K182: Ett standardiserat kaos, med fiktionen i ordning

Funderar på möjligheterna att skriva en kriskrönika över de senaste åtta åren. Om hur någonting börjar, är, fortsätter, rör sig, leder vidare, blir annat, blir mer, blir så nytt som något kan bli. Om rörelserna mellan kontinenter, mellan centrum och periferi, mellan historia och framtid, mellan börsrörelser och bombrörelser. Om kapitalets konvulsioner, inflationer, deflationer. Om de maniska återhämtningarna, de febriga hälsorna, de nya normaliteterna jämte de kollapsande staterna. “Ett standardiserat kaos, med fiktionen i ordning.” Känner att Inger Christensens Prologos (1969) hade kunnat beskriva just krisens världsrörelse sedan 2007.

Får kärna, substans. Får yta, brottytor, övergångar, undergångar, retning mellan enskilda delar, fri turbulens. Tar en vändning, en helt annan vändning. Vänder och vrider, vänds och vrids. Och följer en utvecklingskurva. Söker en form. Griper bakåt i tiden. Vändning efter vändning får en annan vändning.

Varje kriskrönika måste gripa längre bakåt i tiden, fortsätta skriva sig baklänges. På vägen mellan 1969 och 2007, närmare bestämt i januari 1995, skriver Birgitta Trotzig till Inger Christensen: “Är det inte så att formens tillblivelsevillkor är förstörelse”, frågar hon. I samma diktsamling brottas Birgitta Trotzig med historieängeln, citerar Walter Benjamin (jag vet inte varifrån): “Skräck är det nyas första uppenbarelseform.”

Historien är blind, men full av spår. Den är mörk som världsalltet, sträcker sig / genom tiden och rummet, består av ögon, de i döden levande ögonen.

Kanske går det även att i Birgitta Trotzigs Sammanhang (1996) finna ledtrådar för en kriskrönika. “De underliga perioder i historien när vattnet, det mörka / världsvattnet, drar sig tillbaka, rusar mot horisonten.” Vad blir kvar? Stenar, ljud, tystnad.

Alla de gamla orterna är tömda, spräckta. Fönstren igenspikade, torgbrunnen / igengrusad. Affischer flaxar. Längs murarna skuggor av palatsportar.

Ur öde ödelagda skogar runt omkring stiger något underligt, en ny glödande dröm.
Svartfjädrade vingar överskuggar skogen.

(Hur det i samhällen som en förkänsla om stora omvälvande händelser kan uppstå ett formlöst, till vad som helst formbart tomrum – det kommer nu en tid av fullkomlig sammanhangslöshet, inga ord svarar längre mot vad de förut betecknade, tiden har öppnat sig som ett svalg, allt glider, allt är en mörkt och oredigt flytande ström vars hastighet bara tilltar men utan mål, spillror och splittror virvlar fram över mörkret, vad mörkrets malström i verkligheten innehåller kan ingen säga)

15 kommentarer ↓

#1 Marcauer on 9 March 2015 at 12:54 pm

Mkt intressant. Har läst Trotzig men mindes inte raden om skräck. Visste inte heller att det var ett Benjamincitat. Vore fint att få veta var det kommer ifrån.

Har själv antecknat:

“Litteraturen tar del i historien genom att delta i språkets utveckling, som i sin första och avgörande fas äger rum i talspråken, inte i skrift. I den meningen är den en FOLKETS ANGELÄGENHET, är analfabeterna litteraturens kropp. Att arbeta på upphovsmannens försvinnande är att göra motstånd mot människans. Språkets utveckling är alternativ: i riktning mot entropins förstumning eller mot en universell diskussion, som ingenting förtiger och inte lämnar någon utanför. HOPPETS FÖRSTA GESTALT ÄR FRUKTAN, SKRÄCK DET NYAS FÖRSTA UPPENBARELSEFORM.”

Tror att det kommer från Heiner Müllers
Samlade misstag. Intervjuer 1975–1993.

https://excerpter.wordpress.com/2008/02/19/heiner-muller-1975-om-teatersituationen/

http://www.audiatur.no/bokhandel/bok/35999

Müller är bra till skriva sig baklänges med.

Kriskrönika låter lysande.

