- Copyriot - https://copyriot.se -

Claus Peter Ortlieb: Vad Bitcoin avslöjar om penningmediets tillstånd

Att bitcoin går att växla till dollar är inget bevis på att bitcoin är “riktiga pengar”. Snarare är det ett symtom på en övergripande kris för själva penningmediet – en kris som varken keynesianer eller guldspekulanter vill inse vidden av. Det menar Claus Peter Ortlieb som är matematikprofessor i Hamburg och medlem i redaktionen för den värdeavspaltningskritiska teoritidskriften Exit. Artikeln är skriven för den tyska tidskriften Konkret (3/2014). Här följer en hastigt gjord översättning.

Vad Bitcoin avslöjar om penningmediets tillstånd

Vildarna på Kuba uppfattade guldet som spanjorernas fetisch. De ordnade därför en fest för guldet, sjöng för det och kastade det sedan i havet.

Karl Marx i Rheinische Zeitung, 3 november 1842

Under rubriken “Bits and barbarism” berättade Paul Krugman en fabel om tre sätt att skapa pengar. Två av dessa sätt utgör enligt Krugman en monetär regression, som bara kan förklaras av ett stort antal människor fattat det märkliga beslutet att brida klockan tillbaka och upphäva de senaste seklens framsteg.
Som exempel på den första typen av penningskapande nämns en av världens största guldgruvor, Porgera på Papua Nya Guinea, en gruva som är ökänd för brott mot de mänskliga rättigheterna såväl som för miljöförstöring. Men eftersom guldpriset fortfarande är tre gånger så högt som för ett årtionde sedan, om än lägre än den senaste toppnoteringen, måste det likväl grävas efter guld.
Som paradigmatisk plats för den andra typen av penningskapande, som är ännu märkligare, nämner Krugman “bitcoingruvan” i Reykjanesbær på Island. Bitcoin är en digital valuta, vars värde är svårt att förklara men har att göra med att folk är beredda att köpa bitcoin eftersom de tror att andra är beredda att göra detsamma. Det handlar om ett slags virtuellt guld: man kan gräva fram bitcoins, alltså skapa nya, genom att lösa matematiska problem av hög komplexitet. Detta förutsätter dock en hög datorprestanta och förbrukar ett stort mått av elektrisk energi. Och eftersom Island har billig el och kall luft för att kyla datorerna, är det en idealisk plats för att gräva fram bitcoins.

Mot dessa två regressiva avarter, ställer Krugman ett förnuftigt tredje sätt att skapa pengar. Detta sätt, vilket presenteras som hypotetiskt, ska motsvara Keynes råd från 1936: att regeringarna i kristider ska ge ut pengar som de inte har. Såväl då som nu finns det politiska invändningar mot detta förslag, vilket fick Keynes att ironiskt föreslå alternativet att regeringen kunde gräva ner pengarna i flaskor för att sedan låta privata investerare gräva fram dem. Även genom helt meningslösa statsutgifter kommer näringslivet att stimuleras. Och i slutändan skiljer det ju sig inte så mycket från guldgruvorna: guld grävs upp ur ett hål i marken, bara för att åter begravas i centralbankernas skattkammare. Guldmyntfoten var enligt Keynes bara en “barbarisk relik”. Och om vi får tro Krugman, utgör bitcoin bara en högre grad av nonsens, i det att naturresurser förbrukas för att skapa “virtuellt guld” som inte består av annat än elektroniska teckenkedjor.

Uppenbarligen har inte bara neoklassiska ekonomer, utan även keynesianer som Krugman, problem med att de ekonomiska aktörerna beter sig annorlunda än vad teorin kunnat förutspå. Krugman erkänner denna diskrepans, men kan inte förklara den med annat än att massorna har en läggning mot regression och irrationalitet. Varifrån denna läggning kommer, det förblir oförklarat.

Utifrån betraktat, alltså ur ett rent materiellt perspektiv, är det slående hur hela debatten bär drag av vansinne. Det omtalade “barbariet” har sin grund i ett samhällsförhållande som kräver att människorna ska utföra handlingar som är vansinniga eller samhälleligt skadliga, i utbyte mot att de ges möjlighet att överleva i ytterligare några dagar eller veckor. Förvisso utgör produktionen av just pengar ett av de minsta problemet i det rådande produktionssättet, men det hela är talande för arbetsförhållandena i hela den sönderfallande kapitalismen: från den “skrotningspremie” för bilar som Tyskland har infört i god keynesiansk anda, via det preventiva bruket av antibiotika i djurindustrin, till förödandet av hela landsändar i jakt på de sista oljedropparna, bara för att nämna några helt typiska exempel.
Och det barbariska med guld är ju inte metallen, utan att den görs till fetisch, vilket emellertid beror helt på den grundläggande varu- och penningfetischen. Detta demonstreras också av “vildarna på Kuba”, som Marx berättar om: om inte pengar existerar som ett samhällsförhållande, blir det möjligt att hantera guld på ett betydligt mer avslappnat vis.

Brytningen av bitcoins är också en vanvettig sak, men relativt harmlös. Det rör sig snarast om en fars och för tankarna till ett välkänt Marx-citat om hur historien upprepar sig, i detta fall guldfetischens historia. Bitcoins låter sig framställas ur intet, precis som de kreditpengar som skapas i banksystemet. För att ändå simulera ett värde, ikläds de en guldkostym. Precis som med guld måste först en viss mängd arbete och resurser förbrukas innan nya bitcoins kommer i dagen. Detta är dock helt skenbart, för bitcoins hade lika gärna kunnat frambringas ändå. Här finns en viss skillnad gentemot guldet, där arbete (och därmed utsugning och miljöförstöring) faktiskt är nödvändigt för att gräva fram det ur jorden.

