Apropå ett par nya artiklar om radikalhögern i Sverige

Några saker apropå Björn af Kleens långa reportage om den högerradikala subkulturen i Sverige, den som återfinns strax till höger om Sverigedemokraterna. Närmare bestämt: den högerradikala subkulturen i välbeställda kretsar i Sveriges storstäder.

Reportaget tar sin början på Grand Hôtel i Stockholm och visar på det avstånd som finns mellan dessa elitister och “stolpskotten på riksdagslistan”. Ett avstånd som nu manifesteras i att Sverigedemokraterna har “i praktiken två ungdomsförbund”, som båda erhåller statligt stöd. I centrum står det uteslutna ungdomsförbundet SDU, men reportaget tar också upp kretsen kring Motpol/Arktos.
Heléne Lööw fäller ett viktigt påpekande:

– Att placera tankegodset i en arbetarklass på landet blir ett sätt för intellektuella att befria sig från problemet. Det hänger också samman med den inbitna föreställningen om att kunskap är motgiftet. Att extremismen härrör ut ett bildningsproblem. Så är det naturligtvis inte. Detta är intellektuella skapelser. Även hos våldsutövarna.

Emellertid finns vissa problem med hur begreppen “akademiker” och “intellektuell” används i reportaget.

Akademiker” är ett lurigt ord i nutidssvenskan. Egentligen syftar det på en person med examen från högskola eller universitet, vilket nuförtiden är en väldigt bred kategori. Men denna innebörd håller på att trängas undan av en anglicism där “akademiker” tolkas som en direkt översättning av engelskans substantiv “academic“, vilket syftar på någon som är anställd på högskola eller universitet, som forskare eller lärare. Eller kanske på någon med forskarutbildning. I vilket fall är den anglicistiska innebörden betydligt snävare.
Glidningen mellan dessa två innebörder av “akademiker” skapar ofta förvirring, vilket även är fallet i Björn af Kleens reportage.

– Man kan redan nu se intellektuella på glid mot partiet, säger Per Svensson.

Intellektuell” är ett begrepp som varken har eller bör ha en fast definition. Det borde användas deskriptivt men glider obönhörligen mot det normativa. Artikeln tenderar tyvärr att överdriva radikalhögerns förankring bland “intellektuella”, utan att göra klart vilka och hur många dessa är.

Där nämns bara tre personer med förankring i forskarsamhället: nationalekonomen Tino Sanandaji, idéhistorikern Jan Olof Bengtsson och arkivchefen Lars-Erik Hansen. Det är särskilt frapperande med Bengtssons antisemitiska uttalanden men av sådant märks inga direkta spår i hans bidrag till den utmärkta volymen Tysk idealism. Såvitt jag vet har varken Bengtsson eller Hansen någon hemvist på universitet eller högskola. Av de tre nämnda är det veterligen endast Sanandaji som ägnar sig åt forskning med direkt relevans för en nationalistisk rörelse.

Ändå är det viktigt att vi som är verksamma i “akademiska” eller “intellektuella” sammanhang inte kan förvänta oss att slippa möta fascister eller andra högerradikaler där. Tvärtom tror jag vi måste räkna med mer sånt, om inte annat till följd av aktiva trollningsförsök.

* * *

En ny artikel med närliggande tema har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Fascism av vetenskapsjournalisten Henrik Arnstad: “Ikea Fascism: Metapedia and the Internationalization of Swedish Generic Fascism“.
Som ni säkert vet är Metapedia ett högerradikalt (för att inte säga fascistiskt) uppslagsverk på webben, efter förebild från Wikipedia. Initiativet kom 2006 från svenska nazistkretsar. Ämnet diskuterades här tidigare i år under rubriken “Wikipedia, Metapedia och de inter-encyklopediska konflikterna“. Då skrev jag följande:

Mitt intryck är att Metapedia har ett begränsat inflytande på den högerradikala miljön i Sverige. Grundargruppen är visserligen en nyckelspelare i den ideologiska konflikt som nu sliter sönder Sverigedermokraterna. Men det är tydligt att denna konflikt främst utspelar sig på bloggar som Axpixlat och Fria Tider, medan den knappt verkar ha lämnat några spår på Metapedia.
Aktiviteten på svenska Metapedia verkar också ganska låg. Antalet artiklar ligger på drygt 10000. Engelskspråkiga Metapedia är inte mycket större. Men två versioner har blivit riktigt stora: den tyska (cirka 50000 artiklar) och framför allt den ungerska (cirka 150000 artiklar).

