- Copyriot - https://copyriot.se -

K237: Bokföringskrisen?

Frågan om kommunernas finanser vetter mot större följdfrågor. Fredrik kommenterar:

Kan man kalla den globala ekonomiska krisen för en bokföringskris? Vi vet inte vad vi har, egentligen och hur mycket vi är skyldiga, egentligen, eftersom det har vuxit fram alltmer förfinade sätt att manipulera räkenskaperna.

Finanskrisen som bokföringskris – jag tror att det ligger något i detta. Men det gäller nog att skilja mellan två analyser.
Å ena sidan tanken på att rådande bokföringstekniker skapar en manipulerad bild av den underliggande ekonomiska verkligheten. Manipulationen bidrar till kriser, som hade kunnat förebyggas genom en mer sanningsenlig bokföring.
Å andra sidan tanken på att det har skett någonting med själva ekonomin, som gör att den inte längre kan bokföras på ett objektivt sätt. Det är inte bokföringen som skapar en ekonomisk kris, utan en underliggande ekonomisk kris som på något vis kommer till uttryck i en kategorikris för bokföringen – begrepp som “tillgång”, “skuld” och “flöde” blir i realiteten mer godtyckliga än vad de tidigare varit.

Jag lutar åt den andra tolkningen. Men mina kunskaper på området är dåliga. Kanske erbjuder redan forskningsfältet critical accounting theory en massa perspektiv på saken? Det hänvisas också till en del litteratur i en artikel på Wikipedia som nu hotas av radering eftersom den anses vara alltför essäistisk.

Om man googlar “accounting crisis”, noterar man snabbt att talet om en “bokföringskris” kulminerade kring 2002, i kölvattnet av Enron-skandalen. Men listan över bokföringsskandaler fortsätter att växa och i somras blev det åter tal om en “bokföringskris” med anledning av fifflandet i Toshiba.

Det är lätt att skylla dessa skandaler på korrupta revisorer och dålig företagsmoral. Men frågan som bör ställas är om de samtidigt kan begripas som symptom på någonting mer djupgående.

Magnus fyller i:

Det har i varje fall blivit viktigare – både för stater, städer och företag – att hålla kassaflöden och sponsorflöden flytande, väl matade, än att ha en budget i god balans. Trots att politiker och ekonomer ofta predikar raka motsatsen! Jämför Spotify, Twitter eller många andra “it-företag” på väg upp – de genererar ju sällan någon verklig nettovinst men kan ändå utgöra heta placeringsobjekt och dragarnamn.
Bankerna däremot gör stora vinster i detta klimat, det vet vi.

Det handlar ju heller inte bara om bokföring eller redovisning i juridisk mening, utan också om hur vi förstår ekonomi, hur vi talar om den, hur journalister skriver om den. Vi gör informella balansräkningar där vi ställer tillgångar mot skulder, resultaträkningar som jämför intäkter med kostnader. Vad händer om vi aktivt börjar reflektera över det faktum att centrala begrepp som “tillgång”, “skuld”, “intäkt” och “kostnad” inte har en självklar innebörd?

1 Comment (Open | Close)

1 Comment To "K237: Bokföringskrisen?"

#1 Comment By DanceK On October 18, 2015 @ 4:30 am

“Vad händer om vi aktivt börjar reflektera över det faktum att centrala begrepp som “tillgång”, “skuld”, “intäkt” och “kostnad” inte har en självklar innebörd?”
En tredje form av bokföringskris?