I slutändan handlar bitcoin om ett falskmynteri som inte ens bemödar sig om att skapa ett yttre sken av att vara “äkta” pengar. Om detta likväl kan lyckas, om alltså bitcoins utan problem låter sig växlas in i dollar eller euro, så kan det heller inte stå särskilt bra till med de valutor som ges ut av centralbankerna. Faktum är att de digitala valutorna bara fortsätter en utveckling som pågått i årtionden, men driver den till sin spets. Sedan år 1972 – som markerade slutet på Bretton-Woods-systemet och därmed på dollarns guldbackning – har centralbankernas pengar allt mindre att göra med reell rikedom. Under de senaste trettio åren växte de globala förmögenheterna tjugofalt, utan att motsvaras av någon reell värdeökning i samma skala. Det handlar i stället om följden av kreditfinansierade konjunkturprogram, möjliggjorda genom den nyliberala avregleringen av finansmarknaderna, vilka har hållt realekonomin i rullning i snart fyrtio års tid, helt i linje med Keynes – bortsett från att privata penningutgivare har trätt i regeringarnas ställe och från att det inte syns skymten av ett uppsving som kan komma på egna ben.

De enorma penningmängder som kretsar runt i finanshimlen och söker efter investeringsmöjligheter leder till inflation på alla de marknader dit de söker sig, exempelvis på aktie- fastighets- och råvarumarknaderna. Ett exempel: Dow Jones index, som mäter börsvärderingen av aktiebolag i USA, ökade från 1982 till 2000 sjufalt i s.k. reella tal (alltså bortsett från den officiellt uppmätta inflationen) – och detta i en tid då USA:s reella ekonomi stagnerade. För aktieägarna är sådan “asset inflation” en välkommen sak, eftersom de har möjlighet att sälja sina aktier på nytt. Att den sjufaldigade penningförmögenheten fortfarande motsvarar samma företagsvärde spelar ingen roll.
Bitcoin begåvades under de första elva månaderna av 2013 med en ännu större bubbla, i det att växelkursen gentemot dollarn ökade med en faktor av 93,5 även utan att ökningen motsvarande ett dyft av reellt värde. Ironiskt nog handlar de ideologiska motiven för digitala valutor ofta just om förlusten av förtroende för finansmarknader och centralbanker, vilka ställs mot en “seriös” valuta som inte låter sig manipuleras. Men bakom aktörernas ryggar förvandlas detta instrument sedan till ännu ett spekulationsobjekt. Ännu en gång leder det till att ett fåtal av dem blir rika.

Misstron mot centralbankernas pengar är i vilket fall befogad, med tanke på pengarnas bristande backning av reella värden. Detta förklarar också flykten till guld som medel för att bevara värde. Huruvida just guld visar sig lämpligt för detta syfte, det återstår att se, för här har ännu en bubbla bildats och alla bubblor kan spricka.

Pengar är bara produktiva, i kapitalistisk mening, när de investeras någonstans där det skapas mervärde genom utnyttjande av arbetskraft. Uppenbarligen existerar inte längre sådana investeringsmöjligheter i en omfattning som motsvarar de tillgängliga pengarna. Detta leder till att allt mer pengar växer i en blott fiktiv mening, eller att de läggs på hög, exempelvis i form av ädelmetall. Utvecklingen som skedd under de fyrtio åren efter Bretton-Woods pekar mot att pengar är ett samhälleligt förhållande som blivit obsolet. Även om keynesianerna vare sig vill eller kan föreställa sig en sådan sak.

Claus Peter Ortlieb
36 Comments (Open | Close)

36 Comments To "Claus Peter Ortlieb: Vad Bitcoin avslöjar om penningmediets tillstånd"

#1 Comment By A. Coward On March 26, 2014 @ 11:23 pm

Lite mer insatt kritik av Bitcoin vore på sin plats nu när vi skriver 2014. Proof-of-work är antingen systemets svaga sida eller ett genidrag, men nog vore det ändå på sin plats att avkräva åtminstone ett alternativt förslag på hur en decentraliserad valuta skulle myntas.

#2 Comment By PN On March 26, 2014 @ 11:37 pm

Bitcoin som den ekonomiska krisens fars är ju en alldeles lysande beskrivning!

En (liten) invändning: I artikeln antyds det (genom jämförelsen med “barbariet”) att arbetet som krävs för att skapa bitcoins skulle vara meningslöst. Men det arbete som utförs och belönas med nya bitcoin, nämligen att beräkna kryptografiska hashsummor för blockkedjan enligt speciella villkor, är helt nödvändigt för att säkra transaktioner i systemet. Detta eftersom det inte finns någon central auktoritet som man kan “cleara” transaktionerna mot. Resultatet av arbetet med bitcoingenerering (eller “mining”) är alltså inte meningslöst ur systemets synvinkel.

Bitcoin som valuta är helt klart en fars, men det är onekligen ett snillrikt system för hur man kan säkra transaktioner på ett distribuerat vis. Kanske kommer det att kunna användas till något vettigt en dag (till exempel ett distribuerat DNS-system?).

#3 Comment By rasmus On March 27, 2014 @ 12:06 am

A Coward: Jag uppfattar inte att artikeln i första hand gör anspråk på att vara en kritik av bitcoin, utan det rör sig då snarare om en bredare ekonomikritik där bitcoin tjänar som utgångspunkt.
Varför borde han föreslå ett annat sätt att konstruera en decentraliserad valuta? Han är ju helt öppen med sin uppfattning att alla slags valutor, alltså penningmediet i sig, snarast bör avskaffas.

