Den wikipedianska ideologin

I fredags serverade kommentarsfältet en vass kritik av Wikipedias strävan efter en idealisk “neutralitet” och dess rädsla för synteser.
Denna kritik stannar alltså inte vid att konstatera att Wikipedia är en hierarkisk byråkrati eller att det finns ett representationsproblem när minst 90 procent av de aktiva skribenterna är män. Problemet som signaturen Mangan lyfter dram i sina tre kommentarer går inte nödvändigtvis att lösa. Inte utan att Wikipedias vackra ideal byts ut mot andra ideal. Kanske får man rentav se det hela som en tragisk konflikt som saknar lösning.

Även om Wikipedia under de senaste tio åren har stärkt sin roll som “producent av neutralitet” (inte minst genom att gå i symbios med Google), är det fullt möjligt tilltron på denna neutralitet åter börjar falla samman under de kommande tio åren. Samtidigt kan man tänka sig en utveckling där den wikipedianska ideologin blir allt mer bornerad och självgod. Eller, i bästa fall, kanske projektet mognar och börjar erkänna att det är omöjligt att undvika syntetiskt kunskapsskapande i en encyklopedi. Men kommer detta mognande att kunna ske på en internationell nivå? Kommer det inte sannolikt att leda till en politisk och nationell fragmentering, kopplad till samtidens internationella konflikter? Spekulera gärna vidare i framtidsscenarion.

Här kommer så Mangans kommentarstext i en redaktionellt bearbetad form:

Wikipedia behöver slänga ut normen att “i stort sett alla ska tillåtas redigera om allt, så länge de kan peka på ett belägg eller något som de säger är ett belägg, och de inte är bannade från sajten”,samtidigt som diskusioner och texter pro forma enbart ska grundas på dessa belägg (citerade påståenden från något som några har fått accepterat som tillhörigt klassen “reliable sources”, påståenden eller soundbites som någon bekant författare, journalist eller forskare har slängt ur sig med ena handen, urgamla böcker som var bra på sin tid men idag är frånåkta av forskningen etc).

I många ämnen går det dessutom inte att åstadkomma bra, genomtänkta och tidsenliga artiklar om deltagarna ska låtsas att de hela tiden under sitt arbete bara pusslar ihop saker som klart har utsagts av “etablerade forskare”, är konsenus i mainstreammedia, peer reviewed papers eller liknande. Alla som försökt få till en bra sammanfattning av ett händelseförlopp eller en debatt (eller helt enkelt skrivit ett föredrag eller hållit föreläsningar) vet att man ibland måste arbeta med egna synteser, skrivningar och bedömningar, uppe i texten eller som underbyggande delar; det går inte att bara bygga texten som ett lapptäcke av “erkända lokala råfakta” och utsagor som sytts in från vad andra har sagt och som man kan citera rakt av. Det senare verkar vara många wikipedianers syn på saken, i alla fall är det den diskursen som dominerat där de senaste åren.

Om alla får redigera allt men ingen får föra diskussioner grundade på eget omdöme, initierade bedömningar av hur det ligger till, kritik i sak (av forskare, fakta och bedömningar) och sammanvägning av olika källor (allt detta kan klassas som “original research” och/eller POV-drivande av andra deltagare) så blir hela diskussionen bakbunden av att folk jagar källor – online, via Google, på tv eller i tryck – för det de redan har bestämt sig ska in i artikeln, och det syns naturligtvis i texterna. I princip är det därmed ingen skillnad på Wikipedia och Stora Sovjetencyklopedin; båda kunde innehålla lysande artiklar med hög vetenskaplig standard men det var omöjligt att veta om random artikel du slog upp var omdömesgill eller försåtligt färgad av propaganda eller fördomar, särskilt ifall den berörde ett kontroversiellt område.

Man kan förstås mena på att det låter motstridigt att dels säga att Wikipedia måste göra sig av med long-tail-normen att alla ska tillåtas redigera fritt om allt, utan att någonsin behöva visa att de har någon slags insikter om ämnet, dels att Wikipedia är hierarkiskt, uppifrånstyrt och fullt av grupper som vill ha in sin agenda i artiklar och försöker få stöd uppifrån.