Henrik Arnstad noterar likaledes att den ungerska versionen av Metapedia är den överlägset största, följt av den tyska. Långt därefter följer versionerna på engelska, svenska och spanska. Ändå hänvisar hans artikel enbart till artiklar på engelska Metapedia, utan att lufta frågan om det ideologiska innehållet där verkligen är identisk med t.ex. den ungerska versionen.

Därutöver driver Arnstad tesen att Metapedia är ett svenskt projekt och att dess internationella prägel är uttryck för någonting som även ligger till grund för företag som Ikea och Spotify. Jämförelsen är fyndig och det görs en rad intressanta observationer, men i sin helhet blir det väldigt spekulativt.
Parallellen till Ikea uttrycks rätt slagkraftigt i en kommentar från en av redaktörerna för Fascism, som (udda nog i denna genre) direktciteras av Arnstad:

Metapedia as a wiki is cheap, generic in its visual form, and accessibly diy. The contributors ‘assemble’ the edifice themselves, piece by piece. Like Ikea products, Metapedia articles can be produced in countries like Hungary, yet still benefit from the overarching ‘brand’ (linked to Sweden) that implies a degree of quality and reliability. On social media, I’ve seen people unwittingly (?) link to Metapedia articles, as if they were as reliable sources on persons or institutions, in order to argue their points. This can only happen because, at first glance, Metapedia looks as familiarly ‘reputable’ as Wikipedia (same visual ‘feel’, often copies notes and references, etc.)

Det enda jag vill ifrågasätta här är detta med Metapedias svenskhet. Det står visserligen klart att Metapedia startades år 2006 på initiativ av Nordiska Förbundet. Men såvitt jag kan se lyckas inte Arnstad belägga att Metapedia fortfarande är “svenskt”. Han bara förutsätter att det fortsätter vara ett uttryck för “svenskhet”, oavsett det faktum att det i praktiken domineras av ungerska och tyska skribenter. Frågan som borde ha ställts är vem som idag har makten över Metapedia.

Ytterligare ett påpekande i marginalen gäller följande påstående från Arnstad: “The latest idea of the Metapedia-team is to make a massive multiplayer online computer game”.
Uppgiften hänvisas till en artikel av Mathias Wåg, som i sin tur hänvisar till ett inlägg på Motpol.nu:s internforum från februari 2007. Över åtta år har gått. Det är inte rimligt att kalla detta “den senaste idén från Metapedia-teamet”. Här tycker jag nog att Fascism har brustit i sin fackgranskning. På det stora hela är det dock en vetenskaplig tidskrift som håller hög klass.

PS.
Varför det inte finns några intellektuella i Sverigedemokraterna” löd en rubrik här för fem år sedan. Onekligen har en del hänt sedan dess.

21 kommentarer ↓

#1 Knyttet on 21 December 2015 at 1:14 am

Jag håller helt med om att begreppet “akademiker”, precis som “historiker”, används utan egentligen urskiljning och vett.
Ta Henrik Arnstad som exempel, som gick från att benämnas som “fil.kand i historia”, till “historiker” och nu betecknas, av bl.a. dig, som “vetenskapsjournalist”. ;)

Det är, för övrigt, inte bara tidskriften “Fascism”, som brister i sin faktagranskning. Den ärevördiga svenska “Historisk Tidskrift” drabbades av en liknande blunder i detta nummer, se längst ned på sista sidan:
http://www.historisktidskrift.se/documents/Historisk-Tidskrift-fulltext-2013.1.pdf

Visst, lite billigt av mig, men kunde inte låta bli.

För övrigt så är jag nyfiken på om du ser det som ett problem att det kan komma att dyka upp fler “högerradikaler” på universiteten? Är det inte bra att det förekommer en åsiktspluralism, inte minst på universiteten?

