- Copyriot - https://copyriot.se -

K228: Att sammanfatta läget i världsekonomin, sommaren 2015

Svaret på förra frågan kanske helt enkelt är BIS (Bank for International Settlements), vilket typ skulle betyda att världens centralbanker är revisorer åt varandra. Att det inte finns någon utomstående instans som granskar jakten på inflationsmål, utan att centralbankerna har startat en egen klubb för att underteckna varandras resultaträkningar. Låter knappast otänkbart, däremot lite oproffsigt.

I vilket fall så har BIS just publicerat en intressant kvartalsrapport som tecknar en allmän bild av läget i världsekonomin sommaren 2015 (från juni till september). Den blir också sammanfattad på tyska i Telepolis: “Warnung vor Gefahren in Schwellenländern“.
Ja, jag vet fortfarande inte hur de ska betecknas på svenska, den stora grupp av länder som utgör världsmarknadens “mellanskikt”. Tyskans ord “tröskelstater” är lite tilltalande; dessutom mer sanningsenligt än ekonomspråkets “emerging market economies” (EME). Men för BIS gäller ändå sistnämnda begrepp.

Financial Times ska ha en liten eloge för att de åtminstone har försökt att leta efter alternativa begrepp. Att klumpa ihop Kina och Tjeckien i en gemensam kategori, skriver FT, är att antaga en likhet som inte existerar. Så nu i augusti tillfrågade de en massa ekonomer vad de tyckte att man borde säga i stället.
Tyvärr resulterade försöket icke i några journalistiskt användbara resultat. Exempelvis föreslog en ekonomiprofessor att man helt enkelt borde väga samman 70 olika variabler för att “skapa en rangordning av länders riskprofiler”. Så här sammanfattas ett annat bidrag till diskussionen – observera kombinationen av saklig precision och språklig abstraktion:

Michael Power, strategist at Investec Asset Management, suggests a move away from static emerging market groupings such as Brics (Brazil, Russia, India, China) toward a dynamic system of “Blocs”. His matrix divides countries into the four corners of a quadrant depending on whether they run a current account surplus or deficit and whether they primarily export manufactured goods or commodities. Sharp divergences in economic performance are evident between countries in different corners of the quadrant. By far the strongest are manufacturing exporters that run current account surpluses.

Det verkar alltså som att Financial Times försök att hitta alternativ till det orimliga begreppet “emerging markets” slutade i ett misslyckande. Så det är förståeligt att BIS trots allt sätter som rubrik på sin senaste kvartalsrapporten: “EME vulnerabilities take centre stage“.

Så är det onekligen. Kinas fallande efterfrågan på råvaror försätter nu “tröskelstaterna” i ett allvarligt läge. Brasilien befinner sig redan i en djup recession och den brasilianska statens kreditvärdighet nedgraderades just till så kallad skräpnivå. Andra länder som glider ner i recession till följd av Kinas inbromsning är Japan, Australien och Kanada.

* * *

En sammanfattning av hur BIS beskriver läget i världsekonomin, sommaren 2015.

Bankerna befinner sig i ett riskabelt läge inte bara i Kina och Brasilien, utan även i Turkiet, Indonesien och Thailand. Att döma av inköpschefsindex förväntar sig företagen en nedgång i både Brasilien, Ryssland och Turkiet.
Kinas rejäla inbromsning och den stigande dollarkursen slår nu samfällt mot tröskelstaterna. Särskilt illa är det för råvaruexportörerna, men alla stater som har lånat pengar i dollar känner av hur statsskulden växer, när den omräknas i nationell valuta.

Om USA:s centralbank skulle höja räntan, skulle läget i dessa länder genast bli ännu allvarligare (eftersom kapitalet skulle fly i riktning mot en stigande dollar).
Enligt BIS har USA:s räntesatser på senare år fått ett klart större inflytande på ränterörelserna i världsekonomin. Ränteändringar som USA:s centralbank gör med hänsyn till den inrikes konjunkturcykeln får genomslag över hela planeten, även i länder som befinner sig på en annan plats i konjunkturen.

Kombinationen av att Rysslands valuta har fallit och att Kina nu har låtit devalvera, sätter också press på Centralasien. Azerbajdzjan devalverade i början av året, Uzbekistan verkar hålla på med något liknande och nu senast var det Kazakstan som lät sin valuta flyta fritt, vilket innebar att den genast förlorade 20 % av sitt dollarvärde. Detta råkar vara dåliga nyheter för nordiska telekomföretag som TeliaSonera och Tele2, som håvar hem stora intäkter på sina korrupta affärer i regionen.

Råvarupriserna – ledda av oljepriset – fortsatte neråt under sommaren, efter att under våren tagit en kort paus i nedåtfärden. Det kan förklaras av sjunkande efterfrågan (på grund av annalkande lågkonjunktur i bl.a. Kina), eller av stark tillgång (på grund av fracking och Iran-avtal); förklaringen kvittar, verkar BIS vilja säga. Saken är att fallande råvarupriser slår hårt mot de råvaruexporterande tröskelstaterna (“commodity-producing EMEs”). Detta är vad som mest av allt kännetecknade läget i världsekonomin sommaren 2015 – det som i framtiden kommer att ta plats i historisk ögonblicksbilder.

2 Comments (Open | Close)

2 Comments To "K228: Att sammanfatta läget i världsekonomin, sommaren 2015"

#1 Comment By Flute On September 16, 2015 @ 12:42 pm

“Tröskelländer” eller “tröskelstater” tycker jag var ett bra förslag på vad vi ska kalla dessa länder för istället för “tillväxtländer”, vilket sistnämnda begrepp blir närmast löjeväckande när de såsom Brasilien inte längre har tillväxt utan istället krympande ekonomi.
Tack för att äntligen ha fått ett vettigt begrepp – jag har hittills använt “framväxande marknader”, vilket kändes sådär.

#2 Comment By Amilah On September 16, 2015 @ 8:40 pm

Men vad är det för tröskel? Till vad? Till att bli ett land som drömmer om att sluta vara beroende av en råvara? Sluta vara exportberoende? Agrart? Industrialiserat? Att bli ett land med sjunkande reallöner?