Stordriftsfördelar? Monopol! Om utsikterna för Spotify att bli lönsamt

Läser att utmärkelsen “SvD affärsbragd 2015” har delats ut till “ett snabbväxande företag som satt Sverige på kartan som digitalt föregångsland”. Det behöver väl knappast nämnas att företaget är Spotify, som onekligen växer på alla håll (förutom österut). Juryns motivering:

Spotify har på ett revolutionerande sätt förändrat hur vi konsumerar musik. Dessutom har grundarna Martin Lorentzon och Daniel Ek skapat ett snabbväxande företag som satt Sverige på kartan som digitalt föregångsland

Priset delades ut, inför jublande anhängare till “Ung företagsamhet”, strax efter att Spotify rapporterat sitt resultat för år 2014. Siffrorna var inte odelat positiva: omsättningen ökade med nästan 50 %, men förlusten ökade med hela 81 %.

Att utgifterna fortsätter att stiga snabbare än intäkterna ser inte så hållbart ut, annat än kanske om man satsar allt på att bli monopolist. Och det är väl just förhoppningarna om ett framtida musikmonopol – antingen för Spotify, eller för den koncern som till slut köper upp det hela – som får riskkapitalister att fortsätta pumpa in allt mer pengar, för att täcka de allt större förlusterna.

We believe our model supports profitability at scale. /…/
We believe we will generate substantial revenues as our reach expands, and that, at scale, our margins will improve.

Så skriver Spotify i rapporten, som undertecknats Martin Lorentzon och styrelseledamoten Pär-Jörgen Pärson från Northzone Ventures som var en av de tidigaste investerarna i Spotify. För fem år sedan intervjuades Pärson av Affärsvärlden och förklarade: “Vi har stora förhoppningar om att bolaget ska bli lönsamt snart.”
Men att ändå harva vidare, trots förluster, ligger nog ändå i linje med vad Pärson – som inte bara är riskkapitalist, utan även hobbymusiker – skrev i sin bok Heavy metal management (2012). Boken rymmer även en hårresande fantasi om “ett metal-utopiskt näringsliv” som jag bara måste citera:

Unga ekonomer och ingenjörer skulle tidigt i sina karriärer utsmycka sina kroppar med tatueringar som bevisade vilka lärosäten de bevistat.
/…/
om vi fortsätter att drömma oss bort i ett utopiskt tillstånd, skulle såväl unga som gamla köa i veckor före bolagsstämma för att säkra en plats och väl på scenen skulle ledning och styrelse hyllas som stjärnor i stället för att ifrågasättas.

Pär-Jörgen Pärsons utopi torde tilltala Spotifys grundare Martin Lorentzon, som tidigare uttryckt en otålighet över att utopin ännu inte har förverkligats. “Det är bedrövligt att vi inte hyllas mer och får mer kredd”, förklarade han i höstas, samtidigt som han utnämnde sig själv till “den vita riddaren”.

Uppenbarligen är Lorentzon väldigt förtjust i den bisarra riddarliknelsen, eftersom han nu väljer att återanvända den. “Vi är ju den vita riddaren”, säger han till SvD.

Kan inte någon bara adla karln?

Åter till vad Spotify faktiskt skriver om sina planer på lönsamhet. Nyckelordet är uppenbarligen scale, alltså storskalighet. En verksamhet som ger förlust i liten skala, ska ge vinst i större skala. Sådan är ju den industriella logiken. Så hur industriellt är Spotify?
Onekligen rymmer företaget en del verksamheter av industriell karaktär. Man driver exempelvis egna datacenter, även om man inte är helt självförsörjande på serverkraft utan samtidigt hyr in sig hos Amazon. Det finns förvisso stordriftsfördelar i att driva serverhallar, men att pressa utgifterna för distribution kommer knappast räcka för att göra Spotify lönsamt.
Om vi snackar big data så är storskalighet det enda som räknas. Kan detta vara en nyckel till lönsamhet för Spotify? Onekligen ansamlas ofattbara mängder data över människors musiklyssnande. Genom uppköpet av Echo Nest har Spotify även fått kontrollen över ett rejält maskineri för att analysera musikfiler och metadata. Frågan är bara vad alla dess dataanalyser ska användas till. Jag tänker mig i första hand två tillämpningsområden: att rikta reklam och att rikta musik.

