Några av nazisterna har nu åtalats för överfallet mot en manifestation i Kärrtorps centrum i december. Förundersökningsprotokollet finns ute på internet (torrent) och rymmer tydligen en hel del beslaget material från Svenska motståndsrörelsen (SMR). En som orkat gå igenom detta är en bloggare vid namn Rikard, som lyfter fram några ganska underhållande detaljer.
Bland världens alla nazistorganisationer, är det möjligt att SMR tar rekordet i marknadsanpassad byråkrati. Likt en tidstypisk myndighet strävar de efter att kvantifiera allt. Själva förklarar de:
2010 infördes det sk AMA-systemet över hela landet efter att ha prövats ut i Stockholm. AMA betyder aktivistmarkeringar, och är ett system som räknas i poäng. Exempelvis ger 1 timmes aktivism 6 ama-markeringar. Alla aktivister, från ledningen till aktivister på gatan fyller kontinuerligt i en ama-rapport som sedan rapporteras in till Riksorganisationen vid månadens slut. Riksorganisationen kan sedan framställa statistiska rapporter om aktivismen i organisationen varje månad som ett analysverktyg.
Bland papprena som polisen beslagtagit finns även ifyllda AMA-rapporter där nazisterna rapporterar in hur många poäng de har fått:
Associationerna går, som Rikard skriver, till studiecirklar och rollspelsföreningar. Man kan även ana att det gått viss inflation i poängtilldelningen.
En halvtimmes planeringssamtal: 3 poäng. En halvtimmes inventering av förråd: Sex timmars filmredigering: 27 poäng. Lägenhetsvakt i två dagar: 225 poäng.
Alltsammans verkar räknas som “beordrat kamparbete” vilket innebär att en ny poäng tickar in var tionde minut. Bland dokumenten finns också en rapport från en kvinnlig SMR-medlem. Hon får 30 poäng med motivet “barn”.
36 kommentarer ↓
New Public Management!
Lite som “Rebellerna” fast med andra förtecken.
En sådan här apokalyptiskt motiverad arbetsfixering säger i alla fall att SMR inte kommer att bli särskilt långvarigt. Inget dödar så effektivt initial entusiasm som all work and no play. Stachanov och subotnik räddade inte Sovjet, tvärtom.
fantastiskt, rent spontant.
Efter min första reaktion över hur mycket det låter som en parodi, tänker jag: Vad säger detta, om vi vågar ta det som ett en extrem, men kanske exemplarisk, case för en av samtidens former för nazism?
Det låter, åtminstone på ytan, som den direkta motsättning til den mer esoteriska, anti-moderna, heroiska, vitalistiska nazism. Är det så att nazisterna, också i dag, består av å ena sidan en sorts totaladministrerande, extrem byråkrati (Eichmann-begäret) och å andra sidan den homosociala, kultiska, episka, krigarvitalism (Röhm-begäret, kanske? Men jag associerar lite frit nu).
Icke bara är det en parodi på aktivism, det är också en parodi på tid. Vet inte om det här ger mest insikt om nassarna eller just om ett korrumperad tidsbegrepp, klocktidens (arbetstidens) groteska underordning av andra former av tid.
Den referens som ska in på vågrätt tio är väl methods-time measurement, eller “MTM-systemet”, som ju dels var en symbol för svensk industri under rekordården (med sina vit labbrocks-klädda tidsstudiemän etc) dels hårt kritiserat av vänstern som avhumaniserande. Idéhistorisk är det väl Lewis Mumfors som i Teknik och civilisation först pekar på att tiden och tidsstudien men även hela kapitalismens ramverk uppfinns med klockan.
Jag tänker gamification här. Fanns det inte också ett bytessystem i idonesien typ med två sorters snäckor som cirkulerade i olika riktningar och där personer med mer social status kunde samla på sig mer. Fast det här känns mer som planekonomiskt tänkande med centralt fastställda kurser utan inslag av personlig förhandlingsförmåga som kännetecknar fungerande valutasystem.
I Sovjet kunde kvinnor få medalj (eller badge på gameification-språk) om de avlat 8 barn. I SMR skulle det vara värt 240 poäng, ungefär motsvarande aktivitistpoäng för “lägenhetsvakt i två dagar” mao… ;)
Fantastiskt. Och tänker liksom Olof gamification: bidra i kampen, få poäng, levla upp.
//JJ
Kommentera