K229: Om risk/kris i årets budgetproposition

I morse överlämnades regeringens budgetproposition. Smaka på dess inledande lägesbeskrivning:

De kommande åren förväntas svensk ekonomi förbättras. Den ekonomiska utvecklingen i många av världens framväxande ekonomier försvagas något. Samtidigt är den amerikanska tillväxten stark och Europa lämnar stegvis en lång period av ekonomisk stagnation med arbetslöshet och fattigdom i kölvattnet av finanskrisen. Sammantaget ser vi en gradvis starkare utveckling i omvärlden som bidrar till ett förbättrat konjunkturläge, ökande välstånd och en fallande arbetslöshet i Sverige. Uppgången är dock osäker och riskerna för en svagare utveckling är betydande. Den svenska finanspolitiken måste i detta läge värna uppgången och samtidigt ha hög beredskap för en hastigt försämrad utveckling.

Mina tankar går osökt till några dikter av Alexander Weiss; “en förbättring är nödvändig så att försämringen hävs”.

Regeringen förklarar alltså att vi kan förvänta oss en gradvis förbättring, fast det är osäkert om förbättringen alls kommer att ske. Risken är överhängande för att vi tvärtom får en försämring, som inte inträffar gradvis utan hastigt.

SvD rapporterar från regeringens presskonferens:

Hög beredskap, vad betyder det? Andersson skruvar på sig och förklarar att hon får uppdateringar, statistik och till exempel följer utvecklingen för tillgångspriser. “Vi är inte i en krissituation. Men normalt sett när man visar en riskbild så har man en del risker på uppsidan och en del på nedsidan. Nu är det helt klart så att riskerna på nedsidan dominerar”, sa Andersson.
Det hade varit intressant att få veta mer om beredskapen. Om den ljusa framtid som spås blir mindre ljus, vad gör regeringen då? Om arbetslösheten inte faller kommer ju staten att behöva låna ännu mer pengar.

Vad menar egentligen finansministern med att det finns två slags risker, dels “på uppsidan”, dels “på nedsidan”? Budgetpropositionens avsnitt 4.4, som handlar om “risker och alternativa scenarier”, inleds också med en kryptisk formulering:

Prognoser o?ver den ekonomiska utvecklingen a?r osa?kra. Osa?kerheten o?kar dessutom med prognoshorisontens la?ngd. Fo?r att belysa denna osa?kerhet redogo?rs i detta avsnitt fo?r na?gra av riskerna i prognosen. Riskerna fo?r en svagare utveckling a?n enligt prognosen bedo?ms o?verva?ga.

Överväga över vad? Antingen tror inte regeringen på sin egen prognos, eller så används ordet “risk” för varje avvikelse från prognosen, inklusive ett bättre resultat än förväntat. Det senare verkar vara fallet. Man skriver att ett lågt oljepris kan ge “positiva konjunktureffekter på kort sikt”, men bidrar till klimatförändringar som på längre sikt får en negativ inverkan på “den ekonomiska aktiviteten”.

Om såväl förbättring som försämring är att beteckna som en “risk”, måste man fråga sig varför regeringens egen konjunkturprognos skulle vara peka ut en mindre riskabel väg.

Samtidigt menar bankekonomer att regeringen är alltför optimistisk och klagar på en alltför stram finanspolitik: “Ett par hundra miljarder i ökad skuld, lagt på långsiktiga strukturreformer, skulle bara höja statsskulden till omkring 50 procent av BNP.” Göran Greider instämmer: “Svensk politik skulle nu behöva en investeringschock”, eftersom sparpolitiken “gynnar de högerextrema”.

För ett år sedan presenterades en regeringsförklaring där den ekonomiska krisen var helt frånvarande. Samma sak verkar vara fallet i årets regeringsförklaring. Men i budgetpropositionen går det ändå inte att förneka att de svenska hushållens skuldsättning kan vara en tickande bomb:

I Sverige a?r husha?llens ho?ga skuldsa?ttning en riskfaktor, eftersom den kan leda till makro- ekonomisk instabilitet. Internationella erfarenheter tyder pa? att ho?gt bela?nade husha?ll tenderar att strama a?t sin konsumtion kraftigare vid ekonomiska sto?rningar, som t.ex. ett prisfall pa? bosta?der. Den snabba utvecklingen av de svenska bostadspriserna go?r att risken fo?r en plo?tslig priskorrigering o?kar. Ett stort prisfall pa? bosta?der kan i kombination med ho?ga skulder hos husha?llen fa? tydligt negativa konsekvenser fo?r tillva?xten och arbetslo?sheten.