K169: Kris och normalitet

Normale Krisen? Normalismus und die Krise der Gegenwart; så lyder titeln på en bok av den tyske litteraturvetaren Jürgen Link. Sedan många år har han intresserat sig för vad han kallar “normalism” som modernt dispositiv.

Kris kan definieras som en förlust av normalitet, en avnormalisering.
Samtidigt är det krisen som skapar ett nytt intresse för normaliteten. Redan i oktober 2008 hävdade Die Zeit-redaktören Bernd Ulrich: “Det normala upplever en renässans”. Han menade att nollnolltalets kreditbubbla hade gynnat onormala ideal och såg fram mot återkomsten av sunda borgerliga dygder, främst dygden att ha pengar på sitt sparkonto. Riktigt så blev det väl knappast – snarare har sparandet attackerats av nollräntor i stimulanssyfte. (Däremot går det ju att se “mittenextremismen“, det vill säga högerpopulismen, som en typ av ideologisk normalitetsrenässans.)

Annorlunda ligger det till med uttrycket “new normal“, som blev vansinnigt populärt i USA efter 2008 års finanskollaps. Här syftas inte på återgången till någon tidigare normalitet, utan snarast det motsatta: normaliseringen av något som tidigare var onormalt, t.ex. en låg tillväxt och en hög arbetslöshet.

Trots att krisen är normalitetens motsats, går det att tala om “normala kriser”. Men den aktuella krisen framstår som en “onormal kris”, skriver Jürgen Link.

Här sätter jag punkt för dessa läsanteckningar, som bara tagit upp bokens förord. Jag är tveksam till hur mycket som finns att hämta i Jürgen Links diskursanalyser, men jag tror ändå att boken rymmer en del värdefulla observationer av hur normaliteter etableras, så jag räknar med att återvända till den i ett annat inlägg.

6 kommentarer ↓

#1 Andreas on 2 February 2015 at 9:21 am

Det känns som att detta går rakt in i diskussionen om förhållandet mellan kris och fascism. Om man ser fascismen som ett försök att vara progressiv och konservativ (eller kanske snarare bakåtblickande) på samma gång.

#2 Puck on 2 February 2015 at 11:06 am

Den nya normaliteten har under 2014 blivit ett nyckelord även i kinesisk politik där övergången till en lägre men mera “högkvalitativ” tillväxt beskrivs som ett politiskt val. Enligt denna berättelse representerar den nya normaliteten ett hållbarare, rentav mänskligare, alternativ.

“Even if [the high growth] can continue, it is something not desirable, as the three decades of almost uninterrupted double-digit growth came at a high price of choking air pollution and exhaustive exploitation of natural resources. It is long overdue to rethink China’s growth story under a new normality, with new thinking and a new framework.”

http://news.xinhuanet.com/english/china/2014-11/09/c_133776839.htm

#3 nope on 2 February 2015 at 11:31 am

Dan Carlin tog i senaste podcasten (Common Sense 287) upp hur en del republikaner i USA börjat förespråka en ändring av vad medelklass är och vilka förväntningar som finns när man “är medelklass”. Han menar att medelklassbilderna som finns idag skapades efter världskrigens slut när USA hade en mycket gynnsam situation i världsekonomin och att det krackelerat sedan i alla fall 70-talet. http://hwcdn.libsyn.com/p/f/2/6/f262d83d695de82b/cswdcc87.mp3?c_id=8283579&expiration=1422878270&hwt=1d4fc99515b4a4dfa90131cff475d997

#4 Erik Persson on 7 February 2015 at 11:47 am

Inte på ämnet, men ville tipsa dig om McKinseys rapport om den globala skuldsättningen: http://www.di.se/artiklar/2015/2/5/snabb-okning-av-globala-skulder–sverige-i-riskzonen/

Jag vet att du är rätt kritisk till Harvey, men jag tycker hans tes om “Capital doesn’t solve it’s crisis – it simply moves them around” är rätt träffande för bilden som träder fram här. Nämnda länder är ju de “lugna hamnar” som ekonomer ofta hänvisade till vid krisutbrottet 2008 i ambition att peka ut offentlig skuldsättning som problemet, snarare än mer systematiska brister (ur min synvinkel) eller problem med nyliberalismen specifikt (vänsterborgerlig vinkel).

Förstår jag rätt så ser vi en tendens till att ett delsvar på PIGS-kriserna har varit att flytta belåningen till den privata bolånemarknaden i dessa “stabila ekonomier”. Bolån, konsumtionslån osv. Skulle gärna se dig skriva något kring detta.

#5 COPYRIOT | K170: Om de senaste siffrorna på det globala skuldberget och om Sveriges extrema position on 8 February 2015 at 9:00 am

[…] Erik Persson on K169: Kris och normalitet […]

#6 COPYRIOT | K172: Minusräntan on 12 February 2015 at 12:41 pm

[…] K169: Kris och normalitet […]

Kommentera