Mer värdekritik på svenska

Nästa vecka släpps det andra numret av tidskriften Kris och kritik. Bland innehållet kan särskilt nämnas Moishe Postones smått klassiska analys av antisemitismen, med utgångspunkt i Marx teori om varuformens dubbelkaraktär (vad antisemiter gör är kort sagt att spela ut det konkreta mot det abstrakta). Att denna översatts till svenska är en stor välgärning.

Tidskriften fortsätter sin satsning på att introducera den s.k. värdeavspaltningskritiken i Sverige. Nu har de översatt en artikel av Roswitha Scholz om “Adornos betydelse för feminismen idag”. Den ramas in av nyskrivna texter om upplysningskritik, samt ännu en småklassisk text av Hans-Jürgen Krahl om förhållandet mellan kritisk teori och praktik.
“Postoperaismens värdeteori: några kritiska anteckningar” – så lyder rubriken till mitt eget bidrag till nya Kris och kritik. Det är ett försök att tydliggöra skillnaden mellan två olika huvudfåror av värdeteori, alltså två olika sätt att förstå kapitalismen. Frågan har relevans långt utanför den professionella akademin. Värdeteorin får konsekvenser inte minst för möjligheten att knyta samman ekonomikritik med feminism. En annan sida av saken, som diskuteras i artikeln, är hur immaterialrätt och mjukvara kan begripas i förhållande till Marx’ arbetsvärdelära.

Mer värdekritik blir det i kommande numret av Fronesis, som är ett temanummer om krisen och ska utkomma i maj. Där har jag helt enkelt skrivit en introduktion till värdekritikernas radikala kristeori. Ännu en gång är det Robert Kurz som spelar huvudrollen, tillsammans med Karl Marx. Jag diskuterar också själva möjligheten att tänka kapitalismens sammanbrott, men avstår från det suggestiva tonläge som fanns med i ett par av texterna i slutet av Tapirskrift – suggestioner som diskuteras utförligt i Karl Lydéns nyss publicerade recension.