#2 COPYRIOT | K183: Jean-Luc Nancy on 9 March 2015 at 2:30 pm

[…] ← K182: Ett standardiserat kaos, med fiktionen i ordning […]

#3 Daniel on 9 March 2015 at 4:53 pm

Har skrivit mkt om Birgitta Trotzig. Här är allt jag taggat med hennes namn. Började tagga ganska sent så där finns mkt mer om henne. Jag ser Birgitta Trotzig som den författare som betytt mest för mig i mitt liv.

http://journal.danielized.net/?tag=birgitta-trotzig

#4 kjell on 9 March 2015 at 5:51 pm

…bra tänkt av alla, det här är en framkomlig väg.

#5 Mangan on 10 March 2015 at 8:51 am

Läser man om Ryssland, och särskilt St.Petersburg, under årtiondet före 1917 så får man snart intrycket av en tid där känslan av glidande overklighet, gissningar om dolda (ockulta eller på annat sätt hemliga) sammanhang och instundande apokalyps, död och flrvandling nästan gick att skära i med kniv. Det där är tydliga undertoner i berättelser av och omkring dem som var med, från Edith Södergran till Stravinskij och Rasputin (och det är en epok som Birgitta Trotzig helt säkert var bekant med).

#6 COPYRIOT | K184: Tre stråk on 10 March 2015 at 9:55 am

[…] K182: Ett standardiserat kaos, med fiktionen i ordning […]

#7 kjell on 10 March 2015 at 10:05 am

“glidande overklighet”, finns även i Robert Musil´s debutroman “Den unge Törless förvillelser” 1906. Orkar man se gå vidare är hans stora verk “Mannen utan egenskaper”, där beskrivs bl.a. början på det Habsburska kejsardömets förfall.

#8 Daniel on 10 March 2015 at 10:30 am

Tror Trotzig skriver om Ryssland i just ‘Sammanhang’. Om Moskva och Tarkovskijs Stalker.

#9 rasmus on 10 March 2015 at 10:53 am

Ja, här är Trotzig om Moskva. Kryptiskt. Vilket var hennes förhållande till Ryssland?

Jag glädjer mig för responsen på detta inlägg. Heiner Müller är helt nödvändig i sammanhanget, tänker jag. Och nog gömmer sig Robert Musil i kulisserna.

#10 Daniel on 10 March 2015 at 11:17 am

Hon höll de ryska poeterna Anna Akhmatova och Marina Tsvetajeva väldigt högt. Hon har inga släktband med Ryssland vad jag vet.

#11 Mangan on 10 March 2015 at 1:46 pm

Trotzig skrev mycket om Ryssland och rysk litteratur, också om Dostojevskij (som ju för alltid har präglat bilden av tsarernas St.Petersburg, även om han är något tidigare).

#12 kjell on 10 March 2015 at 5:26 pm

Trotzig´s förhållande till Ryssland är mångbottnad och kan ses ur ett poltiskt -60 och -70 tal. Det mesta finns nedskrivet i boken “Jaget och Världen” Författarförlaget 1977 (Tidningsartiklar Aftonbladet m.m.).

#13 Daniel on 10 March 2015 at 6:49 pm

“Jaget och världen” och “Ett landskap” gavs ut som dubbelpocket från Bonniers 2008. Trodde inte den fanns att köpa längre men finns på Adlibris (men bara att sätta bevakning på).

http://www.adlibris.com/se/bok/ett-landskap-jaget-och-varlden-9789100118952

#14 Marcauer on 10 March 2015 at 9:21 pm

Ja, texterna om Ryssland och Sovjet i “Jaget och världen” är betydligt mindre kryptiska, rentav polemiska på sina ställen (de kommer ju i första hand från dagspress och tidskrifter). Men det finns även en kort lyrisk text om Leningrad/St Petersburg.
Och hon skriver om/kommenterar några kriser där också (“förlagskris”, “litteraturkris”).

Sjklovskij och de sk ryska formalisterna var mycket viktiga för hennes tänkande/skrivande tänker jag.

Dostojevskij, som nämnts, och i någon mån den ortodoxa liturgin, ikonerna bla.

#15 kjell on 11 March 2015 at 12:11 pm

“den ortodoxa liturgin” blev mkt viktig för Trotzig, senare kom Hon att konvertera till Katolicismen.

Kommentera