K180: Om bankkrisen i Österrike och kontrollen över Balkan

Österrikiska delstaten Kärnten tycks vara på väg mot konkurs. Jämförelser görs redan med hur staden Detroit gick i konkurs år 2013, men bakgrunden är ganska olikartad. Detroits problem bottnar i dess långa avindustrialisering, medan Kärnten på ett mer direkt sätt har drabbats av finanskrisen som hemland för banken Hypo Alpe Adria. Undertill finns också en geopolitisk dragkamp om kontrollen över Balkan.

År 2009 var Hypo Alpe Adria nära att kollapsa och socialiserades till slut av republiken Österrike. En stor härva av korruptionsskandaler bubblade snart upp till ytan, samtidigt som österrikiska skattepengar läckte ut ur den sjunkande skutan. Under 2014 inleddes försök att avveckla Hypo genom att dela upp den i en Balkan-bank, en Italien-bank samt en “bad bank” vid namn Heta Assett Resolution. Under fem år har alltså zombiebanken Heta haft det “värdeskonande” uppdraget att spritsla österrikiska skattepengar över den läckande skutan. (Smaka på uppdragsbeskrivningen: “Hypo Alpe Adria so effektiv und wertschonend wie möglich zu verwerten“.)

Nyligen meddelade Heta att man är i behov av ytterligare 7,6 miljarder euros. Österrikes regering sade nej, vilket innebär att Hypo/Heta-skulderna torpederas in i en konkurs, så att skuldbördan slungas vidare i alla riktningar, inom och utom landet, till banker och stater. Framför allt hotas Bayerische Landesbank som 2007 hade köpt hälften av aktierna i Hypo.
Österrikes regering insåg såklart risken för en kedjereaktion av hotande konkurser i Europas banksektor, men hoppades på EU:s nya bankräddningsprogram. Enligt EU-reglerna kan Heta räddas genom en “bail-in”, men inte som på Cypern där sparare förlorade tillgångar på sina bankkonton, utan att man skriver ned sina skulder till andra fordringsägare. Skuldberget förs alltså över till andra finansinstitut som lånat ut pengar och till dem som ställt upp med säkerheter till dessa lån, däribland alltså delstaten Kärnten.

Så fort det stod klart att delstaten Kärnten skulle få ta en stor smäll i bankens pseudokonkursen, stod även Kärnten inför ett akut konkurshot. Nu är det svårt att inte associera till 1931 års stora bankkonkurs i Österrike, som på allvar utlöste den tidens finanskris i Europa.

På bloggen “Der ganz normale Wahnsinn” finns massor av läsning om Hypo-härvan. Det understryks att Hypo inte har utgjort någon korrupt missväxt, utan tvärtom agerat precis så som alla storbankerna i Österrike. Det vill säga: de har fungerat som instrument för österrikiska strävanden att stärka greppet om EU:s sydöstra bakgård.

Det anas alltså en viss kontinuitet från det habsburgska kejsardömets tid.

För ett år sedan pågick upproret i Bosnien. Citerar ur vad Copyriot skrev då:

Även i Sarajevo brändes myndighetsbyggnader. Därtill krossades fönster på den österrikiska banken Hypo, som i sig är en symbol för grov korruption, med uppmärksammad inblandning i en lång rad skumraskaffärer. Bankkrisen ledde år 2009 till att Hypo kollapsade och togs över av österrikiska staten. Österrike har starka ekonomiska intressen i ex-Jugoslavien och därtill en militär närvaro. Notera att Bundesheer har förlagt nästan alla utlandstrupper just i det Balkan som en gång var en del av det österrikiska imperiet!

Så det förvånar knappast att det var just en österrikisk diplomat som började tala om att sätta in EU-trupper mot demonstranterna i Bosnien.