Den ursprungliga idén med Spotify var att skapa en reklamfinansierad tjänst som var gratis för användarna. Detta visade sig omöjligt, av flera skäl. För det första vägrade skivbolagen. För det andra skrumpnade annonsmarknaden efter att finanskrisen brutit ut. För det tredje erövrade Google och Facebook ett ointagligt försprång i fråga om riktad, digital annonsering. Därtill förefaller det allt mer tveksamt om musiksmak är en så värst användbar grund för att rikta reklam.
Reklamintäkterna står för en allt lägre andel av Spotifys intäkter. Gratisversionen kan numera betraktas som en ren marknadsföringsåtgärd. En utgiftspost som tills vidare subventioneras genom ett fortsatt inflöde av riskkapital. (Spotify sysslar ju knappt med annonsering, så när de skriver om att “invest relentlessy in /…/ marketing initiatives”, syftar de i första hand på att fortsätta erbjuda en gratisversion.)

Det är alltså knappast sannolikt att ökade reklamintäkter skulle göra Spotify lönsamt, trots stordriftsfördelarna i dataanalys. Spotifys användning av dataanalys kommer är alltså främst att handla om att rikta musik till användarna i form av rekommendationer och personliga radiokanaler. Detta kan ge stora fördelar i konkurrensen gentemot med streamingsajter och även gentemot radio. Om målet är att uppnå monopol, kan stordriftsfördelarna i dataanalys hjälpa en god bit på vägen. Däremot bidrar det knappast till att driva upp intäkterna. Det är svårt att sälja rekommendationer.

Så var finns då stordriftsfördelarna i Spotify? Inte alls i den stora utgiftsposten: ersättningarna till skivbolag och andra rättighetshavare. De fortsätter att stiga linjärt med antalet användare, utan stordriftsfördelar i sikte.

Spotify är trots allt inget typiskt industriföretag. De sysslar inte i första hand med produktion, utan med distribution. Verksamheten påminner mer om att köra lastbilar än om att tillverka lastbilar, om den haltande liknelsen tillåts. Distributionen har vissa fasta kostnader och dess lönsamhet är beroende av marknadspriset för den vara som distribueras. I detta fall heter varan “musik”, eller snarare “all musik”, som från början är en monopolvara eftersom skivbolagen har ensamrätt att ge licens till distribution. Skivbolagen har ingen anledning att ta mindre betalt för sin produkt bara för att en distributör lyckas mångla ut produkten i extra stor mängd. Här finns inga stordriftsfördelar att vänta.

Så vad menar Spotify med sitt snack om att “storskalighet” ska vända förlust till vinst? Min tolkning är att det inte handlar så mycket om stordriftsfördelar, som om att uppnå en monopolposition. Alltså inte om att pressa utgifterna, utan om att öka intäkterna.

När väl Spotify sitter någorlunda tryggt i sin monopolposition, då kan de äntligen avskaffa gratisversionen och inleda en stadig höjning av månadsavgiften. Skivbolagen driver på för att det ska bli fråga om mer än en dubblering.

I hyllningskörerna till Spotifys “affärsbragd” yppas dock aldrig ordet monopol. Ett trevligare ord är demokrati, tycker Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande Svenska Riskkapitalföreningen:

Spotify har demokratiserat musiklyssnandet och för evigt förändrat en gammaldags affärsmodell

Nobels fredspris nästa!

26 kommentarer ↓

#1 COPYRIOT | Ryktet om den andra IT-bubblan i tiohörningarnas tid on 12 May 2015 at 12:26 pm

[…] ← Stordriftsfördelar? Monopol! Om utsikterna för Spotify att bli lönsamt […]

#2 e on 12 May 2015 at 1:23 pm

“Skivbolagen har ingen anledning att ta mindre betalt för sin produkt bara för att en distributör lyckas mångla ut produkten i extra stor mängd. Här finns inga stordriftsfördelar att vänta.”

