Om rätten att avbilda det offentliga rummet

Bilden här ovan har jag länkat in från Wikipedia. Den föreställer Stora torg i Halmstad, staden där jag växte upp. Det går knappast att avbilda Stora torg utan att avbilda Europa och Tjuren, en stor fontän i brons, skulpterad av Carl Milles.

Men att sprida denna bild räknas tydligen som upphovsrättsbrott. Vilket följaktligen gäller för alla bilder av Stora torg, alla försök att fotodokumentera sådant som sker där, så länge inte kameralinsen undviker torgets centrala punkt.

Detta är innebörden av att Högsta domstolen nu har avgjort en tvist där föreningen Wikimedia blivit stämd av föreningen Bildupphovsrätt. Den senare är ett paraply som i detta fall agerar som ombud åt Konstnärernas riksorganisation (KRO).

Domen är absurd. Debatten om domen, å sin sida, speglar den fullständiga utmattning som skett i tänkandet kring frågor om rör upphovsrätt.

Inte ens Wikimedia visar sig förmögna att lyfta de relevanta frågorna om privatisering av det offentliga rummet. Dess nya verksamhetschef Anna Troberg, intervjuad i P1, pratade mer om hur det minsann är bra för konstnärerna när deras verk får större spridning. I stället för att tala om rätten att fotografera på torget i sin stad, även om torget sedan år 1926 råkar prydas av en tjusig fontän.

Å andra sidan har vi processens segrare, KRO/BUS, som nu gör följande utspel:

Kommer privatpersoner hindras från att fota utomhuskonst och sprida i sociala medier?
– Vi vill fokusera på organiserad, yrkesmässig verksamhet som Wikimedia. Vad en privatperson gör på Instagram bryr vi oss inte om, säger Erik Forslund som är jurist hos Bildupphovsrätt i Sverige till SVT.

Här sker en besynnerlig omkastning av sakernas tillstånd. Wikipedia definieras som en “organiserad, yrkesmässig verksamhet”, där det alltså inte är fråga om privatpersoner. Samtidigt lovar man att lämna jätteföretaget Facebook i fred, eftersom spridandet av bilder där och på Instagram tydligen står för motsatsen till allt vad organisering heter.

Under större delen av upphovsrättens historia har man ofta tagit viss hänsyn till om syftet är kommersiellt eller ej. Inte nu längre. Begreppet “kommersiellt syfte” har i flertalet sammanhang ersatts av begreppet “kommersiell skala“, vilket i praktiken blir ett sätt att komma åt verksamheter som Wikimedia. “Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse”, skriver HD i sitt beslut.
Samtidigt bör man inte inbilla sig att det finns något rimligt sätt att avgränsa det icke-kommersiella från det kommersiella när det cirkulerar på samma nätplattformar. Frågan måste återföras till att handla om offentligt kontra privat, alltså om rätten till det offentliga rummet.

Det var knappast helt lyckat – snarare fördummande – av Kulturnyheterna i P1 att rapportera om detta som en tvist mellan två parter, “konstnärerna” och “Wikipedia”. (Tyvärr är det ganska typiskt för hur Sveriges Radios kulturredaktion rapporterar i frågor om upphovsrätt.) Det hade varit bättre att lyfta frågan till en debatt om rätten att avbilda det offentliga rummet.

Sen har vi frågan om konstnärernas ekonomiska villkor, men det är en helt annan fråga som snarare borde lösas utanför det upphovsrättsliga systemet, genom högre ersättningar för dem som får offentliga uppdrag. Då är det också garanterat att pengarna går till själva konstnären. Carl Milles själv är ju död, så hans arvingar är de enda som eventuellt vinner på att inskränka rätten att fotografera Stora torg i Halmstad.

27 kommentarer ↓

#1 Per Starbäck on 5 April 2016 at 11:12 am

Ja, i den mån detta alls har med konstnärers ekonomiska villkor att göra så är det bara en ny balans av konst som görs för det offentliga rummet jämfört med annan konst.

Att just uppdrag för offenligt placerad konst skulle behöva stöd jämfört med annan konst tror jag inte på. Sådana uppdrag är redan attraktiva. Då tror jag snarare att priserna kommer att anpassas efter denna nya princip. Det skriver jag om på http://krafsklotter.blogspot.se/2016/04/offenlig-konst-ar-mindre-vard.html .

#2 Alaoglu on 5 April 2016 at 11:20 am

HD har alltså beslutat att all fotografering av offentliga miljöer är olaglig och delegerat uppgiften att avgöra när detta är något att “bry sig om” till en liten – och synnerligen aggressiv – särintresseorganisation?

Smart…

Jag kollade domen för att se om Göran Lambertz varit inblandad, men det verkar inte så. Eller arbetar han möjligen under pseudonym numera?