PN: Ja, där verkar den gode Claus-Peter ha missat en detalj.
En sak som jag inte har fattat är hur bitcoin är tänkt att gå runt i framtiden, efter att “gruvdriften” är avklarad. För visst finns det en övre gräns för antalet bitcoins inbyggd i protokollet?

#4 Comment By Malte On March 27, 2014 @ 12:51 am

All ära åt lite bitcoin-bashing, men som penningteori tycker jag det är lite skakigt.

Sedan år 1972 – som markerade slutet på Bretton-Woods-systemet och därmed på dollarns guldbackning – har centralbankernas pengar allt mindre att göra med reell rikedom.

Detta har vi ju hört för … Men det förvånar mig att det kommer från en som forskar i pengar. Vad är “reel rikedom” för Ortlieb? Ädelmetal?

Det samma gäller den “reela ekonomin”. Vad är detta? General Motors? Som sedan flera år tillbaka gjorde signifikanta profiter på just konsumptionslångivning, dvs. finanskapital.

Och senare också: “pengarnas backning av reela värden”. Är det alltså guld och silver som är reela värden? Som han senare säger, också ädelmetal kan bli objekt för bubblor.

Det vore intressant att veta hur EXIT! definerar deras värdebegrepp.

#5 Comment By krl On March 27, 2014 @ 4:41 am

Man bör antagligen försöka skilja på bitcoin som valuta med växelkurs mot euro och dollar etc och själva tekniken med blockkedjor.

Just hur arbetsbevis, proof of work, möjliggör för för första gången någonsin att etablera ett distribuerat konsensus är vad som är centralt.

Vad jag dock tror kommer ha de största effekterna på ekonomin är nya generationens blockkedjor, främst ethereum ( [1]) som i stort sett skapar en direkt programmerbar ekonomi! Sätten detta kan komma att förandra vilka ekonomiska relationer som är möjliga mellan kroppar är svindlande.

rsms: hur bitcoin går runt i framtiden är tänkt att vara transaktionsavgifter, som är frivilliga i teorin men som kan komma att bli högre i fratiden just för att gruvdriften kräver sin del.

#6 Comment By rasmus On March 27, 2014 @ 8:45 am

malte: När jag översatte texten tänkte även jag att Ortliebs tal om “reella värden” här kan framstå som otydligt för den som inte är bekant med den teoretiska bakgrunden. Det är en svaghet i en populärt hållen artikel som denna.
Men jag kan lugna dig med att han inte på minsta vis lägger en positiv värdering i att något skulle vara “reellt”. Kriteriet är kapitalets eget: pengar är ett uttryck för vad Marx kallade värde, värde är ett uttryck för abstrakt arbete. När penningmängden ökar utan att det sker en motsvarande ökning av det abstrakta arbetet (alltså den arbetstid som enligt rådande produktivitetsstandard är nödvändig för produktionen av varor för vilka det finns avsättning på marknaden), så blir pengarna allt mindre “reella”, allt mer “fiktiva”.
Det är som sagt bäddat för begreppsförvirring när en text av detta slag presenteras för en publik som inte självklart läser den mot bakgrund av Marx ekonomikritik. Men det är nog en begreppsförvirring som det blir är nödvändigt att konfrontera, snarare än att överbrygga.

Claus Peter Ortlieb har skrivit en kort och någorlunda lättläst text på engelska som lägger ut den teoretiska bakgrunden: “The Lost Innocence of Productivity“.

#7 Comment By rasmus On March 27, 2014 @ 9:12 am

Varför uppfattar vissa av er artikeln som “bitcoin-bashing” eller som en kritik riktad specifikt mot kryptovalutor?
Jag tycker det är rätt tydligt att Ortlieb är lika hård i sin kritik mot alla tre typer av pengar: ädelmetall, papper och krypto. Hans kritik riktar sig mot penningmediet i sig, inte mot det senaste sättet att skapa pengar. Att det ändå uppfattas annorlunda är intressant som symtom.

#8 Comment By Magnus On March 27, 2014 @ 1:40 pm

Jag är lite trög, men jag tror nån slags polett trillade ner nu. Pengar måste ju bottna i en brist. Vad jag kan se har vi bara två val för at framställa en brist: mappa mot en naturtillgång (guld, energi, …) eller lagstifta (som med pengar, copyright, …). Så miljöförstöring eller våldsmonopol altså? Betyder det att en konsekvent pengakritik är grönsvart?

#9 Comment By Uno Hansson On March 27, 2014 @ 3:57 pm

För att en fiktiv symbol ( en bitcoin som bytesobjekt nu direkt eller spekulativt i framtiden) skall kunna tilldelas bibehållbart värde (åter-användbart “arbete”) så måste ju åtkomligheten begränsas ( knappa resurser)

#10 Comment By Leif A On March 27, 2014 @ 4:07 pm

“Bitcoins låter sig framställas ur intet, precis som de kreditpengar som skapas i banksystemet.”

Nej, nej och åter nej.

Bitcoin kan till skillnad från bankernas pengar INTE skapas på ren vilja ur intent på kommando.

Det tar tid och energi att matematiskt få fram nya. Om ingen tid och energi spenderas skapas inte fler.

Bankerna kan skapa fler pengar närsomhelst genom att knappa in lite nya pengar i sitt system.

Vilket de också gör eftersom de har makt att styra över sitt system.
För varje krona som någon sätter in på banken kan banken skapa en skuld som är 20 gånger det värde som sattes in.

När du sätter in 10.000 på banken. Kan banken låna ut dessa 10.000 till 20 personer samtidigt. ALLA dessa tror att just de fått låna dina 10.000kr men i verkligheten finns bara dina 10.000 som täckning och de har lånat 500kr.

