K286: Anteckning om USA:s styrränta

Ungefär samtidigt som Donald Trump valdes till president i USA, höjdes den amerikanska styrräntan, som nu alltså ligger på plus. Samtidigt styr minusräntor i Europa och Japan. Men även om västvärldens penningpolitik i någon mån glider i sär, är det fortfarande inom ramen för samma historiskt unika lågräntepolitik.
Det monetära undantagstillståndet består och inte heller i USA finns något nämnvärt utrymme för ytterligare räntesänkningar nästa gång en akut finanskris bryter ut. Ingen kan säga hur förhållandet kommer att se ut mellan Trump-regeringen och Federal Reserve. Trump angrep Fed hårt i sin valkampanj, angrepp som på slutet även innehöll tydligt antisemitiska inslag. Det kan hända att målsättningarna kolliderar om Fed finner skäl att höja räntorna desto mer för att motverka överhettning till följd av de infrastruktursatsningar som Trump utlovat. Men det är minst lika troligt att Trump och Fed kommer att hitta en synk, till priset av att Trump sviker vissa vallöften – vilket han definitivt kommer att göra, åtminstone enligt finansmarknadernas bedömning. Den senaste tidens börseufori i USA talar sitt tydliga språk:

Markets seem to be expecting higher interest rates, rather than an inflationary boom. /…/
Markets are betting that he will abandon the issues that defined his candidacy and disappoint the voters who won him the election.

Tomas Konicz drar parallellerna till den s.k. Volcker-shocken kring 1980, när räntan i USA plötsligt höjdes drastiskt. Följderna blev att kapital flödade från övriga världen till USA, som gick in i sin långa fas av finansdriven tillväxt. Andra sidor av samma mynt var stigande statsskuld och avindustrialisering. Räntehöjningen satte igång alla slags flöden från periferin till centrum: i global skala, men också inom USA. Följderna är grafiskt tydliga på kartor över var i landet det sker flest självmord eller överdoser. När kapitalet strömmade i riktning mot finanscentren, efterlämnades ett “unnecessariat“:

Here’s the thing: from where I live, the world has drifted away. We aren’t precarious, we’re unnecessary. The money has gone to the top. The wages have gone to the top. The recovery has gone to the top. And what’s worst of all, everybody who matters seems basically pretty okay with that. /…/
If there’s no economic plan for the Unnecessariat, there’s certainly an abundance for plans to extract value from them. /…/
If I still don’t have your attention, consider this: county by county, where life expectancy is dropping survivors are voting for Trump.

För att återgå till det kortsiktiga perspektivet: att USA:s styrränta höjs en liten bit över nollstrecket signalerar en vändpunkt, men det är knappast någon räntechock så som Volckershocken var. Den stora skillnaden är att finansialiseringen nu redan är fullt utblommad. Den stora likheten är nog vilka följderna blir i den globala ekonomin. Volckershocken ledde direkt till Mexikos stora skuldkris 1982, den första i en rad kriser i den globala semiperiferin, som tvingade fram olika “åtgärdsprogram” med privatiseringar som centralt inslag.

Räntehöjningen i USA fungerar i praktiken som ett sätt att skjuta över bördor på Kina. Kinas valutareserver smälter bort i full fart, likt isen på Grönland. Smältvattnet sugs upp av finansmarknaderna i USA och bidrar till att hålla uppe börsvärderna. Sådan är kanske kärnmekanismen i den lilla men symboliska räntehöjningen.

Åren efter 2008 fanns ett slags globalt konsensus kring stimulanspolitik som svar på krisen (må vara att Tyskland drog i motsatt riktning inom EU). Nu har detta konsensus brutit samman. Räntor som rör sig åt olika håll är del av samma mönster som protektionism och militära upptrappningar.

Nixon närmade sig Kina som ett led i sin antisovjetiska strategi. Att nu Trump närmar sig Putin kan rentav ses som en historisk upprepning med ombytta roller, skriver Konicz – alltså som ett försök att motverka Kinas globala maktambitioner. I en sådan strategi passar höjda styrräntor i USA påfallande väl.

Men all denna geopolitik är inte hälften så intressant som den “geoekonomiska” frågan om var vårt tids nya “unnecessariat” kommer att skapas.

3 kommentarer ↓

#1 COPYRIOT | S287: Om teori och metod i försvarsprisindex (FPI) on 8 January 2017 at 9:50 am

[…] ← S286: Anteckning om USA:s styrränta […]

#2 Mattias on 10 January 2017 at 10:15 pm

Varför har du bytt från K till S i serie-indexeringen?

#3 rasmus on 11 January 2017 at 2:09 pm

Mattias: Mycket bra fråga. Jag har ingen aning! Råkade nog bara skriva fel en gång och sen kopiera felet nästa gång. Ändrar tillbaka nu :)

Kommentera