#3 Aron Ambrosiani on 5 April 2016 at 12:42 pm

Håller med om det absurda i domen. HDs poäng verkar ju dock vara att fotografering är ok men inte spridning. Dvs det _är_ fritt fram att fotografera det offentliga rummet. Är det något som ska ifrågasättas är det snarare att HD tolkar “avbilda” såpass snävt att det inte ingår i begreppet att lägga upp sin avbildning på webben.

Vet vi om BUS tecknat avtal med några av de kommersiella tjänster som visar offentlig konst (Facebook/Instagram, Hitta.se, Eniro, Google maps osv)? Det vore intressant att höra mer om.

#4 kblomster on 5 April 2016 at 12:54 pm

Jag tror inte det är HD man har att skylla på här. Enligt artikeln http://www.tillgang.se/markliga-konsekvenser-av-svensk-upphovsratt/ som citerar en bok utgiven 2009 har det länge varit uppenbart att det är så här lagtexten skall tolkas. Samma sak gäller också byggnader – jag undrar om vi får se någon arkitektförening börja processa mot Google Street View.

Det hela verkar ha att göra med att den svenska implementationen av Infosoc-direktivet som trädde i kraft 2005 införde det väldigt breda men dock internetspecifika begreppet “överföring till allmänheten” eftersom man ville vara säker på att det skulle kunna gå att komma åt torrents – man behövde i och med detta inte längre visa vem som framställt exemplar och liknande. Det är sedan dess det är skillnad på avbildning i tryck och avbildning på nätet.

#5 Per Starbäck on 5 April 2016 at 1:01 pm

kblomster: Även om det är så att HD har fattat rätt beslut så stämmer det inte att det skulle ha varit uppenbart. Det stämmer att Olsson påstått det, men som David Westman kommenterar detta i sin genomgång av frågan (där han kommer till en annan slutsats): “Någon närmare motivering eller källangivelse lämnas inte.” http://www.juridicum.su.se/iri/docs/Avbildning_av_konstverk_och_byggnader_pa_internet/avbildning.pdf

#6 Alaoglu on 5 April 2016 at 1:31 pm

HD har ju tidigare, till exempel i Mangamålet, friat med motiveringen (noggrant kamouflerad bakom tjocka lager av juristsvenska) att lagen är så jävla korkad att den inte går att döma efter, så att de “uppenbart fattat rätt beslut” här verkar inte så alldeles uppenbart.

#7 anon on 5 April 2016 at 3:10 pm

Men varför ska man kunna sprida bilder på konst men inte musik? Håller med om att det är ett tämligen icke-kommersiellt sammanhang, men troligen är det prejudikatet man varit ut efter för att sen kunna gå efter de mer kommersiella aktörerna.

Men åter igen, om jag startar ideella siten “kafemusik.org” som samlar musik lämplig för kaféer lär jag ju inte komma undan stim’s långa arm. Eller är jag ute o cycklar?

#8 rasmus on 5 April 2016 at 3:42 pm

anon: Om du fortsätter att dra paralleller mellan konstarter kommer du snart se att upphovsrättslagstiftningen inte är det minsta konsekvent. Exempelvis finns en ganska generös citaträtt i fråga om text, men ingen alls i fråga om musik.

#9 anon on 5 April 2016 at 4:14 pm

Men här är det inte fråga om citat. Ett helt verk avbildas och distribueras. Vilket man inte får göra med litterära verk, heller inte med musik. Så frågan kvarstår: Varför ska konst undantas? Jämförelsen är på sin plats. Och det är ingen slump att BUS går efter denna site eftersom den fokuserar på att just avbilda ett verk i sin helhet, inte ett torg eller en selfie framför Karl XII statyn.

Jag förstår vidare varför SvD är indignerade eftersom detta kan fördyra deras bildanvändande.

#10 rasmus on 5 April 2016 at 4:19 pm

anon: Så länge vi talar om skulpturala verk (3D) är det per definition omöjligt att använda fotografi (2D) för att avbilda hela verket. Det är en detalj, men inte helt obetydligt. På något vis tyder det på dåligt estetiskt självförtroende om man tror att den platta avbildningen skulle spela i samma liga som en skulptur.

#11 anon on 5 April 2016 at 4:34 pm

Nu börjar det bli intressant.

Så om säg, Apple, fotograferar “the spiral jetty”, och använder i reklam, så ska inte “the robert smithson estate” kunna ha några synpunkter på det?

Det är väl därför upphovsrätten finns? För att skydd konsten från att ofrivilligen bli en vara?

#12 Kristina on 5 April 2016 at 6:51 pm

anon: Du jänför en reklamkampanj av Apple med användargenererat material med informations- och bildningssyfte? Vill du förklara hur denna jämförelse är relevant?