Banken har bara ca 3 till 5% av alla pengar som de ger folk löften om.
De lånar alltså ut pengar de inte har och tar ränta av folk som lånar pengar i tron av att dessa pengar finns.

Detta blir i praktiken samma sak som att banken har en kopieringsknapp som de kan skuldsätta folk med, 20 gånger för varje peng som sätt in.

När de lånade pengarna betalas tillbaka in förstörs dem. Detta skapar ett ostabilt ekonomiskt system som leder till kraftiga svängningar. När mer pengar tillförs i form av lån än vad som betalas av på lån, blåses bubblor upp och det skapas högkonjunktur.

The roaring 20´s med en bubbla på både hus och aktiemarknaden skapades efter att bankerna skapat en centralbank 1913 som möjliggjorde för dem att låna ut hur mycket som helst för att de nu kunde räddas av en centralbank som kunde trycka nya pengar om de lånade ut för mycket.

Slutet på det glada 80-talet skapades efter att man avreglerat bankernas möjlighet att skapa pengar.

Efter ett tag när folk är belånade och fler börjar betala av på sina lån, försvinner pengar från samhället. Detta trots att priserna har ökat. Då krashar bygget och det skapas lågkonjunktur.

Vid varje krash växer bankerna då de räddas men får behålla de tillgångar de tar över från folk som inte kan betala sina lån, då de förlorat jobb på lågkonjunkturen.

30 talet bostadskrashen 92, IT-krashen, 2007 krashen.

Detta är något som Krugman inte känner till, då han inte har den blekaste om hur banksystemet fungerar.

Detta blir inte möjligt med bitcoin. Det går inte att låna ut en Bitcoin till någon om man inte har den eftersom det inte går att skicka bitcoins till någon om de inte först finns.

Bitcoin är alltså en reglering av banksystemet, den reglering bankerna inte vill göra och blir mer ärliga pengar eftersom man inte kan begå bedrägeri genom att låna ut pengar man inte har på samma sätt.

De är de första digitala penga systemet i vilket pengarna inte kan kopieras.
Detta eftersom det är decentraliserat och databasen över hur var och hur alla bitcoins finns är utspridd, ingen enskild kan ändra vad som står i den så som bankerna kan ändra i sin privata databas och därmed skapa nya pengar.

“Detta är dock helt skenbart, för bitcoins hade lika gärna kunnat frambringas ändå.”

Absolut inte.

“Mining” Löser ett problem som inte tidigare lösts.
Det innebär att mänskligheten för första gången kunnat skapa en Digital valuta som ingen äger.

Dvs ingen central kan kontrollera vem eller vilka som ska få dessa pengar.

Detta innebär exempelvis att folk i diktaturer kan trots att de lever inne i en diktatur som spärrar dem från att skicka eller ta emot pengar från utlandet nu för första gången göra detta.

Sitter du i Iran och vill skicka pengar till dina barn som har flytt utomlands? Detta var inte möjligt i banksystemet som spärrade transaktioner från Iran.
Exempelvis spärrade man föräldrar vars barn studerade i Sverige från att skicka sina pengar till dem.

Detta trots att föräldrarna var emot regimen.

Sitter du i Argentina och vill skicka pengar till dina barn utomlands för att hjälpa dem att betala studier/hyra osv.
Inte möjligt eftersom Argentina spärrat folk från att skicka pengar utomlands.

Men med bitcoin så ges makten över till folket. Dina pengar är dina.

Det innebär att du kan mina bitcoins även om du befinner dig i Iran eller Argentina.
Trots att banksystemet låser in dig genom att låsa in dina pengar.

Att mina kostar dig energi.
För att betala denna energi krävs det att du arbetar.
Alltså kan man säga att du kan växla till dig bitcoins för ditt arbete genom att mina dem.
Visst är det inte perfekt men det är ett försök att skapa ärligare digitala pengar som inte trycks fram gratis så som
privata bankerna trycker fram sina pengar (skulder) gratis, inte bara gratis.

Bankerna tjänar på att skuldsätta folk.

Du kan göra detta utan att behöva ge sin identitet till någon som sedan ska skicka dig bitcoins.

Det innebär att det blir mycket svårare framöver för diktaturer att låsa in människor och därmed för diktaturer att förbli diktaturer.

För nu kan människor få fram pengar som de kan handla saker med från omvärlden och de kan ta emot pengar från omvärlden.

“Mining” löser det stora problemet med att skapa en digital valuta som vem som helst ska kunna få tag på, men som du inte vill inte att någon ska kunna fuska och göra en massa gratis konton så att pengar trollas fram.

Du skriver att mining hade kunnat frambringas ändå.

Hur vill jag veta?

För faktum är att de inte hade kunnat frambringas ändå utan att någon central enhet behövs och utan att folk skickar in sin identitet till denna centrala enhet.

Du vill inte heller att folk ska behöva ge sin identitet till någon eller några som ska sitta och dela ut dessa och därmed riskera att de delar ut mängder till fusk konton dessa själva skapat.

Detta problem löser mining.

Det innebär nämligen att man med säkerhet vet att personen som får nya bitcoins inte har fuskat fram dessa helt gratis och därmed gör alla andras pengar värdelösa!

Därför att om någon kan gratis klicka fram nya pengar innebär det att systemet inte går att lita på och därmed blir då allas pengar värdelösa.

Att du inte förstår vilka stora grundläggande och centrala problem bitcoin mining för första gången i mänsklighetens historia har löst, är problematiskt när du väljer att hacka ned på något du inte har förstått vilket du beviserligen inte har eftersom du skriver att de lika gärna kunde skapas gratis. Något som verkligen inte stämmer.

