Nypublicerat: Kritiska anteckningar kring postoperaismens värdeteori

För ett halvår sedan nämnde jag min medverkan i andra numret av Kris och kritik. Då ska jag väl också nämna att artikeln i fråga nu finns uppe för läsning: “Postoperaismens värdeteori – några kritiska anteckningar“.

Som titeln nog antyder, riktar den sig till en betydligt smalare läsekrets än t.ex. den nyss nämnda artikeln i Brand.

Ännu ett nummer av Kris och kritik är just nu på tryckning, om jag fattat saken rätt. Denna gång har redaktionen gjort ett hästjobb med att översätta en lång, ursinnig text av Robert Kurz, “Negativ ontologi” från 2003. Det vet jag eftersom jag blev ombedd att skriva en kort introduktion till texten, vilket jag också gjorde. Det ska bli spännande att se vad övrigt som tidskriften ska bjuda på. Kris och kritik kommer att finnas till salu på sosseforumet i Stockholm på lördag.

8 kommentarer ↓

#1 Kabo on 17 November 2014 at 8:02 am

“För att tydliggöra saken talar Kurz även om ”värdesubjektet” och understryker dess manliga kodning. Subjekt och objekt är alltså två sidor av samma mynt. Subjektivitet kan inte vara en nyckel till befrielse – tvärtom måste en befrielse från värdet även innebära en befrielse från subjektet”

Vad betyder “befrielse från subjektet” här? Betyder det befrielse från den specifika subjektsform/värdesubjekt som råkar vara rådande, eller betyder det befrielse från subjektivitet överhuvudtaget — i betydelsen alltså av avsiktlig handling? Om det förra, krävs det inte ett annat, “högre ordningens” subjekt för att verkställa befrielsen, givet att vi inte vill återfalla i determinism? Eller är det tänkt att värdesubjektet kan omintetgöra sig självt inifrån, så att säga?

#2 rasmus on 17 November 2014 at 8:15 pm

Frågan om subjekform och subjektivitet står faktiskt i centrum för den nyöversatta “Negativ ontologi”.
Där går Kurz så långt som till att sätta likhetstecken mellan “subjektformen” och “subjektiviteten” i allmänhet. Däremot vill han skilja mellan subjektivitet och individualitet. Medan individualiteten alltid har funnits, är subjektiviteten någonting som hör till det moderna samhället, alltså det varuproducerande patriarkatet. Befrielsen från subjektet ska ske just genom en “organiserad individualitet”, menar han.

Men det är klart att subjektivitet då inte är detsamma som avsiktlig handling. För att tanken på en befrielse från subjektiviteten ska vara meningsfull, måste det samtidigt handla om en befrielse från objektiviteten. Alltså en befrielse från den dubbelbindning som präglar det moderna formsammanhanget.

#3 Kabo on 17 November 2014 at 10:51 pm

Är då den subjektivitet Kurz kritiserar verkligen densamma som den som (enligt din essä) präglar (post-)operaisternas texter? För där tycks det ju handla om subjektivitet just i betydelsen avsiktligt eller medvetet eller målinriktat handlande. Eller ska vi förstå det som att Kurz tänker sig att operaismens subjektivitet också är just den typ av subjektivitet som bär det moderna samhällets prägel? Och även om så är fallet, riskerar inte motsättningen mellan Kurz och operaisterna att helt enkelt bli en fråga om -vilken typ- av handlande som har förmågan att leda oss ut ur patriarkatet, låt oss kalla det subjektivitet eller individualitet eller vad som helst, eftersom varje typ av handlande som har sitt upphov i kapitalismen väl rimligen bär dess prägel, och ingendera sidan väl kan mena något annat än att målet är att ta sig ut ur den? Finns det m.a.o. något sätt att karakterisera “subjektivitet” så att operaisten inte helt enkelt kan svara, “tu quoque”?

#4 rasmus on 17 November 2014 at 11:19 pm

Kabo: Bra fråga!
Jag vågar inte spekulera alltför mycket i “vad Kurz tänker”. Han är död, men när han levde hann han tänka om en del saker. “Negativ ontologi” är på vissa sätt en extrem text och jag har känslan av att en del bitar i hans tänkande kom att nyanseras i de senare skrifterna (där han återgick till en mer ekonomikritisk inriktning).

Däremot är jag inte alls säker på att postoperaisterna syftar på medvetet/målinriktat handlande när de säger “subjektivitet”. Begreppet framstår ofta som väldigt diffust och tycks rymma föreställningar om “omedvetet” motstånd.

#5 Kabo on 18 November 2014 at 9:21 am

Det gör saken ännu mer mystifik.

Nåja, jag får väl skaffa Kris och Kritik nummer 3 och se om det blir klarare. Tack för svaren!

#6 Mattias on 21 November 2018 at 10:35 pm

Jag får en 404-varning när jag försöker läsa texten på din hemsida. Går det att återupprätta texten, eller finns den kanske någon annanstans på nätet?

#7 Niels Möller on 23 November 2018 at 8:29 am

Finns på archive.org:

https://web.archive.org/web/20160428150208/http://www.rasmusfleischer.se/2014/07/postoperaismens-vardeteori-nagra-kritiska-anteckningar/

#8 Mattias on 2 December 2018 at 2:21 pm

Tack :)

Kommentera