS som verkar vara ännu en frontorganisation för ungefär samma sak som gamla goda Antipiratbyrån.

Straffskärpningen påstås innebära att upphovsrättsbrott likställs med stöld. Även för grov stöld är maxstraffet sex års fängelse. Skillnaden är att stöld även har en mildare variant i straffskalan, ringa stöld (som fram till i fjol hette snatteri). Någon motsvarighet till detta föreslås inte i upphovsrättslagen.

En av de tio experterna har anmält avvikande mening. Det är juristen Daniel Westman som visserligen är med på att införa “grovt upphovsrättsbrott”, men påpekar att det i så fall även vore på sin plats med en ringa variant, “upphovsrättsförseelse”.

Vid en reform av de straffrättsliga påföljderna bör det emellertid beaktas att den digitala miljön också har medfört en kraftig ökning av antalet upphovsrättsbrott med ett begränsat straffvärde. Exempelvis ägnar sig en stor del av befolkningen åt en kopiering och delning av bilder och texter t.ex. i sociala medier som ofta är oförenlig med upphovsrätten. Före internets genombrott påverkades enskilda individers vardagliga informationsinsamling och kommunikation sällan av den upphovsrättsliga ensamrätten.
För att spegla den stora spännvidden i straffvärde som i dag förekommer förordar jag att upphovsrättsbrottet ges tre svårhetsgrader: upphovsrättsförseelse, upphovsrättsbrott samt grovt upphovsrättsbrott. Brottsbalksbrotten stöld och bedrägeri, som utredningen hänvisar till i samband med diskussionen om ett grovt brott, har en sådan tredelning.

En ytterligare aspekt av utredningen gäller statens möjlighet att ta domännamn i beslag. Ingenstans nämns domännamnet thepiratebay.se, som nyligen “förverkades” så att det inte längre fungerar (Högsta domstolens avgörande den 22 december 2017 i mål B 2787-16). Det tog sin lilla tid att nå dit. Antipiraterna vill därför att domännamn ska kunna “beslagtas” av en åklagare utan att domstol behöver besluta om saken.

Strikt talat gäller saken inte bara domännamn, utan “sådan lös egendom som inte utgör lösöre”; kategorin kan innefatta “t.ex. fordringsrätter, nyttjanderätter och immaterialrätter”. (Utredningen menar att rätten till ett domännamn är “en kontraktuellt grundad fordringsrätt” – det skulle alltså vara fråga om en sorts kreditförhållande, där jag som äger domännamnet Copyriot.se är borgenär medan IIS är gäldenär. Den tanken har aldrig slagit mig tidigare.)

Såvitt jag förstår är det bara vid misstanke om upphovsrättsbrott eller varumärkesbrott som domännamn ska få tas i beslag, enligt utredningens förslag. (En annan av experterna, Marianne Levin, har bifogat ett särskilt yttrande där hon uttrycker viss indignation över att inte straffskärpningarna inte omfattar patenträttens område.)
Möjligen kan man fråga sig om det kan vara ett första steg mot att regeln vidgas, så att domännamn kan tas i beslag även av andra anledningar. Något för de som intresserar sig för principiell yttrandefrihet. Å andra sidan kan man också fråga sig hur viktigt det är med just domännamn. Mitt intryck är att de är mindre viktiga på dagens internet än för tio år sedan. Men djävulen kan finnas i detaljerna. Vad betyder det på lite sikt om åklagare, utan föregående domstolsbeslut, får möjlighet ta ta alla möjliga fordrings- och nyttjanderätter i beslag?

3 kommentarer ↓

#1 Niels Möller on 18 February 2018 at 2:40 pm

Jag är lite förvånad att det alls finns politiskt intresse för upphovsrättsreformer åt ena eller andra hållet just nu.

Centraliserade tjänster har väl (tyvärr) lyckats ganska bra med att göra peer-to-peer-fildelning av film och musik mycket mindre mainstream. Och datorspel som väl alltid har piratkopierats friskt går väl också mot abbonemang eller online-registrering. Vilket gör upphovsrättsfrågor mycket mindre intressanta, trodde jag.

Att branschorganisationer alltid vill ha hårdare tag är ju inte så förvånande, men vilka har varit inblandade från politiskt håll för att driva utredningen?

#2 x on 18 February 2018 at 5:21 pm

Kom att tänka på en sak lite apropå dina texter om konsumentprisindex och de underliggande förändringarna i varorna.

När kopieringsfrågan blossade upp för snart två decennier sen hävdades att skadan vid kopiering var utebliven försäljning. En nedladdad skiva = en osåld CD. En nedladdad film = en osåld DVD. En skiva uppladdad tio gånger = tio uteblivna försäljningar. Dubiöst redan då. Men om vi för argumentets skull accepterar denna “skadematematik” så torde skadan, och därmed “grovheten”, från olaglig kopiering av musik/film ha minskat enormt över tid.

För vad är skadan från en olagligt nedladdad skiva idag? Alla kan ju redan lyssna på skivan gratis på Spotify, kanske med någon liten reklampaus. Är skadan det ekonomiska värde Spotify går miste om för att personen inte lyssnar på ett antal av deras reklamsnuttar? Minimal skada i så fall. Eller är skadan priset för en månads Spotify utan reklam? Nej, det är för mycket, för ingen betalar för Spotify bara för att höra en enda skiva utan reklam. Så ska Spotify-avgift vara utgångspunkten behöver summan behöver divideras ner många gånger. Fem kronor kanske? Mycket mindre än nypriset för en CD-skiva år 2000 uppjusterat till år 2018:s priser.

#3 Lennart on 21 February 2018 at 10:39 pm

Vill bara peka ut en sak som inte nämnts alls i debatten runt detta lagförslag, nämligen att det inte bara handlar om piratkopiering och sånt som har med piratkopiering att göra. Lagen, om den går igenom, kommer ju plocka folk där verksamheten har varit farlig eller lett till stor vinst. Tycker verkligen att Kalle på Kalles Mekaniska AB ska åka på grovt brott om han svetsar bromsok som han säljer som orginal utan någon som helst kvalitetskontroll, eller om Stina tjänar en halv miljon på att sälja piratkopierade modeplagg på blocket.

Kommentera