Zagreb: Olika sätt att begripa nätets kommersialisering

Är i Zagreb på en konferens om “komercijalizacija interneta i kriza medija“.

Under gårdagen verkade alla dela en likartad kritik av “sociala medier”. Däremot märktes viss oenighet i frågan om det är rimligt att tala om “utsugning” när företag som Facebook lyckas kapitalisera på aktiviteten hos en miljard användare. De som talar om utsugning menar att aktiviteten är en form av oavlönat arbete – en analys som lutar sig på postoperaismens värdeteori. En sådan analys kan leda i ganska märkliga riktningar, rent teoretiskt.
Rent konkret kan följande invändning resas: om man delar Facebooks vinst med antalet aktiva användare, visar det sig att de bara tjänar 3-4 kronor i månaden per användare. Inte mycket till utsugning!

Ett rimligare synsätt är nog att Facebooks vinster inte kommer från användarna, utan från annonsörerna. För att tala med Marx är Facebook en kapitalistiskt improduktiv verksamhet, som inte skapar mervärde utan blott lyckas attrahera mervärde som skapats i den egentliga varuproduktionen. Detta utesluter inte att användarnas aktivitet är en helt nödvändig del i detta vinstskapande, men detta förtjänar att analyseras i andra termer än arbete eller utsugning.

Bland olika slags sociologer som intresserar sig för internet finns nog en tendens att stirra sig blind på just Facebook (och Twitter). För att förstå hur dagens nätjättar genererar sina vinster är det nödvändigt att höja blicken. Marcell Mars diskuterade skillnaden mellan Google och Amazon. Han menade att Google med sitt beroende av annonsintäkter befinner sig i en prekär position. Även om Googles vinster ökar, kan de drabbas mycket hårt av en kommande ekonomisk nedgång. Amazon lyckas däremot krama pengar ur varje led av varucirkulationen: producenter, distributörer, konsumenter. Om något företag är emblematiskt för dagens molnindustri är det alltså inte Google, utan Amazon (med sin närmast militära företagskultur).