Förra veckan var det bokmässa i Göteborg. Och nu är trendbrottet tydligt: e-böcker är inte längre så värst hett. Jag skrev om saken för ett år sedan: hur förlagen i år efter år har hävdat att nu kommer det stora genombrottet, nu börjar svenskarna köpa e-böcker. Så lät det från dem även förra året. Men inte 2014. “E-prefixen lyser med sin frånvaro“, löd en av förra veckans rubriker.
Storförlagen verkar åter satsa krutet på att göra vad de kan: kränga stora upplagor på billigt jävla papper.
Om e-boken är sval, finns det en sak som är ännu svalare: ljudboken.
Storytel är ett företag som erbjuder “tusentals ljudböcker i din mobil för bara 169 kr/månad”. De satsar just nu jättemycket på utomhusreklam. På årets bokmässa hade Storytel en stor orange monter, mitt bland storförlagen, där det passerar som allra mest folk. Där fanns sköna fotöljer och ett flertal anställda som bara väntade på att få demonstrera sin ljudbokstjänst. Varje gång jag gick förbi montern såg jag att den hade noll besökare.
Jag antar att Storytel nu har fullt upp med att analysera varför deras satsning blev ett sånt fiasko. Jag ska inte spekulera i varför, men jag tror inte det är för att 169 kronor ligger lite för högt i jämförelse med vad en streamingtjänst just nu “ska” kosta i Sverige. Det borde ha att göra med att intresset för ljudböcker, som började växa från 2002, åter har börjat krympa. Kanske för att det finns så mycket annat att lyssna på, inklusive poddradio?
En annan streamingtjänst för böcker som just kör en reklamkampanj heter Mofibo. Att “streama” text framstod länge som absurt, men Mofibo löser detta genom att inte erbjuda sin tjänst för vanliga persondatorer utan bara för mobila enheter där mjukvaran i allmänhet är så mycket mer inlåst. För standardpriset av 99 kronor per månad erbjuder de “the best stories”.
Det verkar alltså handla om skönlitteratur. Fast på Mofibo finns också tre mer facklitterära kategorier:
“Biografier och sanna historier“, “Historia” och “Business” (varav den sistnämnda också hade kunnat kallas “övrigt”). Jag vet inte riktigt vad detta säger om synen på historisk facklitteratur av icke-biografiskt slag…
13 kommentarer ↓
Detta är bara en spekulation från min sida. Men jag misstänker att det måste vara så att det var surfplattan som dödade “e-boken”. Funktionaliteten i dessa små (delvis låsta) datorer blev helt enkelt för mycket för “läsande” som aktivitet. Även personer som köpte surfplattor med ambitionen att börja läsa e-böcker på dem, hamnade istället i ett träsk av appar och sociala medier, vilka ju genom sin existens utgör antitesen till att läsa. Att blanda ihop surfande och läsande, är som att förväxla talande (Platon) med skrivande (Nietzsche).
Jag läser ofta och gärna e-böcker, men bara på riktiga läsplattor med e-bläck-skärm. Att läsa skönlitteratur på en surfplatta är ingen höjdare. Dels pga den lysande skärmen som tröttar ut ögonen, dels pga distraktionerna som Christopher Kullenberg tog upp.
Det som “dödade” e-boken är nog repressiviteten kallad DRM, det finns ingen anledning att lägga pengar på en “e-bok” när man då har mindre ägar-rättigheter till det man betalat för än för en jämförsvis lika dyr pappers-samling.
Det finns ingen som säljer och ingen som köper e-böcker, för den marknaden är lagstiftad bort. Det som erbjuds istället är nån slags “tjänster”.
På biblioteken i vår kommun går det fortfarande rätt bra att låna ut ljudböcker (CD eller CD med MP3-filer), men trenden är att det går något neråt, så också med film på DVD. Antar att folk har fullt upp att plöja serie efter serie på Netflix och HBO. Man tror ju i alla fall att det är därför intresset för bio-film sjunker.
E-bokslånen går också ner, och vänta bara till vi tecknat nya avtalet med Elib, då är det godnatt.
Jag tror du är helt rätt ute gällande e-böckerna, men jag tror du övertolkar det låga intresset för Storytels monter på mässan (jag noterade också hur folktomt det var där nästan hela tiden), det tror jag mer har att göra med att det rent generellt är dödfött med avskalade montrar som ska sälja annat än fysiska produkter på bokmässan, min bild är att sådana montrar nästan alltid är generande ödsliga. Vad jag har hört så går tvärtom Storytel mycket bra, med fördubblade antal användare flera år i rad. För även om jag tror att det ligger något i det Christopher Kullenberg skriver ovan om att surfplattans utbredning kan ha skadat e-boken (som ju i USA började ta fart med Kindle innan surfplattorna slog igenom) så tror jag att ljudboken i allmänhet och streamingtjänster som Storytel har tjänat enormt på att smartphones numera finns i nästan varje hand, det är ett extremt användarvänligt sätt att ta till sig ljudböcker på som revolutionerat det branschsegmentet. Sedan kan det mycket väl vara så att ljudboksförlagen trots den här boomen som helhet gått bakåt, eftersom prisläget för en tjänst som Storytel är så mycket lägre än när ljudböcker i regel såldes styckevis på cd för uppåt 400 kronor per titel.
Ljudbokens relation till CD-skivan tror jag inte bör underskattas, på samma sätt som TV-seriernas relation till DVD-skivan. Dessa båda format håller på att försvinna till förmån för Smarttelefoner och streamade TV-serietjänster till “smart-teve” eller vad man ska kalla det där 40-tumsmonstret vissa har hemma.
