Spotifyboken skickad till förlaget

Boken om Spotify är nu inlämnad i manuskript till förlaget (MIT Press), efter att jag och de fyra andra medförfattarna har jobbat ganska intensivt i några veckor. Strax efter att jag nämnt bokprojektet här på bloggen blev jag intervjuad i Dagens Industri. Det var roligt och har lett till en del roliga uppföljningar. Det var också intressant att se hur ett litet intervjusvar kunde spinna vidare i internationell press:

Spotifys betaversion var från början en pirattjänst. Det som distribuerades var mp3-filer som de anställda råkade ha på sina hårddiskar.

För många i Sverige, som kanske rentav själva var inbjudna att använda Spotifys betaversion, är detta alls ingen nyhet. Det är heller inte nytt i medieforskningen, utan har t.ex. nämnts av Jonas Andersson Schwarz i en bok från 2013:

Much as TPB managed to build new infrastructure around the scattered activities of individual file sharers, Spotify managed to build a rogue archive of mp3 files that users could remotely access via streaming protocols, before reaching a deal with record labels and ultimately succeed to make the service legit.

Ja, hur skulle det annars ha gått till för Spotify att driva en betaversion innan man nått ett licensavtal med skivbolagen? Finns det någon som på allvar vill driva tesen att deras tjänst, under första året i drift, skulle ha varit 100 % laglig?

Ändå uppfattade vissa min utsaga som sensationell. Några dagar efter intervjun i Dagens Industri publicerades en artikel på Torrentfreak som fick oräkneliga uppföljare bland nyhetssajter på olika språk. Små glidningar i ordval fick det hela att låta ännu mer dramatiskt. Smaka på rubriken som sattes av Digital Music News: “Spotify Illegally Streamed MP3s Before Getting Proper Licenses, Investigator Claims“. (Som vore jag någon typ av hyrsnut!)

Vad de otaliga artiklarna drar på är att Spotify i startfasen streamade musikfiler som hade laddats ned utan tillstånd. Vilket får sägas vara belagt. Men oavsett varifrån musikfilerna kom, så gäller likväl att Spotify streamade ut musik utan tillstånd. Strikt juridiskt borde nog det senare vara klart grövre – även om skivbolagen denna gång valde att inte agera rättsligt. Det går såklart att spekulera i om skivbolagen använde stämningshot som ett kort i förhandlingarna med Spotify, som ju resulterade i en för dem mycket fördelaktig deal där de bl.a. belönades med delägarskap. Men sådant går inte att belägga och i vilket fall är det inte centralt för den historia som berättas i vår bok. Vi är inte alls intresserade av att “hitta skit på” Spotify – däremot av att plocka isär en del av den mytbildning som florerar.

Om jag får säga det själv, tycker jag att det är en förbannat bra bok som vi kollektivt har satt samman. Fyra längre kapitel som tar sig an Spotifys historia, infrastruktur, gränssnitt och affärsmodeller. Därtill lika många kortare “interventions” som syftar till att visa på innovativa sätt att bedriva forskning om nättjänster av liknande typ. Sammanlagt ligger manuskriptet på drygt en halv miljon tecken. Nu ska det genomgå sedvanlig akademisk granskning med sikte på utgivning i början av 2018.

4 kommentarer ↓

#1 Knyttet on 14 June 2017 at 8:42 am

Vad roligt! Ser fram emot boken.
Hoppas detta också betyder att du kommer uppdatera bloggen oftare!

#2 COPYRIOT | Writing the early history of Spotify (excerpt from a forthcoming book) on 14 June 2017 at 11:19 am

[…] ← Spotifyboken skickad till förlaget […]

#3 Magnus on 5 July 2017 at 1:28 am

Tja, både Spotify och Youtube opererade i en laglig gråzon – eller helt enkelt svart. Youtube har ju fortfarande ingen speciell koll på om uppladdarna har några rättigheter till den musik eller de låtar de laddar upp, och inte heller skivbolagen bryr sig särskilt mycket där i någon generell mening. Samtidigt som varken Youtube, Spotify eller ens Facebook går med vinst i den “klassiska” meningen att intäkterna från brukarna/kunderna kan betala rörelsens kostnader och lönerna till de anställda i realtid – pengarna får man istället in via hypen på företagets framtid som investeringsobjekt. Det skulle naturligtvis kunna ses som ett slags Ponzi scheme, precis som Icon Medialab, om man bedömer det med den vanliga företagsekonomins verktyg. ;)

Inga nyheter för oss som följer denna blogg, men det är klart att affärstidningar och dagstidningar inte gärna säger högt att ett hyllat webbföretag egentligen arbetar på tvärs mot vanlig lag och praxis…

#4 COPYRIOT | Hur Spotify försökte stoppa oberoende forskning – förgäves on 5 October 2017 at 4:45 pm

[…] Spotifyboken skickad till förlaget […]

Kommentera