Krisen, del 152: Vilka blir vinnare och förlorare om dollarkursen fortsätter att stiga? Och hur påverkas nätjättarna?

Dollarkursen fortsätter att klättra uppåt, vilket kan tolkas på minst två sätt. Å ena sidan som ett tecken på att marknaden har stark tilltro till USA:s ekonomi, jämfört med de sämre utsikterna för resten av världen just nu.
Å andra sidan kan den stärkta dollarn tolkas som ett abstinenssymptom på grund av otillräckliga stimulansåtgärder – förra veckan förklarade USA:s centralbank att det får räcka med “kvantitativa lättnader”.

I den globala krishanteringen finns det flera anledningar att se en stärkt dollar som ett orosmoment. Det leder till sänkta råvarupriser, vilket snabbt kan underminera oljeexporterande stater, exempelvis Ryssland, Iran, Nigeria och Venezuela. Bland vinnarna på sänkta råvarupriser finns däremot Indien.
Alla de stater som har en stor utlandsskuld denominerad i dollar hamnar också i ett kärvt läge. Särskilda problem skapas för Kina som har knutit sin valuta till dollarn. Om dollarn stiger, drabbas därför Kinas exportindustrin. Och detsamma gäller såklart för “>USA:s egen exportindustri.

Historiskt har det konstaterats att en stärkt dollar leder till en nedgång av antalet arbetstillfällen i USA:s tillverkningsindustri. Men exporten består ju inte bara av materiella produkter utan även av det som kallas tjänster, inklusive nättjänster av allehanda slag. Just nu funderar jag särskilt på vad en stärkt dollar kan betyda för nätet, nätjättarna och tendenserna till en andra IT-bubbla.

Apple får exempelvis 60 % av sina intäkter från försäljning utanför USA, men dess aktieägare vill se resultat i dollar. För att upprätthålla intäkterna när dollarkursen stiger, måste även Apples produkter bli dyrare att köpa, räknat i alla andra valutor. Även om Apple gör enorma vinster, snackas det nu om att marginalerna kan minska. Senaste nyheten är att Apple tar steget till att börja låna euro. Därmed kan de inte bara dra fördel av den europeiska stimulanspolitiken, utan undviker även att sitta på dollarskulder som hotar att växa.

De stora nätjättarna är alla att betrakta som exportföretag som drabbas av en stärkt dollar. För såväl Google som Facebook och även för Ebay uppges att 55 % av intäkterna kommer från utlandet. Amazon ligger lite längre, 40 %. För alla dessa handlar det om enorma inkomstbortfall för varje procent som dollarn stiger mot euron.

Frågan jag vill ställa är: om dollarns uppgång fortsätter, finns det en möjlighet att detta påverkar makten över internet? Kan det spräcka bubblor? Kan det leda till att utländska (europeiska) aktörer får ökade möjligheter att ta en plats bland monopolen? Kommer det att påverka Spotifys väntade börsnotering under 2015?
Eller är dagens monopolstruktur redan så stelnad att minskade vinster bara kommer att leda till att USA:s nätjättar gemensamt finner nya sätt att ta mer betalt för sina produkter?

8 kommentarer ↓

#1 Johan on 5 November 2014 at 1:29 pm

Jag har hört det ryktas att dagens oljepriser åtminstone delvis är ett vapen medvetet riktat mot Ryssland. I och med invasionen av Ukraina, upprustningen, och den allmänt tuffare hållningen mot NATO så har USA dragit i trådarna bakom scenerna och sett till så att framför allt Saudiarabien inte drar ner råoljeproduktionen. Normalt sett så hade ju OPEC agerat om priserna halkat så här lågt, och minskat produktionen. Men det har de inte gjort nu!

Så jag tar på mig foliehatten och postulerar att USA tycker att de kan leva med det högre dollarpriset. De lägger armarna i kors och väntar ett slag. Så länge Putin blöder mer än vad de själva gör så är det värt det, typ.

#2 Andreas E on 5 November 2014 at 2:08 pm

Jag är verkligen ingen expert på detta, men vet åtminstone lite om hur Google resonerar: Google vill se till att ha gott om utgifter utspridda över världen, och vinsterna samlade till några få skattemässigt fördelaktiga kanaler.

Betänk att Google betalade drygt två procent skatt, globalt, förra året. Detta är möjligt genom att de låtsas göra väldigt blygsamma resultat i Sverige, trots att de säljer annonser för två miljarder spänn om året – de fakturerar från Bermuda via Irland.

Den här modellen är så att säga “viktigare” än kursfluktueringarna för valutor, vad det gäller det löpande resultatet.

Sedan har Google problemet att företaget är så vansinnigt rikt. De har en egen finansförvaltningsavdelning som hanterar hundratals miljarder kronor, med placeringar på tusen och ett olika sätt. Där är valutaanalys en helt central fråga.

#3 Jesper on 5 November 2014 at 2:14 pm

Fast USA har inget att vinna på att Putins Ryssland blöder, till skillnad från hur det var under maktkampen mellan USA och Sovjet eftersom de (i jämförelse med då) knappast kan sägas tävla om geopolitiskt inflytande. Även utan Ukraina under sitt paraply så kände sig USA uppenbarligen så bekväm i sitt inflytande över europa att man fram till i våras rustade ner kraftigt här och flyttade resurser till Asien. Även om det som är kvar av kampen om inflytande sker oroväckande nära är det ändå bara en bråkdel av vad konflikten omfattade under kalla kriget.

Dessutom har de oljeexporterande länderna hunnit växa fast i ett oljeinkomstberoende samtidigt som de nått sittproduktionskapacitetstak, så det har inte längre möjlighet att öka eller minska sin produktion och/eller export som de en gång kunde göra.

Allt detta enligt min ödmjuka åsikt.

#4 kjell on 5 November 2014 at 2:18 pm

…USA är självförsörjande av olja numer, pga egenproduktion av skifferolja, gäller ett flertal “västländer”, en helt ny bild.

#5 Jesper on 5 November 2014 at 3:00 pm

Högst tillfällig självförsörjning eftersom skifferoljan förmodligen kommer att falla snabbt i produktion efter 2016.

#6 kjell on 5 November 2014 at 5:01 pm

…fram till 2016 är det evighet i dagens ekonomi.
Jag tror att Andreas E har en poäng i en diversifierad värld splittrad i olika statsekonomier, vilket delvis satt “kursen” ur spel.

#7 COPYRIOT | Vad börsnoteringen gör med Twitter – och kommer att göra med Spotify on 13 November 2014 at 12:31 pm

[…] […]

#8 COPYRIOT | K165: Dollarvinkeln, distansen och “kampen” på valutamarknaderna on 27 January 2015 at 12:10 pm

[…] […]

Kommentera