Särskilt har Hypo (liksom andra österrikiska banker) eftersträvat dominans över bankväsendet i ex-Jugoslavien. Det uppges att Hypo spelat en central roll i uppbyggnaden av det moderna Kroatien, genom att bistå såväl staten som nationalistpartiet HDZ med stora krediter. Här finns en smutsig historia av samarbete mellan Hypo och Ivo Sanader (HDZ) som var Kroatiens premiärminister 2003–2009, men numera avtjänar ett långt fängelsestraff för korruptionsskandaler med kopplingar till Hypo-härvan. Skandaler som kanske inte hade avslöjats om det inte vore för chockverkningarna från 2008 års finanskris.

Strax innan finanskrisen bröt ut, på våren 2008, rapporterade Copyriot från Belgrad att stadsbilden dominerades av bankreklam: “Västeuropeiska banker i stort antal konkurrerar om att få skuldsätta serberna. Främst kanske tyska och österrikiska, men alla andra stora kontinentaleuropeiska länders banker håller sig framme.”
Samtidigt noterades att Rysslands kapital verkar arbeta annorlunda:

Ryssarna går in för långsiktiga strategiska investeringar i strategisk infrastruktur. Exempelvis är flera dagstidningar – intressant nog de med den starkaste ultranationalistiska agendan – numera ryskägda. Under den närmaste framtidens privatiseringar tippar många på att ryska intressen köper upp såväl Serbiens elnät som dess flygbolag.
Tyngst väger ett avtal som slöts i slutet av februari, om att Serbien säljer ut sin nationella oljeindustri till Rysslands maktbolag Gazprom, samtidigt som ryssarna ska bygga en stor gasledning genom Serbien.

Hur gick det med dessa rykten? Nja, planerna på en gasledning (South Stream) har nyligen skrotats till följd av Ukrainakonflikten.

Serbiens elnät verkar ha förblivit statligt, liksom dess elproduktion som nu visserligen bolagiseras, samtidigt som staten sagt sig vilja behålla ett majoritetsägande. Staten har även behållt majoriteten i Air Serbia. Däremot är Serbiens oljeindustri helt kontrollerad av Gazprom.

När bankkollapsen rullar i Österrike kommer detta givetvis att påverka utrymmet för andra aktörer att expandera på Balkan. Det går såklart att spåra en geopolitisk nivå i den pågående finansdramatiken. En anonym kommentator på Flute-bloggen skriver:

Hypobanken har många filialer i Balkanländerna: Slovenien, Serbien, Kroatien och protektoraten Bosnien-Hercegovina. Där finns nu många DÅLIGA LÅN.
Det fanns också en annan Österrikisk bank, VOLKSBANK, som var också den, mkt aktiv i Balkan, men förra året köptes Volksbank av Ryssarna. Rysslands SBERBANK (???????? ?????) tog över Volksbank och nu finns SBERBANK i hela fd. Jugoslavien. SBERBANK hjälper nu Ryska företag som investerar i f.d. Jugoslavien. Ryssarna och Kineserna har många stora investeringar i Balkan (västerländska medier är TYSTA om detta).
Jag har läst nyligen i en Serbisk tidning intervju med SBERBANK-SERBIEN direktor och han sa att SBERBANK planerar att köpa Serbiens KOMERCIJALNA BANKA men han också sa att de skulle gärna köpa ännu ett Österrikisk bank som är verksam på Balkan. Han nämnde inte på vilken Österrikisk bank han menade, men det kan kanske vara just det vraket som är kvar av en gång mäktige HYPO ALPE ADRIA BANK.
/…/
Ni som bor i Sverige (eftersom jag skriver just från Balkan) kan ej framställa er hur mycket Ryssland, men också Kina investerar här i Balkan. Fabriker, motorvägar, tunlar, elverk. Energisektorn är snart bara rysk ägd (Gazprom köpte serbiska oljebolaget NIS som nu har spridit sin verksamhet även till Rumänien).

Kanske är det lite för lätt att låta berättelsen peka mot Kreml. År 2015 är det som om alla krisberättelser löper den risken. Men det är klart att stormakter agerar opportunistiskt. När EU uppvisar en svag punkt i finanskontrollen över sin bakgård, kommer andra stormakter att vittra en chans att ta över vissa positioner.