Fler aspekter du inte verkar ha tänkt över eller känner till är att Bitcoin inte bara är som vilka andra valutor som helst. Systemet är till skillnad från banksystemet helt öppet. Inga utesluts.
Det går inte att utesluta någon.

Det innebär enorma fördelar för mänskligheten.
Alla kan mina, det är inget som man behöver betala 50 miljoner för. Så som bankerna har sett till att göra det svårt att bedriva bank, så de slipper konkurrens.
Alla kan se exakt hur mycket pengar som finns.
Så att ingen plötsligt lyckas klicka fram fler pengar i hemlighet.

Detta gör det omöjligt för någon diktator/bankir osv att ta över systemet och i hemlighet skapa mer pengar.
Det går inte.

Ytterligare en mängd funktioner skapas, som möjligheten att skapa gratis escrow transaktioner genom att skapa adresser som ingen enskild individ kontrollerar. Så kallade M of N. Eller multisignature adresses.
Något som du själklart också inte känner till.

Folk som klagar på bitcoin känner inte till de teknologiska och därmed mänskliga framsteg bitcoin skapar.

Dessa har potential att lösa problemet med all bluff handel på internet! Ja alla bluffhandel. Helt gratis.
Ett problem som kostar samhället miljarder i form av polisutredningar osv.

Det är bara för människor att sätta igång och använda det.

Ett enormt ekonomiskt dilemma vars lösning enbart i sig borde vara värd Nobelpris i ekonomi.

Det faktum att bitcoin adresser skapas matematiskt och gratis innebär också att vi kan få självkörande bilar som äger sig själva i framtiden. Ekonomiskt Autonoma agenter blir för första gången i mänsklighetens historia möjligt. Vilket kan spara en oändlig mängd tid och resurser (vår miljö) för mänskligheten de kommande tusenåren framöver.
Istället för att människor äger sakerna, äger sakerna sig själva. Något som Marx hade gillat.
Men också något som alla kan gilla, därför att alla tjänar på det. Plötsligt får alla råd att ha bil.
Därför att kostnaden för en bil går ned enormt när den effektivt delas av flera.

Att racka ned på Bitcoin utan att ha forskat i vad det egentligen är och vad som blir möjligt börjar bli tröttsamt. Just nu håller en hel del gamla ekonomer på att göra bort sig totalt. Som Paul Krugman som inte heller klarade av att förutse fördelarna med internet. “Internet kommer inte att påverka ekonomin mer än faxmaskiner” -Krugman 1995.

Andra problemet är att deras argument emot bitcoin är helt orelevanta. Detta eftersom INGEN tvingas att använda Bitcoin tvärtom.
Deras påhittade problem hade möjligen kunnat vara riktiga problem om något land tvingade alla att använda Bitcoin och enbart bitcoins men nu är inte verkligheten så.

Att Bitcoin släpptes löst och visade sig fungera innebär att mängder av system baserade på bitcoin kan tas fram, vilket också sker.

Om du är för en fördelning av pengarna, använd då en valuta som matematiskt fördelar pengarna till alla som har valutan. Sen om du vill att andra också ska använda din rättvisa valuta så ger du helt enkelt rabatt till alla som handlar med din valuta. Inga korrumperbara politiker behövs och inget tvång. Folk kan leva sida vid sida och både en socialdemokratisk fördelning och en moderat fördelning kan ske samtidigt utan att de ena människorna behöver tvinga på de andra människorna sitt sätt att leva på.

Bitcoin öppnar upp för civilisation 2.0 en fredligare civilisation baserad på fri vilja. Ingen låses nämligen in i Bitcoin systemet utan det är enklare att gå från bitcoin till en annan kryptovaluta med andra regler som exempelvis andra fördelningsregler och man kan befinna sig i flera system samtidigt.

För första gången slipper vi lita på att centralbankirer vi inte känner ska göra det rätta och inte skänka pengar till fuskande banker eller stödja enorma arméer som skapar oändliga krig.

Att bitcoin sedan gör det möjligt för mänskligheten att fredligt avsätta en förtryckande regim genom att helt enkelt sluta använda regimens pengar är en fredlig revolution för människligheten i sig. Som enbart den förtjänar Fredspriset. Precis som att internet förtjänade fredspriset.

Utöver detta innebär det att man kan hålla folk fångar eftersom de inte kan fly landet med sina pengar. Något som bitcoin nu möjliggör för miljontals människor som flyr land i krig eller förtryckande regimer.

Förtryckande regimers främsta men av befolkningen nästan helt okända maktredskap är möjligheten att trycka oändligt med nya pengar.

På så sätt kan de vinna val genom att gå till val på låga skatter sedan har de ändå alltid råd att betala lönerna till en enorm armé därför att de helt enkelt trycker pengarna till denna.
Detta är en av grundpelarna i varje förtryckande regim/stat eller dikatur.
På så sätt förblir folket fattigt (inflationen gör det omöjligt för dem att spara) och därmed svagt samtidigt som makten kan betala en stor armé höga löner. Människor får då valet att vara fattiga eller gå med i en armé och få trygghet samt möjligheten att leva gott på att försvara den förtryckande makten.

Om du nu tittar dig om så ser du att många av världens största Stater har enorma arméer som hotar andra länder till att satsa på sina arméer samtidigt som dessa knappt producerar något av värde jämfört med forskning, infrastruktur osv, samtidigt som miljontals människor i dessa länder lever i fattigdom eller svälter.

Om folket i landet istället var tvungna att finansiera armér genom att betala skatt, skulle detta märkas och folkets makt över de styrande öka.
De styrande ska egentligen tjäna folket och inte folket
Hur många vill se skattepengar gå till en armé istället för vägar, sjukvård, omsorg och forskning?