För övrigt vill du kanske läsa på om vilka som innehar ägarskap av The Spiral Jetty. När vi nu diskuterar konst i offentligt rum. Du kan läsa om det på Wikipedia. ;)

#13 anon on 5 April 2016 at 7:25 pm

Då borde väl även musik och litteratur kunna göras offentligt i undervisningssyfte (vilket jag f.ö tycker). Min undran handlar mer om varför konst ska sättas på undantag…jag tycker Rasmus försök med separation av 3D vs. 2D är en naiv hållning. Konst har aldrig handlat om form snarare uppsåt. Därav exemplet med upphovsrättens skydd för konstnären.

OK. Verkar som Utah äger verket, men i europeisk lagstiftning äger väl konstnären fortfarande upphovsrätten? Jag tror iofs inte att R Smithson hade brytt sig så mycket och hade nog gärna varit på WikiMedia om man frågat honom.

#14 Amelia Andersdotter on 5 April 2016 at 7:37 pm

Vad händer med alla upphovsrättsskyddade bruksföremål (ficklampor och annat)?

Jag tror inte man kan förvänta sig att Wikimedia Sverige ska ha en inställning som är bra för “allmänheten”. Deras uppdrag är att vara bra för Wikimedia och Wikipedia, och de representerar intresset att få publicera bilder i en nätbaserad encyklopedi, inte vad människor får och inte får göra i stadskärnor. Panoramarätten har också redan inskränkts i ett antal europeiska länder, och så vitt jag vet har Wikimedia Europe gjort ett helt okej jobb med att få Bryssel-institutionerna att förstå att det inte är så lyckat att tvinga alla medlemsländer att inskränka panoramarätten.

#15 anon on 5 April 2016 at 8:26 pm

En ficklampa har ingen verkshöjd.

#16 kjell on 5 April 2016 at 8:35 pm

anon; verkhöjdsbegreppet existerar inte längre, det är utbytt mot det mer svävande “originalitet”.
Jodå, det finns designade ficklampor med “originalitet” där design är viktigare än belysningsförmågan precis som viss musik.

#17 Johan on 5 April 2016 at 8:52 pm

Amelia: Nja, Wikimedia Sveriges uppdrag är faktiskt lite bredare än så. De skall verka för fri kunskap, gärna med fokus på Wikipedia och Wikimediaprojekten men definitivt inte uteslutande. Den aktuella databasen är ett exempel på det. Wikipedia har ingen större nytta av den – vi kan nöja oss med en lista på wikin – och bilderna kan ju ligga på Wikimedia Commons oavsett om offentligkonst.se finns eller inte.

kjell: Finns det musik där belysningsförmågan är viktigare än designen?

//JJ

#18 Stefan on 5 April 2016 at 8:53 pm

Amelia, ficklampor och liknande bruksföremål har oftast mönsterskydd, inte upphovsrättsligt skydd. https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6nsterskydd

#19 Eva on 5 April 2016 at 9:19 pm

Jag kan inte ett skit om svensk lag men jag antar att Bildupphovsrätt bara kan ge sig efter verk vars konstnärer de knytt till sig genom KRO?

Skulle de teoretiskt kunna stämma Wikipedia å Milles vägnar utan att fråga honom (givetvis svårt att få svar som det ser ut). Det låter lite underligt.

Arkitekter är ganska orädda för kopior av faktiska byggnader. Insikten om hur influenser och referenser verkar är ganska utbredd. Se National Museum of Australia tex. eller i princip vilken byggnad som helst.

Däremot kan säkert företag och städer på något sätt ta över och vara mer aggressiva.

#20 Poo on 5 April 2016 at 11:46 pm

anon: det märkliga är ju att det är helt ok att sälja vykort med bilder av konstverket och tjäna pengar på det utan att konstnären har något att säga till om, men att lägga upp en bild utan vinstintresse är olagligt.

#21 Olof on 5 April 2016 at 11:51 pm

“Copy right” är en inskränkning av yttrandefriheten men motivet till varför vi ska ha det så tycker jag uttrycks så vackert, enkelt och begripligt amerikanska konstitutionen från 1787 “To promote the Progress of Science and useful Arts, by securing for limited Times to Authors and Inventors the exclusive Right to their respective Writings and Discoveries.”. Tyvärr saknas samma filosofiska tyngd den svenska grundlagen.

Så om Rasmus lagt upp en egen bild på statyn så tycker jag att det vore en allt för allvarlig inskränkning av hans yttrandefrihet om HD’s dom också skulle förhindra den typen av publicering.

