William Baumol är död (men hur många nationalekonomer bryr sig?)

För en knapp vecka sedan avled William Baumol, som var en av världens främsta nationalekonomer. Gång på gång listades han som tänkbar mottagare av riksbankspriset i ekonomi. Han gjorde betydande insatser i forskning om arbetsmarknad, entreprenörskap och miljöekonomi, men var nog allra mest känd för att ha diskuterat följderna av ojämn produktivitetsutveckling – något som blivit känt som “Baumols kostnadssjuka“. Sistnämnda insats var visserligen inte så originell som ofta har gjorts gällande, men blev startskottet för ett nytt forskningsfält, “cultural economics“.
Även om Baumol var en ortodox nationalekonom, stadigt förankrad i ämnets mittfåra, så var han ovanligt öppensinnad för vad som hände på flankerna. Någon gång kunde det nog hände att han – på ett underförstått sätt – närmade sig frågan om ekonomins gränser.

Dödsrunor har redan publicerats i Washington Post, Vox och en massa olika ekonomibloggar. Men i Sverige har det inte hörts ett knyst.
Den normalt så pigga bloggen Ekonomistas har inte nämnt namnet Baumol sedan 2014. Tystnaden är nästan lika bedövande i svensk affärspress. En sökning i Mediearkivet ger inga träffar på Baumol sedan i januari. Under föregående år är omnämnandena sporadiska. Oftast nämns han bara i förbifarten när det ska listas tänkbara mottagare av riksbankspriset.

Så har det inte alltid varit. Under vissa perioder har hänvisningarna till “Baumols kostnadssjuka” duggat tätt i svensk debatt. Jag vet, för jag råkar ha räknat på saken. Ett litet sidoprojekt i min forskning handlar om kostnadssjukans svenska receptionhistoria. Jag tycker det är intressant som exempel på hur en nationalekonomisk teori, som i grunden är extremt simpel, kan tolkas på så vitt skilda sätt. Detta sidoprojekt har länge blivit liggande orört, men kanske skulle jag kunna få ihop en artikel i höst.
Helt kort fann jag att intresset för kostnadssjukan varit särskilt stort i tider av lågkonjunktur. Först på 1970-talet, när Baumol även var gästprofessor vid Handels, mest uppmärksammades som kulturekonom och gästade nyinvigningen av Stockholms Konserthus. Sen blev det lite tystare under 1980-talet, även om vissa debattörer som stod nära alternativrörelsen gärna lutade sig mot idén om kostnadssjukan. Under 1990-talets krisår blev det ganska vanligt att läsa samma teori som en teori om tjänstesamhällets långsiktiga stagnation. (Särskilt intressant är de cirkelartade resonemang som fördes av Klas Eklund i Produktivitetsdelegationens betänkande.)
Ytterligare en våg av intresse för Baumol kan anas 2002–2005, då kostnadssjukan ofta anfördes som förklaring till välfärdens finansieringsproblem; startpunkten för detta var en forskarantologi från SNS.

Efter den globala finanskrisen 2008 har vi dock inte sett något nyväckt intresse för “Baumols kostnadssjuka”. Tvärtom är mitt intryck att varken politiker eller ekonomer har nämnt hans namn. Trots den livliga diskussionen om robotisering och ojämlikhet så tycks frågan om ojämn produktivitetsutveckling vara nästintill bortglömd. Jag söker efter Baumols namn i de senare årens uppmärksammade böcker av Thomas Piketty, Branko Milanović och Erik Brynjolfsson – noll träffar!

Varför det blivit så kan man verkligen fråga sig. Nu menar jag inte att “Baumols kostnadssjuka” skulle rymma nyckeln till att förstå vår tids ekonomiska krisläge, verkligen inte. Men den är fortfarande ett försök att beskriva ett högst verkligt fenomen – att produktiviteten utvecklas olika snabbt i olika branscher, vilket får högst verkliga följder för hur människor lever sina liv. Hans försök är behäftat med stora brister. Det vilar på en rad outtalade antaganden. Just därför borde ekonomiforskningen ägna större uppmärksamhet åt att reda ut dessa. Vi är inte klara med Baumol än. Inte på långa vägar.

Tre tidigare inlägg på Copyriot som har diskuterat “Baumols kostnadssjuka”:

2 kommentarer ↓

#1 Klas Eklund on 10 May 2017 at 6:43 am

Baumols sjuka finns med i min lärobok i ekonomi, “Vår ekonomi”. Beskrivs i en egen ruta, både i förra upplagan (13e) och i den som jag jobbar med just nu (14e) och som kommer ut till höstterminen. Så även studenter som läser en introduktionskurs kan få sig till livs kunskaper om Baumol.

#2 Mattias on 14 May 2017 at 11:52 pm

Annan text om Baumol, med anledning av hans död: https://thenextrecession.wordpress.com/2017/05/12/william-baumol-and-the-transformation-problem/

Kommentera