- Copyriot - https://copyriot.se -

Gæld

En lustig grej med att läsa Krise til opstand är det danska ordet gæld (skuld). När det dyker upp i sammansättningar som “gældsstiftelse” och “gældsøkonomi”, vill mitt läsöga översätta till “penningskapande” respektive “penningekonomi”. Jag verkar alltså spontant klumpa samman danskans gæld till tyskans Geld, som ju betyder “pengar”.

Så fel, men ändå så rätt! För på ett grundläggande plan stämmer det att pengar är skuld.

Samtidigt som skulden bara är en av flera marknadsrelationer. Alltså finns nog fortfarande en poäng att skilja mellan å ena sidan penningekonomi och skuldekonomi. Om vi tänker på penningekonomins (marknadens) historiska utbredning, är den inte minst rumslig, samt kopplad till en viss form av arbetsdelning. Om vi däremot tänker på den växande skuldsättningen, överväger den tidsliga dimensionen, samtidigt som själva finansväsendet bildar en motrörelse till arbetsdelningen; i stället för att specialisera sig på ett slags produktion, tenderar kreditgivare att bredda sin utlåning maximalt (vilket framhållits av Fernand Braudel).

Jag kan inte låta bli att gräva vidare skuld- och penningordens etymologi. Det gjorde jag förresten redan i Tapirskrift. Citerar ur min essä om boken Geld ohne Wert:

Myntens tidiga funktion handlade alltsa? inte sa? mycket om handel, utan befann sig snarare i en offersfa?r. Detta styrks ocksa? av etymologin fo?r tyskans ord fo?r pengar, Geld, vars gammaltyska betydelser a?r intimt knutna till olika offerhandlingar. Samma ordstam a?terfinns pa? svenska i ord som giltig, ga?ld och vederga?lla. Da?remot finns inget direkt sla?ktskap med ordet Gold (guld), som snarare anspelar pa? fa?rgen gul.

Även det svenska ordet gäld betyder alltså “skuld”, men har nuförtiden fallit ur bruk.
Och även i danskan finns ordet skyld, men det har en snävare, moralisk innebörd: att vara skyldig. Samtidigt motsvarar det svenskans “skull” i uttryck som for syns skyld eller for guds skyld. (Förefaller inte det senare en aning blasfemiskt? För guds skuld!)

Roten till dessa två substantiv – gæld/gäld/Geld och skyld/skuld/Schuld – finner vi i två alldeles vardagliga verb.

Gäld handlar som sagt om att gälla, ett verb som från början verkar syftar på en handling som återställer en balans, vilket kan härledas till diverse offerhandlingar.

Skuld är besläktat med att skola; det syftar på något som man skall göra i framtiden.

Pengar framstår som mycket mer banalt, som ord betraktat. Ordet “penning” är ju bara en variant på Pfennig och penny. Ursprunget är osäkert, men kanske kommer det av latinets pannus som betyder tygstycke eller trasa. Det lär ju ha förekommit att smärre tygstycken använts i byteshandel.

Kredit är däremot ett verkligt intressant ord, som kommer ur latinets ord för trosbekännelse, credo, “jag tror”. Kan spåras raka vägen till det indoeuropeiska urspråkets ord för “hjärta“.

8 Comments (Open | Close)

8 Comments To "Gæld"

#1 Comment By Gunnar On March 20, 2015 @ 9:17 am

Och “geld” på engelska är ju kastrera. “Gelding” är en valack.

#2 Comment By rasmus On March 20, 2015 @ 9:20 am

Gunnar: Vore festligt om även det ordet kunde spåras till en offerritual.

#3 Comment By Francis On March 20, 2015 @ 2:25 pm

Gäldenär finns ju kvar och används väl flitigt.

#4 Comment By Swedish Dissident On March 23, 2015 @ 11:19 pm

Mycket bra språkhistoriska kopplingar!

#5 Comment By ibanestocuentaazul On March 23, 2016 @ 5:20 am

Definitely a great post. [1]

#6 Comment By ibanestocuentaazul On March 23, 2016 @ 5:23 am

Definitely a great post. [2] [3] [4]

#7 Comment By sendeistiyosun On March 23, 2016 @ 5:24 am

lets play with us [5] [6]
[7]

#8 Comment By sendeistiyosun On March 23, 2016 @ 5:25 am

I really appreciate the kind of topics post here. Thanks for sharing us a great information that is actually helpful. Good day! [8] [9] [10]