Men numera är det i praktiken den där normen att alla ska få skriva om allt, utan någon koll på vilka de är (skolgrabb, college kid, fanatiker, pr-man eller docent i det ämne det gäller?), som fungerar som argument för den tröga och toppstyrda strukturen, och som driver på gängbildningen kring olika ämnen. Det är som ett dysfunktionellt grupparbete i skolan.

Och de här synpunkterna avser primärt engelskspråkiga Wikipedia. Problemen finns på de andra också, men svenska Wikipedia lider sedan länge av kroniskt underskott på medarbetare och låg standard på artiklarna. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många aktiva deltagare – man är en bra bit under den kritiska massan – och inte tillräckligt öppen diskussion på sv-wp för att det ska bli så mycket bättre än det är, eller för att rensa bort grova felaktigheter.

Konsensustänket är helt klart en del av problemet här; om det som ska stå i en encyklopedi definieras som en neutral icke-värderande konsensus – som samtidigt ska kunna uppdateras kontinuerligt utifrån ny objektiv konsensus inom forskningen och diskussion inom Wikipedia-communityt – så blir det ju en omöjlig ekvation, särskilt om alla i princip ska kunna vara anonyma, även admins. Det leder bara till att många börjar dölja sina avsikter eller gejma systemet till sin fördel, dessutom lämnar det en vidöppen dörr för PR-folk och reklamare.

Många på Wikipedia verkar tro att forskare i alla ämnen sitter och bestämmer på konferenser att nu är detta vår nya konsensus i den här frågan, och att sedan kan man konstruera en avbild av forskningen som helhet utifrån detta. Det gör man möjligen i vissa frågor inom fysik, geologi och liknande men självklart inte inom de flesta andra vetenskaper, hårda eller mjuka. När ett nytt synsätt slår igenom så sker det mera glidande och informellt, och efter trettio år står det faktiskt andra saker i läroböckerna utan att det behöver formuleras som en rättegång med de tidigare forskarna och deras synpunkter.

Tack alltså till signaturen “Mangan” för denna analys!

23 kommentarer ↓

#1 Christopher Kullenberg on 25 May 2015 at 9:01 am

Fast är det verkligen fråga om en “rädsla för synteser”.

Encyklopedisk kunskap bör inte vara syntetisk, det skulle ta bort den nödvändiga fragmentariseringen! Det som gör wikipedia intressant är just denna systematiska bortsortering av “original research”. Sådant kan ju inte överlåtas till vem som helst på internet.

För syntetisk kunskap krävs tänkande. Det är inte det som är meningen med en encyklopedi.

#2 rasmus on 25 May 2015 at 9:26 am

Men det är ju omöjligt att avstå från tänkande vid sammanställandet av en encyklopedi! Wikipedia är ju fullt av synteser. Många av dem är dessutom vältänkta. Samtidigt finns en officiell förnekelse av att det skulle handla om någonting annat än att sammanställa fragment av godkänd kunskap.

#3 Christopher Kullenberg on 25 May 2015 at 9:54 am

Okej, på en implicit nivå är det klart att Wikipedia innehåller Hegelianska synteser. Detta fungerar encyklopediskt eftersom man utgår från befintliga påståenden. Men detta kräver en kritisk läsning av innehållet.

Jag menade snarare syntetisk i Kants mening. Denna senare form är ju inte önskad på grund av kravet om “no original research”. Och, det är här jag tänker att gränsen mellan encyklopedi och forskning går.

#4 Christopher Kullenberg on 25 May 2015 at 9:56 am

(ur ett metaperspektiv bekräftar länkarna i min post det jag ville säga)

#5 rasmus on 25 May 2015 at 10:07 am

Jag tänkte nog också “syntetisk” i en snarast kantsk mening.
(Nyligen länkade jag f.ö. ordet “syntes” till en artikel på Wikipedia. Då handlade det om att en kreditupplysning är ett syntetiskt omdöme, snarare än ett analytiskt.)
Frågan kvarstår: är det inte ofrånkomligt att artiklar på Wikipedia kommer att innehålla syntetiska element?