Men jag tycker att det är skillnad om Wikimedia gör en sammanställning med liknade bilder i en “konstkatalog” på internet. Alltså jag tycker inte det är jätteviktigt för yttrandefriheten att få publicera kataloger med upphovsrättsskyddat material. Och inte jättekonstigt heller om vi ska ha en upphovsrätt.

Sen finns det förståss en gråzon där länkningen till någon annans bild av något upphovsrättsskyddat befinner sig. Det kanske finns något jättebra argument för varför Rasmus yttrandefrihet bör inskränkas så att HD’s dom skulle gälla där men jag kan inte komma på något.

#22 avadeaux on 6 April 2016 at 12:09 am

Jag vill inte försvara HD:s beslut, men observera punkt 20. Jag citerar hela: ”I förevarande fall blir verken allmänt tillgängliga i en öppen databas. En sådan användning av konstverk har typiskt sett ett icke obetydligt kommersiellt värde, antingen för den som har databasen eller för den som i samband med andra tjänster bereder tillgång till databasen, t.ex. genom länkning. Detta värde ska förbehållas konstverkens upphovsmän. Huruvida den som håller databasen i och för sig har ett kommersiellt syfte saknar då betydelse.”

Som jag uppfattar det innebär det att man vägt in att databasen som helhet anses ha icke obetydligt värde. Vilket förvisso inte innebär att andelen av detta värde som varje upphovsman har rätt till har icke obetydligt värde, men i alla fall: beslutet borde inte vara applicerbart på enskild nätpublicering av bilder, eftersom värdet anses ha uppstått i och med den samlade databasen.

#23 Kristofer Pettersson on 6 April 2016 at 9:25 am

Det verkar finnas övervägande stöd för domen bland kommentarerna. Således är det kanske lagen det är fel på och inte HD. Det är väl en lättnad ändå! Lagen är enklare att ändra på. Tja.. om vi hade ryggrad nog att våga vara politiskt aktiva och stå bakom en kollektiv vilja att förändra något det vill säga.

#24 Alaoglu on 6 April 2016 at 6:04 pm

Via Lars Vilks hittade jag följande kommentar till domen från en upphovsrättsjurist:

Photographers can be rather blasé about rights artists have in their works—just because a work is on public display doesn’t mean it can be photographed.

Upphovsrättstalibanerna verkar alltså ha sin uppfattning klar om rätten att avbilda det offentliga rummet.

Lars Vilks lovar dock att Nimis inte omfattas av detta eftersom den befinner sig i Ladonien och inte i Sverige. Mitt förslag är att flytta Offentligkonst.se till Ladonien.

#25 Robert Andersson on 6 April 2016 at 6:33 pm

@Amelia Andersdotter
@Anon

Huruvida en ficklampa är skyddad av upphovsrätt. Jag drog mig till minnes när jag läste nyheten om wikimedia och BUS. Jag ställde mig ungefär samma fråga som Amelia gjorde. Jo föremål kan omfattas av upphovsrätt.

https://lagen.nu/dom/nja/2009s159

“På grund av det anförda och vid en helhetsbedömning finner tingsrätten sålunda att Mini Maglite-ficklampan har erforderlig verkshöjd och att den åtnjuter upphovsrättsligt skydd såsom alster av brukskonst.”

“HD har alltså kommit fram till att Mini Maglite-lampan har upphovsrättsligt skydd.”

“HD – som inte finner att Mag Instrument, Inc. åberopat någon ny omständighet eller något nytt bevis i HD – förklarar att Mini Maglite- ficklampan är upphovsrättsligt skyddad.”

#26 Adville on 6 April 2016 at 9:45 pm

För de som inte vet vad det är för databas rekomenderar jag att man går in på offentligkonst.se
Det är en karta där wikimediaSverige försöker samla all offentlig konst i Sverige för att folk lättare skall kunna hitta dit och se den. Varje konstverk som finns där har en kort beskrivning ink skaparens namn och en länk till wikipedia. Skapandet av sidan har gjorts mha vinova-pengar och kommuner som skickat sina register var konsten finns.

Det intressanta i dommen är att HD blandar ihop namnen hej vilt, ex så har inte wikimedia sverige någon databas… Bilderna är tummar som kommer från wikimedia commons, vilket inte ägs av wikimedia sverige… De har bara kartan. De har dömts att ta bort en databas de inte äger!

Diskussion sker just nu på bybrunnen på wikipedia där de som helt gratis skriver och utvecklar svenskspråkiga wikipedia försöker komma till rätta med vad detta betyder. Läs gärna där med

https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen#H.C3.B6gsta_domstolens_beslut_i_BUS_vs_Wikimedia_Sverige-m.C3.A5let

#27 Adville on 6 April 2016 at 9:46 pm

…och här kommer sidan hd inte gillar:
http://offentligkonst.se

Kommentera