#2 rasmus on 21 December 2015 at 1:44 am

Arnstad är vetenskapsjournalist och det är även den titel som skrivs ut i Fascism. Det utesluter inte nödvändigtvis att han även kan kallas för historiker, oavsett akademisk titel. Han har vetenskapliga publikationer på sin lista.
Vad gäller högerradikaler på universiteten så syftade jag inte på individers åsikter utan på organiserade försök att störa, skrämma och hota. Och hur mycket jag än uppskattar pluralism så är det inte alls självklart att “åsiktspluralism” alltid ska vara idealet, om det t.ex. betyder att vetenskaplig metod ska ersättas med “åsikter” om klimatfrågan och annat.

#3 Knyttet on 21 December 2015 at 2:06 am

För att fortsätta på spåret Arnstad, så är det mycket förvånande att han inte gått “ape shit” och basunerat ut att det finns stora paralleller med det tyska 30-talet och S och MPs beslut avseende den kraftigt åtstramade flyktingpolitiken?
De gör ju precis det som Arnstad menade gjorde SD till ett “fascistiskt parti”!
Jag undrar verkligen varför han håller tyst, han börjar ju likna en medlöpare, som tyst hör på hur Löfvens och Romsons stöveltramp ekar i riksdagen.
Vad tror du att det beror på, Rasmus?

När det gäller “organiserade försök att störa, skrämma och hota.” så kan man väl i alla fall hävda att det var ett högst lyckat “organiserat” (från EXPO) försök att “störa” och få Bengtsson petad från sin undervisningsroll i Lund? Om man nu får tro hans egna berättelse:
http://janolofbengtsson.com/2015/12/20/lunds-universitet-och-min-ideologi/

Patrik Ehn säger det hela mycket kärnfullt i DN-artikeln (som jag tycker är mycket bra, förutom att man försöker sig på en ful “guilt by association” på Sanandaji).

“Fidesz har redan kommit dithän […] Ungefär där socialdemokratin befann sig under många decennier. De har kontroll över utnämningspolitiken och har stort genomslag i kulturpolitiken.”
och
“– Vänstern har ju länge haft den makten i Sverige. Ta Dan Eliasson. Tydlig vänsterprofil. En gammal punkare, väl?
Dan Eliasson spelade i punkbandet Bad Boo Band på 1970-talet.
– Han skrev på Twitter att han kräks när Jimmie Åkesson är i rutan, säger Ehn. Det skrev han alltså som chef för Försäkringskassan… och så blir han Rikspolischef. Här i Ungern är det tvärtom. Han sker utnämningarna från höger.”

Det som händer i t.ex. Ungern, är det som skett under många decennier i t.ex. Sverige. Det socialdemokratiska partiet, med sin dominans, ser till att partitrogna hamnar på höga poster inom olika viktiga sektorer, public service och myndigheter. Uppstår problem så kan man göra som med t.ex. Skolöverstyrelsen och göra om det till Skolverket.

Givetvis är det en, i mitt tycke, mycket negativ utveckling när en grupp eller ett parti, som SAP i Sverige, eller Fidesz i Ungern, får en sådan hegemonisk roll. Men det som i sammanhanget retar gallfeber på mig är hur många, inte minst inom svensk media, som försöker utmåla det som sker i Ungern som “något helt annat” och “skrämmande”. Jag vill då bara klappa dem på huvudet och säga att det är samma som i Sverige, fast med en annan ideologisk inriktning.
Lite tillspetsat så är det en mentalitet som sammanfattas med uttrycket “Its Not Fascism When We do It!”.
Det  Patrik Ehn och co. gör är i alla fall att de tillstår att det är det som det handlar om.
Det är dock en klen tröst, men det är kanske lättare att veta var man har dem i alla fall.

#4 Henrik Arnstad on 21 December 2015 at 9:41 am

Stort tack för intressanta och givande kommentarer!

#5 Mikael Ohlin on 21 December 2015 at 11:33 am

Sanandaji bedriver väl inte något relevant forskning för en nationalistisk rörelse, utan det gör han vid sidan om sin forskning? Sen använder han ju sin titel och utbildning för att ge tyngd åt sina sidoaktiviteter.