Om vi tänker bort att skivbolag har ägarandelar i Spotify så är jag inte så säker på att ditt påstående stämmer. Åtminstone inte om Spotify lyckas få in de flesta musiklyssnare i fållan eftersom Spotify då kan utöva monopsonistisk makt mot enskilda skivbolag. Jämför Amazons monopsistiska ställning på bokmarknaden i USA och dess fejd med bokförlaget Hachette. Sabeel Rahman m fl diskuterar det i senaste Boston Review Forum, http://bostonreview.net/forum/k-sabeel-rahman-curbing-new-corporate-power . Som sagt, att skivbolag äger delar i Spotify komplicerar såklart detta jämfört med fallet Amazon.

#3 rasmus on 12 May 2015 at 2:11 pm

Hm. Jag är inte helt övertygad om att Spotify skulle kunna använda sin monopsoni gentemot skivbolagen för att pressa kostnaden för rättigheterna. Skälet är att de tre stora skivbolagen fortfarande är ett oligopol. Om de säger nej till att sälja sin produkt under ett visst pris, kan Spotify inte vända sig till en annan leverantör för att få en motsvarande produkt. För produkten är ju “all musik”, alltså hela bakåtkatalogen av inspelningar som redan kontrolleras av de tre stora skivbolagen.
Jag tror inte man ska underskatta skivbolagens oligopolmakt gentemot Spotify. Deras aktieposter tror jag däremot inte gör någon större skillnad.
(Tack för artikeltipset om Amazons monopsoni, ska läsa.)

#4 kjell on 12 May 2015 at 2:42 pm

…skulle inte de hårda antithrustlagarna i USA kunna användas emot skivbolagen, just nu utgör de en hämsko?

#5 rasmus on 12 May 2015 at 2:58 pm

kjell: Det vet jag inte. Uppenbarligen har det inte hänt ännu. Fast i någon mån kanske det ändå är just vad som sker nu när FCC har inlett en utredning mot Apple, där Apple misstänkts för att betala Universal för att dra tillbaka sin musik från Youtube samt från Spotifys gratisversion.

#6 e on 12 May 2015 at 6:27 pm

rasmus, du har en poäng i att de stora skivbjässarnas oligopol gör skillnad. Kanske en maktbalans kan uppstå mellan dom och Spotify (om Spotify lyckas fånga in de flesta lyssnare)? Men Spotify kanske kan nå monopsonistiskta “stordriftsfördelar” genom att a la Amazon/Hachette (ut)pressa ner ersättningarna till många småbolag och i nästa led deras musiker. Ett litet skivbolag/förlag behöver finnas på Spotify/Amazon mer än Spotify/Amazon behöver det enskilda lilla skivbolaget/förlaget.

Flera av replikerna på Boston Review till Rahman är också intressanta. Jfr dina tankar om distribution/köra lastbilar ovan och resonemangen där om privata aktörer i rollen av monopolistisk “utility”/infrastruktur och de olika regleringar av det som prövats under 1900-talet.

#7 Anon on 12 May 2015 at 10:09 pm

Det som är värdefullt med ett företag som Spotify är den allt bredare kundkrets av kunder som betalar för streamad musik som de successivt bygger upp. Det finns nu konkurrenter. Jag tror att Spotify slutligen kommer att köpas upp av en konkurrent – troligtvis en amerikanska sådan. Det är inte den tekniska plattformen det handlar om. Den ska vara bra såklart. Men andra kan skapa en lika bra teknisk plattform som Spotify.