Bitcoin är inte perfekt. Det som inte är perfekt är fördelningen av dessa. MEN, pågrund av bitcoin görs nu försök med att exempelvis skapa en kryptovaluta som är rättvist fördelad. Exempel på detta är Auroracoin som ska fördelas jämt till alla på Island. Sen är frågan hur mycket av dessa som skaparen av Auroracoin har. Men det visar att vi är nära ett samhälle där pengar för första gången även kan fördelas rättvist och om inte Bitcoin lyckas lär inte heller efterföljare lyckas.

Richard Werner om hur bankerna skapar pengar och hur ekonomin egentligen fungerar
[2]

Mer om det
[3]

Steve Keen förklarar hur Krugmans förklaringsmodel helt misslyckas och hur man kan få ett stabilt ekonomiskt klimat.
[4]

Bernard Lietaer förklarar hur enda sättet att få en stabil ekonomi är money diversity.
[5]

Han förklarar också i ett av sina tal hur han fick höra från Krugman. Never question the money system.

#11 Comment By Uno Hansson On March 27, 2014 @ 4:10 pm

en bitcoin = en begränsad mängd återanvändbart arbete – bibehållbart tillsvidare ?

#12 Comment By Uno Hansson On March 27, 2014 @ 4:15 pm

… under förutsättningen att mänskligt arbete är en begränsad resurs…?

#13 Comment By Uno Hansson On March 27, 2014 @ 4:31 pm

… allt utfört arbete är inte återanvändbart – har tills “nu” och kanske tillsvidare ett subjektivt värde för någon/flera…

#14 Comment By Eva On March 27, 2014 @ 5:54 pm

:D
Det är så kul med bicoiners och goldbugs. Frenetiskt kämpande för att upprätthålla en världsbild genom fantastiska byggen. Logiska inom sina snäva ramar.

“det abstrakta arbetet (alltså den arbetstid som enligt rådande produktivitetsstandard är nödvändig för produktionen av varor för vilka det finns avsättning på marknaden)” @rasmus

Kruxet ligger inom parantesen och är inte helt lätt att greppa konceptuellt. Det är ett steg upp i abstraktionsnivå som krävet lite tid och studier.

#15 Comment By Diogenes On March 27, 2014 @ 7:54 pm

“Brytningen av bitcoins är också en vanvettig sak, men relativt harmlös. Det rör sig snarast om en fars ” säger Ortlieb och det ligger ganska nära min egen uppfattning – bitcoin som satir.
I denna satir har vi bland annat få höra banktjänstemän oroat hävda att bitcoin kan användas till pengatvätt, aktieklippare varna för att bitcoin är en bubbla och, naturligtvis, de frälsta som ser bitcoin som lösningen på all världens problem.
Att Max Keiser, som på många sätt varit kryptovalutans ansikte utåt nu lanserat sin egna “Maxcoin” är det senaste kapitlet i denna fantastiska show.
Det är bara att luta sig tillbaks och njuta av spektaklet.

#16 Comment By Maggan On March 28, 2014 @ 12:41 am

Det produktiva kapitalet och finanskapital använder båda pengar som källa till mer pengar. Finansbranschens makt är dess potens att förse sig själv och resten av affärsvärlden med betalningsmedel på skuldbas, och att därigenom kunna frisätta den egna och alla andra branschers kapitalackumulation från nödvändigheten att kapitalförskottet kommit tillbaka. Så länge affärerna går bra för det industriella kapitalet och för finanskapitalet har pengarna förmerat sig – de är reellt värde, profit! Värdet blir först då irrealt, när profiten uteblir. Så länge det är profitabelt att investera pengar i finanstitlar, handlar det om reellt värde. Pengar blir inte “fiktiva” för att de inte används för att skapa profit med abstrakt arbete i fabriker: det avgörande är, att banksektorn är uppbyggd på det produktiva kapitalets värdeskapandeprocess.
Finanskapitalet är den sektor, som gentemot alla kapitalisters konkurrens, framställer den självständiga privatmakten penningen i samhället. Därmed är det hela ekonomins drivkraft, så att det kapitalistiska produktionssättet kan bemäktiga sig alla resurser och livsbetingelser i samhället och kan förvandla alla länder på jorden till sin investeringssfär: pengarnas totala och totalitära herravälde över mänsklighetens livsprocess.

#17 Comment By Uno Hansson On March 28, 2014 @ 5:20 am

Nätstruktur som infrasystem som fungerar – tills vidare – på en (fri!?) marknad… det är väl inte så särskilt stor skillnad… på olika nät. Exempelvis “bitcoinätstrukturen” och järnvägsnät-, vägnäts-, elnäts-strukturen.
Rallarnas – med fleras – järnvägsräls är fortfarande återanvändbart arbete – utan copyright mm. 70 år efteråt – men för att någon skall återanvända rälsen så behövs det “minare” i form av lokförare, banverket, SJ m.fl. som kombinerar den återanvändbara rälsen med fortlöpande direkt arbete – och får betalt för detta (visserligen subventionerat av påtvingad skatteindrivning – under hot om våld)!

#18 Comment By Uno Hansson On March 28, 2014 @ 6:15 am

“… De lånar alltså ut pengar de inte har och tar ränta av folk som lånar pengar i tron av att dessa pengar finns…”

Något bakomliggande infrastrukturellt och sociotekniskt system, i form av återanvändbart rallarjobb… och inriktad utlagd järnvägsräls osv… finns alltså inte… knappast hellre några oknäckta krypterade algoritimer i helt öppna molnsysttem på IT-nät… bakom dessa pengar… som lånats av kommande genertioner osv… osv… PUH…

#19 Comment By kjell On March 28, 2014 @ 6:58 am

…tänk att jag skulle komma och lära mig så mkt och delvis förstå hur “kapitalet” rör sig eller “står stilla” genom den här bitcoindiskussionen.