#6 Mangan on 25 May 2015 at 10:38 am

Tackar! :)

Jag skulle nog säga att inget stort encyklopediskt projekt kan genomföras utan uppfattningar om metod, värderingar, vad som är viktigt inom den världsbild som ligger till grund för projektet, vissa normer om hur historien ser ut osv – normer inom den kultur denna encyklopedi kommer ifrån. Eller utan vissa sammanfattningar, syntetiserande resonemang och förenklingar, som inte alltid kan ha kopierats direkt från någon tidigare forskare. Så blir det vare sig det gäller tryckt papper eller på nätet. Både Svensk Uppslagsbok, Britannica och Wikipedia har/hade vissa dominerande värderingar och normer som inte bara är härledda från råfakta (“sensory data” eller en konsensus som vilade direkt på fakta.

Traditionella uppslagsverk har ju inte behövt vara helt öppna utåt med dessa val av värderingar, normer för vad som är viktigt och metoder men visst finns de där.

Många på WP verkar ha köpt en popperiansk syn på vetenskapligt arbete som ren trial-and-error till teori-falsifiering-testning-bättre teorier – de tror att all vetenskap i princip ser ut så och för sedan över denna metod på det egna arbetet med att hålla encyklopedin ren från misstag och tveksamma påståenden, men i själva verket kan vare sig de flesta vetenskapers praktik eller arbetet på en encyklopedi fungera så. Inte hela tiden. Särskilt inte om man stämplar helt vanlig sakkritik av påståenden och omdömen som “original research”.

Alla påståenden är ju inte heliga eller uttryck för konsensus eller en viktig upfattning inom forskarvärlden bara för att de typ stått i en större seriös amerikansk tidning, i DN eller i en bok utgiven av Uppsala universitet eller Oxford University Press. Påståenden och utsagor måste kunna värderas på sina egna meriter (eller på sin inre logik), inte på var de stått i tryck innan de rycktes in på WP, och den skon verkar klämma förfärligt illa för dem som idag dominerar på Wikipedia.

#7 Christopher Kullenberg on 25 May 2015 at 11:13 am

Vi närmar oss klarhet. Kantska synteser tänker jag måste vara omöjliga. Jag kan inte genomföra observationer och sedan rapportera in dem i WP. Som skribent på WP måste jag istället syntetisera (i Hegels mening) vad som redan är publicerat.

När det sedan kommer till vilka källor som värderas olika högt på WP är det inte helt klart vad som gäller. Man hade kunnat tänka sig en mycket smalare och mera forskningsanknuten praktik (med ex. regler om tidskrifternas peer-reviewpraktiker etc.). Men då skulle det vara svårt att skriva om ex. populärkulturella fenomen, typ Doge.

Så som det är nu räcker det oftast med att uppgiften man hänvisar till är publicerad i någon form av beständigt medium (bok, tidning, tidskrift etc.).

Alltså. Om man vill få in saker i WP bör första steget vara att först se till att påståendet har permanenterats i ett annat medium.

Exempel: artikeln om Telecomix innehåller bara referenser till källor, intervjuer och material som Telecomix själva antingen har producerat eller underbyggt. Självreferensen gör att ingen kan verifiera att Telecomix egentligen finns.

Då är det inte längre frågan om en syntes. Utan en protes.

#8 Mangan on 25 May 2015 at 11:29 am

Även jag menar synteser i kantiansk mening. ;) Massor av påståenden som behövs för att utforma en begriplig akademisk eller populärvetenskaplig text, ett referat av ett komplext skeende eller liknande kommer att vara syntetiska eller bygga på syntetiska påståenden en bit under ytan. Särskilt om de måste försvaras mot andra skribenter (WP-editors) som vill att det ska stå något helt annat och har hittat ett par fräcka citat som de anser är goda belägg för deras skrivningar, deras story.