Slutligen handlar det bara om att bygga upp en tillräckligt stor kundstock. Det är denna kundstock som konkurrenterna kommer vara intresserade av att överta. Jag tror att vi inom några år kommer att se hur streamingföretag fusioneras för att skapa ett streamingföretag som har en imponerande stor kundstock. Sedan kommer en eller något fåtal sådana streamingföretag att utgöra ett av de ben varifrån skivbolagen får sina intäkter. En möjlig utveckling är att Spotify och andra liknande företag startar egna skivstudios och släpper album direkt på sin egen plattform utan att gå omvägen via ett etablerat skivbolag. Det är att jämföra med hur Netflix börjat skapa originalserier som först kommer på nätet och sedan säljs till kabeltevekanaler.

Det är logiskt att företag som Netflix och Spotify producerar sin egen vara genom att själv spela in egna serier eller bekosta studioinspelningar/driva skivbolag. Kruxet är ju dock att dessa företag samtidigt är beroende av äldre filmer/serier respektive musik för att deras tjänster ska vara intressant. Det kan bli så att de stora skivbolagen köper upp streamingtjänsterna. Eller också sker det omvända, att streamingtjänsterna köper upp skivbolagen. Vi får se tiden an. Kommer företag som Spotify och Netflix att bli extremt stora får vi se hur dessa kommer att agera och lobba i frågor om skyddstider för musik och film. Min gissning är att exempelvis Spotify idag skulle föredra kortare skyddstider för musik eftersom de då kostnadsfritt skulle kunna saluföra alster skapade för länge sedan. Spotify lär exempelvis inte ha något emot att korta skyddstiderna till 50 år då mycket av den 60-talsmusik som fortfarande är kommersiellt gångbar då skulle kunna inkorporeras i tjänsten utan att ersättning behöver utges till upphovsmännen.

Vi får se!

#8 Anon on 12 May 2015 at 10:31 pm

Sedan appropå skala och vad det är som Spotify skapar som är värdefullt. Det ett företag som Spotify framförallt gör är att de skapar en nytt beteende. De som använder streamingtjänsten laddade tidigare i stor skala ned musik illegalt. Detta är huvudpoängen med ett företag som Spotify. De får människor att betala för något som många av deras tidigare kunder konsumerat gratis. Hur går det till? De gör det mer bekvämt att konsumera musik legalt. Priset idag är också rätt lågt. En hundring per månad ungefär. Då slipper man mycket bök förenat med illegal nedladdning. Förekomsten av ett väl fungerande legalt alternativ till illegal nedladdning skapar också legitimitet för att man ska betala för musik och film som konsumeras via nätet.

Skivindustrin och filmindustrin klagade ju mycket länge på att de förlorade intäkter på illegal nedladdning. Dessa dinosaurier förstod dock aldrig att skapa ett bekvämt och legalt alternativ till illegal nedladdning. Detta gjorde att deras krav på att få betalt för musik och film upplevdes som illegitima. Vadå, det finns ju inget bra legalt alternativ sa nedladdarna. Jo, det finns det, svarade industrin. Gå och köp våra cd och dvd-skivor! Spotify, Netflix har fyllt det hålet i musik- och filmindustrins tidigare dumma replik på att de inte erbjöd något seriöst alternativ till illegal nedladdning. De har nu nätbaserade och hyfsat billiga tjänster att hänvisa till. Notera dock hur vansinnigt billiga dessa tjänster är. För 79 spänn kan jag potentiellt se tusentals filmer och serier på Netflix under en månad. När filmindustrin tidigare klagade på illegal nedladdning räknade de dock på vad det skulle kosta att hyra eller köpa ett exemplar av varje enskild film eller serie jag laddade ner och räknade det som en förlorad intäkt. Det har ju visat sig vara en helt ohållbar affärsmodell att försöka få folk att betala för enskilda filmer eller album på de nya streamingtjänsterna. Säkert kommer de att försöka skruva upp priset på sina tjänster med tiden. Men jag tror inte de kan driva upp dem för högt. Gör de det kommer de förlora kunder som återigen kommer att ladda ner illegalt.