#20 Comment By avadeaux On March 28, 2014 @ 3:26 pm

Instämmer i Evas beteckning ”fantastiska byggen” på vad som krävs för att upprätthålla tron på monetära system. För att knyta an till hur man brukar tala om vildars trossystem (på Kuba eller var som helst) skulle man också kunna kalla det [6]. Med ett försök till opartisk syn är det svårt att inte se det kapitalistiska systemet som en religion, eller en del av en religion, komplett med övernaturliga mer eller mindre självständiga tänkta existenser som ekonomin, marknaden osv. Det är inte nödvändigtvis ett skäl i sig att förkasta systemet, jag tror inte att man kommer runt att man behöver någon sorts gemensam icke-materiell världsbild att hänga upp utbyte av varor och tjänster på. Ersätter man det rådande systemet med något nytt förmodar jag att man får några likaledes fantastiska föreställningar på köpet.

#21 Comment By Pjotr Henriet On March 29, 2014 @ 12:32 am

Kanske för att jag kan så lite om Bitcoin uppfattar jag att artikeln snarare handlar om att alla valutor förlorat i värde och att dess centralbanker i motsvarande grad förlorat marknadens förtroende, och att flykten till Bitcoin och guld är ett tecken på detta.

Både Guld och Bitcoin kan lika snabbt förlora det värde de nu tros ha

Om “samhälleligt nödvändigt arbete” är den enda verkliga värdemätaren och det samtidigt är nödvändigt att skapa mer pengar för att hålla hjulen igång, nyliberalt genom licensierade finansinstitut, eller med klassik Keynesiansk politik, måste värdet på pengarna minska och inflationer uppstå i form av värdeökningar
på till exempel hus, aktier eller varför inte Bitcoin?

Om nu den monetära kollapsen till sist blir oundviklig tror jag att en klassisk Keynesiansk politik gör förloppet långsammare samtidigt som detta skapar tid att parallellt skapa ett nytt globalt samhälle som bygger på ett asymmetriskt och fritt delande av det deltagande individer är beredda att ge och ta emot, ett valutalöst system.

#22 Comment By Maggan On March 29, 2014 @ 1:57 pm

Att den samhälleliga arbetsdelningen tillgodoser allt som människor idag lever av, att varje produkt, den materiella rikedomen, är resultatet av hela samhällets arbete, är banalt. Men frågan är, vad för slags ekonomi det är, som inte planerar arbetet för att få fram de produkter som behövs, och som inte reder ut hur mycket av vilket arbete som behövs för att tillfredställa alla behov i samhället: en sådan arbetsdelning motsvarar en ekonomi som tillverkar bruksföremålen för att erhålla mera pengar, och som distribuerar dem med syftet att tjäna pengar. Det är alltså ägarens rätt att förfoga över sina produkter, som står i vägen för andra människors intresse att begagna sig av dessa bruksföremål. Egendomsrätten utestänger alla andra från nyttan av bruksföremålen. Förutsättning, utgångspunkt och grundval för den existerande arbetsdelningen är alltså en motsättning mellan tillverkning och behov. Detta är absurt, men självklart – i marknadsekonomin.
[7]

#23 Comment By Uno Hansson On March 29, 2014 @ 5:11 pm

“… Det är alltså ägarens rätt att förfoga över sina produkter, som står i vägen för andra människors intresse att begagna sig av dessa bruksföremål…”
Ägandet finns ju bl.a. som ett incitament att vårda, värdesätta och använda de brukbara (återanvändbart arbete = kapitaliserbara) saker som ägs. På vilket ovillkorligt sätt hindrar det andra från att begagna begagna…? Såsom Leif A skriver så kan ju dessa saker “äga sig själva” via DAC (decentralized autonomous corporation). På så sätt kan ju vem som vill hyra dem till självkostnad (inkl. underhåll, återvinning nyproduktion, sido- och transaktionskostnader mm.). Dem som ändå inte anser sig ha råd att hyra, får rimligtvis hjälp av någon att delbetala hyran via “sharing is caring”

#24 Comment By Uno Hansson On March 29, 2014 @ 5:15 pm

Forts… bara de slipper att betala påtvingade skatter och inflations- och bubbelskapande bankutlåning till föga nytta… men stor skada (krig, våld och annat elende…

#25 Comment By Uno Hansson On March 29, 2014 @ 5:37 pm

Maggan,
jag läste vidare på den länken… och tycker så här;
kvantitativ åtkomstmakt… pengar – den allmänna åtkomstmakten… ;
helt obegripligt att hätleda till vad??? Makalöst trams… med en massa, mossiga ord, ord ord…

#26 Comment By A. Coward On March 30, 2014 @ 3:26 pm

rasmus: Så läser jag också artikeln. CPO leder en tes, på skakig grund, som kritiserar trovärdigheten av vårt ekonomiska system.

Anledningen till att han blandar in Bitcoins är att grunden på vilken de myntas (“proof-of-work”) tycks honom godtycklig. Och det är den förstås, i vid bemärkelse. Kryptovalutor kan se ut hur som helst.

Men i detta specifika system är det inte godtyckligt, precis som PN skriver. Till skillnad från PN förutsätter jag dock att CPO förstår detta. För att tolka artikeln välvilligt anser jag därför att det vore på sin plats att inkludera alternativ till proof-of-work i kritiken. Annars kan man inte göra så breda påståenden. Vilket är synd, eftersom det säkerligen finns intressanta saker att säga i ämnet.