Exempelvis negativa generella omdömen – “efter tidpunkten T/i landet X har det normalt inte förekommit att (p)” eller “A tog inte B på allvar utan valde ett närmare samarbete med C” – kan vara närmast omöjliga att belägga som rent analytiska faktabitar, eller som citerbara påståenden, även om de är helt okontroversiella för de flesta – de kan avra så triviala eller osynliga att de helt enkelt aldrig har behövt slås fast som fakta. Och då står du där med ett par anonymiserade som säger att månen är gjord av grön ost eller liknande, och propsar på att det ska in i artikeln, eftersom de påståenden som skulle behövas för att motbevisa detta inte finns till hands som enkla factbites, och dessutom är för triviala för att kunna letas upp som citat från någon “pålitlig källa”.

#9 Mangan on 25 May 2015 at 11:53 am

Det har blivit en utbredd uppfattning på (engelska) WP de senaste sex-sju åren, med starkt stöd från deras moddbyråkrati, att medarbetarna helt enkelt inte får syssla med syntetiskt tankearbete som en förutsättning för något somn sägs i texten, och inte heller egna observationer från t ex publicerade fotografier, verifierbara observationer om platser de själv har besökt eller observationer att något *inte* fanns med där en citerad källa tydligt hävdar att det skulle finnas (källan i sin tur utan några egna belägg). Många sätter lihetstecken mellan verifierbarhet och *citerbarhet*, och citera, det kan man ju göra från litet vad som helst – kriterierna “reliable source” eller “notable persons” handlar bara om var en utsaga kommer ifrån, var den stått, inte om hur och när den gjordes och ifall den är fullt pålitlig. De är väldigt töjbara och i praktiken skiftar avgränsningen på “reliable sources” ofta vitt och brett från artikel till artikel.

Proteslogik? Ja visst. ;)

#10 Mats Henricson on 28 May 2015 at 3:25 pm

Kanske skulle Wikipedia släppa sargen lite och låta varje artikel forkas som på GitHub? Visst, det kommer alltid att förbli strid om vad som ska stå i trunk/master/main, men då får folk i alla fall chans att skriva av sig sin version av verkligheten.

#11 Iggy Drougge on 29 May 2015 at 2:20 pm

Tyska WP har sedan några år ett system där ändringar inte införs i huvudartikeln förrän efter granskning. Det står enbar fritt att skriva in påståenden om månens ostighet, och den som vill hänga med i det allra senaste kunskapsläget kan välja att visa den versionen av sidan, medan den som är mer intresserad av rådande konsensus nöjer sig med standardsidan.

#12 hydroxychloroquine use for covid19 on 18 July 2021 at 6:38 pm

hydroxychloroquine patient reviews

artistic perimenopause you

#13 hydroxychloroquine trial results on 22 July 2021 at 9:12 am

hydroxychloroquine in lupus

member desiccated thyroid coalition

#14 hydroxychloroquine order amazon on 1 August 2021 at 7:51 pm

hydroxychloroquine main ingredient

into rheumatoid factor negotiation

#15 ivermectil review wife on 14 August 2021 at 6:59 am

does good rx cover ivermectil

judge sacroiliitis investor

#16 priligy walmart on 27 August 2021 at 9:24 am

can you chew priligy

few sleep spindles bedroom

#17 stromectol red and black capsule on 2 September 2021 at 11:36 am

antiparasitic for gum infection stromectol

plant dithiolethione golf

#18 ivermectin 1gr on 7 September 2021 at 3:16 pm

stromectol capsule price

cholesterol tinea pedis pm

#19 tab stromectol on 12 September 2021 at 4:01 pm

stromectol trihydrate uses

other astringent crash

#20 buy cheap prednisone online on 21 September 2021 at 9:25 pm

deltasone medscape

issue greenstick fracture draft

#21 stromectol with on 2 October 2021 at 1:02 am

acheter du clivermectin

opposite myocardium fundamental

#22 how to store ivermectin suspension before reconstitution on 2 October 2021 at 10:51 pm

ivermectin capsule uses

gray carcinogen shine

#23 ivermectin mexico tablets on 5 October 2021 at 6:26 am

ivermectin plus for sale

yes vaccination crucial

Kommentera