#9 Anon on 12 May 2015 at 10:41 pm

“Så var finns då stordriftsfördelarna i Spotify? Inte alls i den stora utgiftsposten: ersättningarna till skivbolag och andra rättighetshavare. De fortsätter att stiga linjärt med antalet användare, utan stordriftsfördelar i sikte.”

Du förstår väl att om Spotify mångfaldigar sin nuvarande betalande kundkrets kommer de att kunna omförhandla villkoren med skivbolagen och betala en mindre del av sina intäkter till rättighetsinnehavarna. Detta är ju logiskt. Vi har si och så många betalande kunder. Ni kräver för mycket betalt för det material ni levererar. Ni får sänka era anspråk. Spotify och Netflix kommer m.fl. kommer om deras totala andel av marknaden växer att kunna omförhandla sina villkor med de som säljer musik/och film till dem. Det är ju en självklarhet.

#10 rasmus on 12 May 2015 at 11:25 pm

Anon #9: Nej, det är ingen självklarhet att Spotify kan tvinga skivbolagen att sänka sina anspråk. Anledningen är att det inte finns några alternativa leverantörer av produkten “all musik” som Spotify måste ha i sin verksamhet. Jag förklarade detta ovan i kommentar #3 och ser inte att du säger något som motsäger saken.

#11 A on 13 May 2015 at 4:05 pm

Det här med vinst och förlust.

Är det inte en viss Hollywoodifiering av bokföringen som möjligen ligger bakom Spotifys siffror?

Hollywoodbokföring – det spelar ingen roll för ägarna av Spotify om just det bolaget går med förlust – ägarbolagen tar sin del, det är dit Spotify har mest av sina “utgifter”.

Ägarna, 3 skivbolagen, kan när som helst sänka sina “intäkter från Spotfiy” – Spotifys utgifter – och redovisa rejäla vinster för just Spotify som bolag.

Det som är viktigt är att folk-som-tror-att-de-betalar-för-musik via spotify, egentligen betalar till de 3 stora skivbolagen, och det som blir över, smulor, kan möjligen komma till del för musiker och andra små människor. Även de som stått för den tekniska bedriften att sprida/tillgängligöra så mycket musik så snabbt, får smulor.

Ägarna, precis som före Spotify, äter största delen av kakan och behåller sin makt över musik-utbudet.

#12 rasmus on 13 May 2015 at 9:01 pm

Som sagt: det spelar ingen roll för de nuvarande ägarna av Spotify om företaget går med vinst eller förlust, eftersom de har gjort sin investering i förhoppning om att kunna sälja sina aktier till god förtjänst. Men för att kunna sälja sina aktier måste det finnas köpare som räknar med en framtida vinst – det kommer vi inte ifrån.
(Detta gäller kanske inte just för skivbolagen, men deras ägarandel i Spotify är trots allt rätt liten, jämfört med riskkapitalfonder typ Northzone och DST, eller för den delen Goldman Sachs.)

#13 Anders on 13 May 2015 at 10:13 pm

Det här att Spotify är “den vita riddaren” är ju så löjligt att man inte vet vart man ska ta vägen.

#14 Anon on 14 May 2015 at 7:04 am

#10 Som jag skrivit så är den troliga utvecklingen att endera Spotify eller någon konkurent till Spotify kommer att uppnå en mycket stark position vad avser distrubition av streamad musik. Ju större marknadsandel av marknaden för streamad musik eller streamad film ett företag uppnår desto större blir det företagets förhandlingskraft i förhållande till innehållsleverantörerna. Det är riktigt att skivbolagen respektive filmstudios sitter på ett trumfkort i det att de ensamma förfogar exklusivt öer vissa rättigheter. Men om en dominerande distrubitör vill omförhandla priset tror jag nog att innehållsleverantörerna kommer att behöva anpassa sig till dessa krav.