#27 Comment By Maggan On March 30, 2014 @ 4:44 pm

Uno: För att komma åt saker som man vill förbruka för det egna behovet, måste man köpa dem av ägaren, som i marknadsekonomin är ett företag som säljer dem till de som kan betala. Det „ovillkorliga“ är ju, att statens lag tvingar sina medborgare att komma över pengar för att kunna leva – det lagliga sättet är för de som inte har pengar att lönarbeta, och för företagare att köpa deras arbete för att göra sin profit. Lönen betalas ur den vinst som företaget gör – alla produkter som tillverkats ägs av företaget. Det är den ordning som gäller i marknadsekonomin. ”Ovillkorligt” är den som inte har pengar verkligen hindrad att använda de brukbara sakerna som ägs av de ”andra”, som vill sälja varorna på marknaden för vinstens skull (om hen inte vill stjäla dem..)

#28 Comment By Maggan On March 30, 2014 @ 5:01 pm

Att kapitalakkumulationen (pengarikedom) står i centrum i den här ekonomin är ju förutsättningen för den åsikten, att ägandet skulle vara ett ”incitament att vårda, värdesätta och använda” bruksföremålen: ingenting, inga sakereller tjänster alls, blir vårdade, värdesatta och använda om det inte lönar sig för en företagare: Varje affärsverksamhet baserar på att samhällets levnadsprocess enbart fungerar med pengarnas förmering. Enbart pengar sätter igång det arbete, som är nödvändigt för att reproducera och öka hela världens materiella rikedom – de används uteslutande som kapitalförskott. Men rikedomen har inte de materiella behoven till ändamål, utan de är medlet till syftet: profiten.

#29 Comment By Maggan On March 30, 2014 @ 5:15 pm

Om bruksföremålen kunde ”äga sig själva” via DAC – varför måste man då hyra dem? För det skulle väl betyda, att sakerna enbart ska fördelas till dem som behöver dem? Pengar eller bitcoins – kunde de då inte kastas i havet som ”vildarna” på Kuba gjorde? För om det tillverkas tillräckligt med bruksartiklar så att det räcker till alla(och vi vet idag att det går!) så kan man organisera fördelningen!

#30 Comment By Maggan On March 30, 2014 @ 5:33 pm

Uno: ”Pengar representerar en viss mängd egendom till produkter överhuvudtaget: Pengarnas innebörd är en kvantitativ åtkomstmakt.” Sorry att du tycker att texten lägger på mossa på förklaringen!!!
Texten vill uttrycka det faktum, att man måste betala en viss summa pengar till varu-ägaren för att komma åt sakerna man behöver, de befinner sig som egendom i främmande hand: endast en viss summa pengar har makten att komma åt främmande egendom, åtkomst-makten är kvantitativ, alltså så och så mycket pengar behövs, en viss summa, för att äntligen kunna börja konsumera…
Pengarnas makt är allmän, gäller i det här samhället utan undantag!

#31 Pingback By COPYRIOT | Tre monetära subjektiviteter On March 30, 2014 @ 10:54 pm

[…] Claus Peter Ortlieb: Vad Bitcoin avslöjar om penningmediets tillstånd […]

#32 Comment By Uno Hansson On April 1, 2014 @ 8:58 pm

Maggan,
själklart måste du betala hyra (brukskostnad, service, underhåll… och kapitalisering för att återvinna och bekosta tillverkning av exempelvis en ny bil eller motsvarande.
Alternativet är ju att slåss om vem som får använda den “just in time”. Annars måste ju någon tvångsmyndighet bestämma fördelningen tolkningsmässigt “godtyckligt – dygnet runt till oerhörda och ineffektiva kostnader.

Blockchains transaktionskostnader är försumbara, och bilen som “äger sig själv” har ingen susning av “intresse” av profit!

#33 Comment By Uno Hansson On April 1, 2014 @ 9:25 pm

… och bilarna tillverkas av entusiastisk CrovdSourcing och Crowdfounding…

#34 Comment By Maggan On April 2, 2014 @ 12:38 pm

Som det nu är, tillverkas så gott om bilar, att bilindustrin inte lyckas sälja alla bilar på marknaden. Tydligen skulle det finnas tillräckligt med bilar för alla – varför ska man börja slåss om dem då, så snart de inte ägs av företagare? Med nutidens datornät skulle väl det kunna organiseras, att var och en får hämta en från lagret!
Samtidigt finns det folk som inte har pengar att köpa allt de behöver. Denna ekonomi kännetecknas av att många är fattiga och få är rika. Du utgår ifrån det samhälle som vi lever i och i marknadsekonomin är det profitintresset som styr tillverkningen. Kapitalisering är bara ett annat ord för det (du kan rätta till det, om du menar nåt annat med det). I det här samhället tillverkas ingenting om det inte är lönsamt i pengar!
Du utgår ifrån, att pengar är till för att fördela de tillverkade produkterna, att pengar bara är en praktisk sak. Men pengarna är till för att bli mera i varu-ägarens hand, det handlar om att mobilisera ett betalningskraftigt behov på marknaden. Utan pengar kan ingen komma över den “tröskeln”.
Att utgå ifrån de förhållanden som man redan lever i (att saker tillverkas för profitens skull) och sedan tänker bort precis detta som gäller – då blir tankeexperimentet ett nödvändigt “kaos” och alla slåss emot alla.

#35 Comment By Maggan On April 3, 2014 @ 9:32 am

För det är ju så, att om pengarna tänks bort och alla andra förhållanden tänks vara kvar, då föder tanken slagsmål…

#36 Pingback By COPYRIOT | Kosingkruxet, 1: Pengar som medium On April 12, 2014 @ 11:35 pm

[…] Claus Peter Ortlieb: Vad Bitcoin avslöjar om penningmediets tillstånd […]