#6 rasmus on 21 December 2015 at 12:40 pm

Så kan det säkert vara. Jag vet ingenting om Sanandaji.

#7 Alaoglu on 21 December 2015 at 2:28 pm

Sanandajis (rätt så magra) vetenskapliga publikationer verkar handla om “entreprenörskap”, inte om ekonomiska konsekvenser av invandring. Inte för att Sanandaji någonsin försökt påskina något annat; han har alltid varit klar med att han refererar till andras forskning.

Sedan säger det väl fortfarande en del om Kassel-Hahnes stormtrupper (förbluffande 1.9 på högskoleprovet till trots!) att den enda intellektuella inspiration de kan gräva fram är den – i mitt tycke – inte särskilt slipade debattören Sanandaji. (Att resten av Sveriges ekonomer lämnat walk over i debatten säger ännu mer om tillståndet i allmänhet för politisk diskussion i Sverige.)

#8 Flute on 21 December 2015 at 5:46 pm

I detta sammanhang är det ju att Sanandaji plockar fram och sammanställer relevant statistik från SCB som är intressant (inte hans forskning), samt att han med stöd av denna statistik påpekar diverse integrationsproblem som kommer att dyka upp. Inget särskilt avancerat – det skulle vem som helst med grundläggande Excel-kunskaper och analytisk förmåga kunna göra (bara det att få andra tycks göra det). Tyvärr är han en usel debattör som ofta hetlevrat “flippar ur” i debatter och börjar förolämpa motdebattörerna. Han gör sig bäst när han får presentera sin statistik i lugn och ro.

@Alaoglu: Du säger att “resten av Sveriges ekonomer lämnat walk over i debatten”, men det stämmer inte riktigt. Jag har läst minst två inlägg på Ekonomistas om det:
Ett av Rikard Forslid: http://ekonomistas.se/2015/10/27/flyktingarna-jobben-och-den-ekonomiska-politiken/
Och ett av Robert Östling: http://ekonomistas.se/2015/10/19/flyktinginvandring-for-var-eller-flyktingarnas-skull/

#9 Vervak on 21 December 2015 at 6:50 pm

DN har fått mycket kritik för att ha skrivit på ett osakligt sätt om Sanandaji.

Mindre har skrivits om att också Jan Olof Bengtsson framställs på ett osakligt sätt. Han anklagas för att vara antisemit.

Han har bemött dessa anklagelser i en (långrandig) text. Jag tycker att det är svårt att se anklagelserna som annat än osakliga, selektiva citat som plockats ur sitt sammanhang för att skandalisera Bengtsson. Var och en kan göra sin egen bedömning av Bengtssons försvar, som bifogas nedan.

http://janolofbengtsson.com/2015/04/09/antisemitismen-och-jag/

#10 Alaoglu on 21 December 2015 at 7:47 pm

Flute: Dessa två ekonomistasinlägg är väl snarare utmärkta exempel på hur illa det är ställt: Forslids försök innehåller inte en enda siffra! Och tydligen skall detta vara en professor i nationalekonomi?? En text vars enda substans tycks bestå i att vi måste ha kärnkraft för att hantera alla invandrare…

Med sådana ekonomiprofessorer framstår faktiskt Tino som en tänkare av synnerligt djup och skarpsinne.

#11 Tino Sanandaji on 21 December 2015 at 9:07 pm

”Kan Där nämns bara tre personer med förankring i forskarsamhället: nationalekonomen Tino Sanandaji, idéhistorikern Jan Olof Bengtsson och arkivchefen Lars-Erik Hansen….Av de tre nämnda är det veterligen endast Sanandaji som ägnar sig åt forskning med direkt relevans för en nationalistisk rörelse.”

Jag har aldrig forskat om något med direkt relevans för nationalister, och det finns ingen koppling mellan mig och SDU-topparna. Det är bara i DNs försök till guilt-by-association.

Mycket bitterhet mot mig. “Tyvärr är han en usel debattör”

“Sanandajis (rätt så magra) vetenskapliga publikationer verkar handla om “entreprenörskap”, inte om ekonomiska konsekvenser av invandring”

Här är mina publikationer:

“Identifying the effect of college education on business and employment survival” (with A. Asoni) Small Business Economics, forthcoming

”Small Business Activity Does Not Measure Entrepreneurship” (with M. Henrekson). Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 2014.