I dagsläget är det inte aktuellt. Spotify har idag ca 15 000 000 betalande kunder. Streamad musik är idag inte den dominerande distrubitionsformen för att konsumera musik. Skivbolagen kan därför i hög utsträckning diktera villkoren för att tillgängliggöra sin muik för distrubitören. Men som du själv skriver går utvecklingen i riktning mot monopol i denna branch. Och antalet betalande kunder växer. Om Spotify tiofaldigar sitt antal betalande kunder, vilket inte är en otrolig utveckling, ändrar det relationen mellan innehållsleverantörerna och ditrubitören. Skivbolagen kan självklart neka Spotify sitt material. Men kommer de att vilja göra det när alternativet är att isåfall måste bygga upp en alternativ distrubitionskanal för streamad musik som under en betydande tid kommer att vara en förlustaffär för dem i jämförelse med att omförhandla sina villkor nedåt med en dominerande aktör.

Det finns ett betydande inslag av first-mover advantage på marknaden för streamad musik och film. Många företag skulle kunna skapa en teknisk plattform likvärdig den som Spotify har idag. Men hur intresanta är dessa nya aktörer att satsa på för skivindustrin? Spotify har ännu inte lyckats nå lönsamhet i sin verksamhet och skapar i detta nu en helt ny marknad som inte tidigare funnits. Spotify har också sagt att de läger hela sitt fokus på tillväxt vilket innebär att utöka sin kundstock. När denna marknad mognar med en eller ett fåtal dominerande aktörer kommer maktrelationen mellan de dominerande distrubitörerna och skivbolagen ändras. Visst, skivbolagen kan neka sin musik. Men hur ska de då ta betalt för sitt innehåll på nätet? Ska de erbjuda sin musikkatalog till någon mindre aktör, skapa en egen streamingtjänst eller hur tänker du?

#15 Anon on 14 May 2015 at 7:21 am

Daniel Ek har sagt att Spotify skulle kunna uppvisa ett plusresultat idag om de helt enkelt nöjde sig med att hålla den nuvarande nivån av betalande kunder konstant. Då skulle de kunna kraftigt reducera sin marknadsföringsbudget. Skälet till att företaget gör förluster är att de lägger så starkt fokus på att utöka kretsen av betalande kunder och att därigenom bibehåller sin position som dominerande distrubitör av streamad musik. Företagets värde ligger som sagt uteslutande i hur stor kundstocken är. Spotify kommer kanske eller kanske inte att bibeålla sin nuvarande marknadsposition. Räkna dock med att även om de slås utmi konkurrensen så kommer de att på något vis ta betalt för sin upparbetade kundstock. Troligtvis genom att företaget köps upp av en konkurrent och att Spotifys och det uppköpande företagets tekniska plattform därefter integreras.

#16 rasmus on 14 May 2015 at 8:00 am

“kraftigt reducera sin marknadsföringsbudget” = avskaffa gratisversionen = höja priserna

ungefär vad jag skrev alltså :)

bortsett från att rådande värderingar av Spotify bygger på möjligheten att ta ut betydligt högre vinster än vad rådande kundstock tillåter

#17 rasmus on 14 May 2015 at 8:00 am

Jag håller för övrigt med om att ett uppköp av Spotify är ett mycket sannolikt steg på vägen mot att förverkliga avsett monopol.

#18 kjell on 14 May 2015 at 8:29 am

…när nedladdning pågick som mest, och oligopolbolagen dundrade, undrade jag alltid; -varför gör dom inte själva ett sådant där “pirate bay”, med reklam och allt.

#19 Mangan on 14 May 2015 at 2:35 pm

Först etablerar man en gratisversion och säljer in den på bred front, sedan gör man denna gratisversion halvt omöjlig att använda – dvs så nerlusad med reklam, banners, reklamavbrott och robotmixning/autoplay (ökar på reklamitnäkterna) att alla “vanliga” lyssnande kunder som vill fortsätta med sajten och har något egentligt intresse av musik tvingas över till den betydligt dyrare premium-versionen. ;)

Det är förmodligen strategin även för Youtube på litet sikt. I alla fall delar av YT.