CD/DVD-boxen var intuitivt utlåningsbar, portabel och kompatibel och saknade helt och hållet metadata. Den kunde “krängas”. Jag kan inte “låna” senaste säsongen av Game of Thrones från någon som “har HBO”.
Således. Det tycks finnas en kontras mellan “dumma” teknologier som är “single purpose” (DVD-skivor, pappersböcker) till “smarta” teknologier som är hyperkonvergenta (smarttelefoner, surfplattor, persondatorer) gällande möjligheten att sälja styckvis varor.
Det är då vi måste vända blicken återigen till den så smarta metadatan, och därmed ifrågasätta vad som är varan i Varat!
Jag är själv helt övertygad om att surfplattan dödade drömmen om en massmarknad för e-böcker. En sådan massmarknad kunde bara uppstå på den mediemateriella grunden av distraktionsfria läsplattor. Så skedde i USA med Kindle och där har väl också e-böckerna behållt sin ställning även efter att läsplattor ersatts av surfplattor – men ökningen har avstannat och allt färre tror på att pappersböckerna ska ersättas av e-böcker.
(Jag instämmer alltså helt med ChrisK, även i fråga om ljudböckerna.)
Daniel Åberg: Du har rätt, jag övertolkar nog tomheten i Storytels monter. Trots allt läser jag att detta är ett företag som har gått med vinst sedan flera år tillbaka – till skillnad från t.ex. förlustmaskinen Spotify. Detta kan iofs tyda på att rättigheterna till ljudböcker är förhållandevis billiga, alltså att bokförlagen inte längre tänker sig ljudböcker som någon stor vinstmaskin. Visst känns det ändå som att sådana visioner har tonats ned?
Nej, jag skulle tro att det inte finns några stora visioner gällande ljudboksformatet längre. Det är dock vad jag kan se rätt svårt att få en korrekt bild av hur stor andel av den totala bokmarknaden som ljudböckerna har, för i Förläggareföreningens/Bokhandlarföreningens senaste rapport över den svenska bokförsäljningen står att Storytel inte levererar några siffror till den gemensamma statistiken, de sållar sig alltså till internationella aktörer som Google och Apple i det avseendet (inte heller de svenska e-boksaktörerna Bokon och Readly deltar för övrigt). Försäljningssiffrorna för ljudböcker blir alltså rejält haltande, men vad som går att se är att både den digitala och fysiska styckesförsäljningen av ljudböcker minskat med 10-15 procent mellan 2012 och 2013, något jag är rätt säker beror på att Storytel vuxit så kraftigt (bokmarknaden totalt har under samma period bara minskat med 1 procent). Men som sagt, svårt att veta med bestämdhet.
(Rapporten finns för övrigt här: http://www.forlaggare.se/sites/default/files/bokforsaljningsstatistiken_rapport_140924.pdf)
Hur stor inverkan har det tror ni att förlagen försöker ta så mycket betalt för e-boken? Själv tänker jag mig att det faktum att en e-bok kostar som tre eller fyra pocketböcker tyder på att man inte är beredd att ta en förlust när man satsar på e-boken utan bara är intresserad av att hålla upp misslyckandet som ett bevis på att papper är bättre. En historisk parallell skulle kunna vara att de som byggde ånglok och drev tåglinjer höll emot när de första eldrivna loken kom eftersom det var långsammare, dyrare och krävde dyr infrastruktur.
Jag längtar för min del efter en maskin med vilken jag kan omvandla mitt rätt omfattande pappersbibliotek till datafiler på samma sätt som jag kan rippa mina cd-skivor; hoppet om att kunna hitta just min litteratur på nätet är tyvärr dött.
Läser massvis med e-böcker, på 7-tumsplatta (först den ena, sen den andra Nexusen). Köper också gärna, gillar att Google Books fått rejält utbud, innan köpte jag en hel del till Kindle istället. Dock aldrig svenskt, för svenska bokförlag tror att ett rimligt pris för e-böcker är samma som för inbundet.
Så där blir det tvärstopp, eller möjligen en nedladdning istället. Hemskt synd! Prisade de bara in sig korrekt, för valfritt värde av korrekt, 50-100% av en pocketbok kanske som absolut max, så hade det nog en chans.
Vet folk som till och med läser på sina telefoner, hela böcker, för upplösningen är hög nog, blir bara bläddra lite oftare och telefonen är ju ändå alltid med. Har även gjort detsamma på tunnelbanan nån gång och det funkar fint, dock har jag nästan alltid plattan med också.
Synd på så fin teknik om det inte skulle gå och också synd att inte det skrivs interaktiv fiktion direkt till e-boksformatet, då det ju faktiskt skulle gå utmärkt.
Håller med Jesper, skulle vilja lämna in mitt bibliotek på digitalisering. :) Det går ju att bygga egna bokscanners för en spottstyver men då får man ju fortfarande stå och vända blad för blad medan det scannas och kvalitén ska ju klara att OCR:a också…
Kindle hade fördelen att den var gjord för att läsa, de flesta eboksläsare på plattor och telefoner verkar vara gjorda så att man absolut inte vill börja läsa. Har bara hittat en läsare-app som går att använda; fbreader, men den stödjer inte DRM så….
Jag har nollförståelse för socialamedier distraktioner och app pet, läser man en bok så gör man..
Kommentera