Krisen, del 138: Ett försök att bortförklara världskrisen genom att hänvisa till globaliseringen

Per Svenssons försvarsskrift för liberalismen blev kritiserad för att undvika frågor om ekonomi i allmänhet, och krisen i synnerhet. Låt mig då citera den korta passage i boken (s. 81–82) som låter sig läsas som en kristeori:

Men under några korta decennier efter kriget var det som om man inte längre behövde oroa sig, inte på allvar, inte på djupet. Sverige var inte bara rikt. Sverige var välordnat. /…/
Riktigt så är det inte längre. Ironiskt nog beror det till stor del på att världen har blivit så mycket rättvisare än den var på den tiden då Sverige var en av den globala rättvisans ihärdigaste röster. Sverige och andra rika europeiska industriländer kan inte längre räkna med att alltid få resa första klass. De exklusiva och exkluderande privilegiernas tid är förbi. Det är inte längre självklart att de länder som under lång tid varit en del av den globala överklassen kan köpa billigt och sälja dyrt. Globaliseringen av ekonomin har gjort världen mer jämlik. De fattiga delarna av världen blir lite, eller mycket, rikare. De rikare delarna av världen riskerar att bli fattigare (åtminstone relativt sett) och mer otrygga att leva i. Konkurrensen hårdnar. Hela branscher, hela regioner, kanske till och med hela länder, slås ut. Spelregler skrivs om. Sociala strukturer man tagit för givna urholkas och smulas sönder.

Detta är mest ett sätt att bortförklara den fortskridande världskrisen. Per Svensson menar alltså att inte finns någon världskris, utan bara en utjämnande rörelse i riktning mot global jämvikt. Visserligen medger han att denna rörelse kan resultera i kriser, men bara i de världsändar som hittills tillhört “den globala överklassen”, exempelvis Europa.

Visst beskådar vi hur “hela regioner, kanske till och med hela länder, slås ut” – men menar Per Svensson på fullt allvar att detta är något som inskränker sig till Västvärlden? Under krisens nya fas drabbas i synnerhet “tröskelstaterna”, emerging markets – alltså de som befinner sig mitt emellan de rikaste och de fattigaste länderna, och som borde påverkas minst om Per Svenssons utjämningsteori skulle stämma!

Ännu svårare blir det att få ihop bokens kristeoretiska passage med de sparsmakade kommentarer som fälls om ekonomi. Å ena sidan menar Per Svensson att det är liberalismens förtjänst att det materiella välståndet har ökat på många håll. Att liberala demokratier överlag har varit rikare än andra stater tar han som ett bevis på att liberalism skapar rikedom, utan att beakta den motsatta möjligheten: att rikedomen är en förutsättning för att realisera en liberal demokrati. Å andra sidan framkastas det motsatta påståendet, att det är kapitalismen som skapar välstånd och att liberalism inte är detsamma som kapitalism. Resonemangen kring världsekonomi är så inkonsekventa att jag inte orkar rota vidare.

Så hur ska vi kategorisera kristeorin i Per Svenssons bok? Det är faktiskt inte fråga om vad vi har kallat en borgerlig kristeori, för dess främsta kännetecken är att kriserna kan undvikas genom en korrekt politik. Han närmar sig snarare en tragisk kristeori i sin hänvisning till globaliseringen som ett öde. Här märks dock inget av den cykliska historieuppfattning som kännetecknar de tragiska teorierna.

Men detta är ju inte i första hand en teori som syftar till att förklara krisen, utan till att bortförklara den.

PS.
Nu har jag nästan läst färdigt Robert Kurz tegelsten om globaliseringen, Das Weltkapital (2005). Kanske jag skulle posta läsanteckningar åtminstone kring delar av boken?

8 kommentarer ↓

#1 Noa on 25 March 2014 at 3:36 pm

Det vore mycket uppskattat om du ville posta lite läseanteckningar från Kurtz Das Weltkapital!

#2 Fredrik on 25 March 2014 at 6:14 pm

Jag håller med, det borde du sannerligen göra!

#3 S on 25 March 2014 at 8:53 pm

Instämmer, gärna läsanteckningar!

#4 Gabrielle Björnstrand on 26 March 2014 at 12:20 am

Men det är ju ingen “kristeori” han kommer med. Det är ju ren impressionism.

Att prata om länder som “inte längre kan resa första klass” är ju också att trolla bort den globala kapitalackumulationen. Som bara ökar till 1%-entens fördel.

Gärna mer av dina anteckningar.

#5 rasmus on 26 March 2014 at 9:28 am

Jag tillämpar en frikostig definition av “kristeori”. Varje försök att begripa olika krisfenomen, oavsett om “krisen” blir förklarad eller bortförklarad, ser jag som en kristeori.

#6 viktualiebrodern on 26 March 2014 at 12:17 pm

Snarast en moralistisk kristeori, med ett (latent) syndabockssökande bland den diffusa grupp som är skeptiska till globaliseringen.

“Jämvikt”, menar han då i Nash mening, eller jämvikt i betydelsen “mera utjämnat”? Då är han ju dum på riktigt om han inte förstår skillnaden.

#7 viktualiebrodern on 26 March 2014 at 12:23 pm

“Sociala strukturer man tagit för givna urholkas och smulas sönder.”

Som att åldringar som känner sig otrygga hemma med en legion av besökande hentjänstpersonal, varav inte alla är autentiska och inte alla som är autentiska har gott i sinnet, skall erbjudas kurser i att bli mindre godtrogna.

Per Svensson är en sådan som Dostojevskij varnade för i “Anteckningar från källarhålet” som menar sig göra gott när han lurar och bedrar för att människor skall bli mindre godtrogna.

#8 m on 26 March 2014 at 5:26 pm

Svensson beskriver en halv sanning men missar den andra halvan. Problemet är att han skriver om hela länder när de senaste årtiondenas ekonomiska förändringar varierat stort även för olika andelar av befolkningarna *inom* länder. Den här grafen är väldigt talande https://twitter.com/BrankoMilan/status/447774400671383553

Kommentera