#20 Anon on 14 May 2015 at 5:55 pm

Värderingar av företag brukar baseras inte bara på substansvärdena i bolaget utan i hög grad på prognoser om framtida intjäningsförmåga. Jag är skeptisk till i princip alla IT-bolag av den orsaken. En jätte som Google kan vara på fallrepet om 1 år om något annat företag utvecklar någon ny revolutionerande sökmotorteknik. Detta slog mig då jag gick på dass och fann en gammal Aktiespararen liggande där Nokias ledande ställning som mobiltelefontillverkare bedömdes obestridlig och ingen av konkurrenterna verkade i närheten av att utmana. Den tidningen är mindre än 10 år gammal.

#21 Mangan on 14 May 2015 at 6:34 pm

Javisst, själva hajpen har blivit ett värderingsargument (det anses inte piggt att sitta och prata om kostnader eller konkurrens runt hörnet). Jag påminner mig att just Nokia vid något tillfälle runt 2005 störtdök på börsen; de hade den veckan släppt en kvartalsrapport som visade att de gick med miljarder i vinst, men se det var inte tillräcklig vinst för att motsvara de skyhöga förväntningarna från aktiemäklare och större aktieägare. ;)

#22 Pim on 14 May 2015 at 8:30 pm

Anon #14: Jag tror du har fel angående möjligheterna för Spotify eller liknande företag att pressa skivbolagens avgifter ens om de uppnår monopol-liknande situation. Skivbolagen skulle säkert ta stor skada om monopol-Spoitify plötsligt slutade köpa deras musik, men inte lika mycket skada som monopol-Spotify själva, som skulle gå under på nolltid. Det inser både Spotify och skivbolagen. Om Spotify mot förmodan skulle komma med ett sånt hot tror jag inte skivbolagen skulle tveka ett ögonblick att syna bluffen. Om det ledde till att Spotify gick under tror jag skivbolagen hade accepterat en kortsiktig förlust för att statuera exempel och visa vem det är som bestämmer priset. Det hade antagligen inte tagit särskilt lång tid för nya företag att fånga upp monopol-Spotifys gamla användare efter en kollaps.

Skivbolagen kommer antagligen bara ändra sina avgifter om de tror att de långsiktigt tjänar mer pengar på det. De kommer inte låta någon annan aktör tjäna stora pengar på deras rättigheter om den inte tillför något unikt som ökar försäljningen och är svårersättligt.

Det jag tror Spotify skulle kunna tjäna mer pengar på är om de i en monopol-liknande situation kunde få makt över vilken musik användarna lyssnade på och framförallt vilken ny musik som slår igenom. Lite som MTV hade på 90-talet. Om funktioner på Spotify, som t.ex. rekommendationer och spellistor, blev en betydande faktor för ny musik att nå ut till en stor publik så skulle de kunna ta betalt av artister för att t.ex. få lite högre sannolikhet att bli rekommenderad. Man säljer alltså inte rekommendationer till den som får rekommendationen utan till den som blir rekommenderad.

#23 S on 15 May 2015 at 6:33 am

Gud vilken intressant diskussion, här lär man sig en hel del. Det enda jag saknar är användardata-perspektivet. Spotify säger ju sig vara väldigt bra på att samla in information om sina användare. Detta är en tillgång för ägarna som inte nödvändigtvis dyker upp som vinst i företagets bokföring?

#24 kjell on 20 May 2015 at 5:32 am

http://breakit.se/artikel/623/lackt-dokument-sa-trixar-spotify-och-skivbolagen-med-pengarna

#25 COPYRIOT | Monopol eller monopsoni? Hur kan Spotify och de andra nätjättarna vinna kontroll över sina marknader? on 22 May 2015 at 1:48 pm

[…] Stordriftsfördelar? Monopol! Om utsikterna för Spotify att bli lönsamt […]

#26 COPYRIOT | Nätportalen som nygammalt alternativ till sökrutan. Nu med schemalagt känsloliv! Kommentarer till Spotifys senaste drag on 25 May 2015 at 2:16 pm

[…] Stordriftsfördelar? Monopol! Om utsikterna för Spotify att bli lönsamt […]

Kommentera