“Owner-level taxes and business activity” (with M. Henrekson) conditionally accepted Foundations and Trends in Entrepreneurship

“The international mobility of billionaires.” Small Business Economics: pp. 1-10, 2013.

“Billionaires” (with P. Leeson) Industrial and Corporate Change, 22(1), pp. 313–337, 2013.

“Taxation and the Quality of entrepreneurship” (with A. Asoni) Journal of Economics, Oktober 2013.

“Poverty and Causality” Critical Review, 24(1), pp. 51–59, 2012.

“Entrepreneurship and the Theory of Taxation” (with M. Henrekson) Small Business Economics 37(2), pp. 167–185, 2011.

“The interaction of Institutions and Entrepreneurship” (with M. Henrekson) Journal of Institutional Economics 7(1), pp. 47–75, 2011.

“Fiscal Illusion and Fiscal Obfuscation” (B. Wallace) The Independent Review, 16(2) 237-246, 2011.

“Book review: The Microtheory of Innovative Entrepreneurship. By William J. Baumol” (med M. Henrekson), Journal of Economic Literature, 48(3), 769-774, 2010.

“The Psychology of the Entrepreneur and the Gender Gap in Entrepreneurship” (with M. Johannesson) Albert N. Link ed. Gender and Entrepreneurial Activity. Cheltenham, UK and Northampton, MA: Edward Elgar, 2016.

”Superentrepreneurship in Europe Compared to Other Industrialized Regions” (with Tino Sanandaji). In Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Lars Oxelheim and Thomas Persson, eds., The EU’s Role in Fighting Global Imbalances. Cheltenham, UK and Northampton, MA: Edward Elgar, 2015.

Företagandets förutsättningar – en ESO- rapport om den svenska ägarbeskattningen (Entrepreneurship and Taxation of Business Ownership), (with Magnus Henrekson). Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). 2014.

”Kapitalskatter och företagande”, (with Magnus Henrekson). In SOU 2014:40, Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Företagsskattekommitténs slutbetänkande.

”Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap” (with Magnus Henrekson). In SOU 2014:40, Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet
. Företagsskattekommitténs slutbetänkande.

“Superentrepreneurship and the Global Imbalances”, (with M. Henrekson). In Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Lars Oxelheim and Thomas Persson, eds.,
Europaperspektiv 2014 –Årsbok för Europaforskning.

Företagsskattekommittén och Entreprenörskap (with D. Johansson, H P. Larsson, E. Norrman, M. Stenkula and A. Malm (ed)., Entreprenörskapsforum 2014

“Billionare Entreprenurs, an Alternative Empirical Measure” In Pontus Braunerhjelm, ed., Institutiner och Incitament för Innovation. Stockholm, Swedish Economic Forum Report 2013,

Institutional Entrepreneurship (with M. Henrekson, editors) Northampton, MA Edward Elgar, International Library of Entrepreneurship Series, 2012

Chapter 4.33 in The Single Income Tax, London, Taxpayers Alliance, 2012

Inget som kan mäta sig med Henric Arnstads publikationer, men jag är nöjd givet att Jag disputerade fyra år sen och att invandringsdebatten tagit all tid.

#12 Alaoglu on 21 December 2015 at 9:29 pm

Tino: Den parentesen borde jag ha struntat i, men jag hittade ingen lista över dina publikationer och på wikipedia nämndes bara tre.

#13 Christopher Kullenberg on 22 December 2015 at 10:29 am

Antal publikationer är en dålig indikator på eventuella “intellektuella” positioner, så även debattekniker.

Det vore intressantare att höra vilket idégods och samhällssyn som Tino lutar sig mot, bortom statistik och “debatten just nu”. Det är väl ändå bara så som vi kan mejlsa fram de idémässiga kopplingarna bakåt i historien.

#14 P O on 22 December 2015 at 10:40 am

Sedan ska vi nog vara lite försiktiga med att sammanblanda akademiker och forskare/universitetslärare med intellektuella. Därtill är den intellektuelle en alldeles speciell kategori. Forskare behöver inte alls vara intellektuella och intellektuella behöver inte vara forskare. Sociologen Steve Fuller skrev en intressant bok om den intellektuelle för en tid sedan.

http://poagren.blogspot.se/2005/09/det-negativa-tnkandets-kraft.html

#15 LG on 22 December 2015 at 3:29 pm

Håller med Kullenberg. Vore intressant att höra vilket idégods som Sanandaji bygger sin världsbild på.

Samtidigt är det viktigt att försöka hålla sig saklig när man diskuterar de fiskala kostnaderna i samband med flyktingsituationen. Finns ingen som vinner på att man tribblar med siffrorna. Tycker därför att Sanandaji gör ett viktigt arbete.

LO för ett propagandakrig mot sina medlemmar (nästan 30 procent av alla medlemmar i LO skulle rösta på SD om det vore val idag, http://www.svd.se/lo-har-en-sd-kris ), där de snyter siffror ur näsorna.

#16 Knyttet on 22 December 2015 at 10:10 pm

Till er som undrar över Tinos “weltanschauung”, så tycker jag ni ska lyssna på den här långa men ganska djuplodande intervjun:
https://soundcloud.com/nyhetsbubbla/intervju-med-tino-sanandaji

#17 Alaoglu on 23 December 2015 at 1:26 am

Gjorde superforskaren Arnstad något som helst försök att kontrollera uppgifterna om storleken på metapediorna? Han noterar själv att den ungerska versionen numera är lösenordsskyddad; redan här kan man ju undra lite över hur det går ihop med att den är 80 gånger så stor som den engelska. Än mer fundersam blir man när man noterar att den engelska nu räknar in 13486 artiklar, mot de 1862 Arnstad anger som från oktober. Uppenbarligen försiggår en större fascistisk cyberkraftsamling, där den engelska metapedia växt med 724% på 10 veckor!! (Märkligt nog har de svenska och tyska versionerna inte ökat nämnvärt under tiden…)

Den ungerska versionen är alltså låst även för sidvisning, dock länkar fortfarande de andra versionerna till de låsta ungerska artiklarna. Man noterar då att mycket få artiklar på den engelska (eller tyska, eller svenska) versionen har någon ungersk motsvarighet, även när de handlar om ungrare. Arnstad kan kanske upplysa om vad alla dessa 150000 ungerska artiklar behandlar?

Annars är mitt intryck efter att ha lekt med Slumpsida en stund att detta “truly ambitious pan-European
project
” är ett klotterplank för uttråkade nynassar. Om jag inte missat något infernaliskt subtilt i denna skrämmande uppvisning i fascistisk våldsdyrkan vill säga.

#18 rasmus on 23 December 2015 at 11:47 am

Alaouglu: Jag utgår från att det var ett rent “tryckfel” i uppgiften att engelska Metapedia endast skulle ha 1862, eftersom det inte stämmer överens med den listade storleksordningen.

#19 LG on 23 December 2015 at 11:53 am

Varför är denna bloggposten kategoriserad som “Uncategorized”?

#20 Alaoglu on 23 December 2015 at 2:35 pm

rasmus: Det låter som en rimlig förklaring till den extremt låga siffran 1862, men det är ju fortfarande något som inte stämmer. De tyska artiklarna verkar till stor del bestå av korta stumpar för diverse tyskar. Vad de 150000 ungerska artiklarna är undrar jag fortfarande.

Jag hittade denna höjdare på den tyska versionen nu: det hela är i stort sett en avskrivning av en artikel på tyska wikipedia, med en liten wikifiering så att ingen skall missa att Frege förstås avser det (ännu ej påtänkta?) nazistiska tusenårsriket. Ehm… (Notera även att metapedianen inte fann det värt att nämna något annan av intresse med Frege.)

Möjligen är metapedia någon slags skämt, eller en ond plan för att fördröja Arnstads forskning i fascismens historia?

#21 rasmus on 23 December 2015 at 3:54 pm

LG: För att jag har rensat upp i kategorierna. För tillfället använder jag bara tre etiketter och de täcker inte alla inlägg. Fast jag kanske ska klura ut en lämplig kategorisering som täcker både detta inlägg och t.ex. andra som handlar om högerradikalism eller konspirationstänkande.