- Copyriot - https://copyriot.se -

Urbana och digitala gråzoner

Håkan Forsell skissar på en alternativ förståelse av urbanisering. Vi misstar oss om vi tänker “staden” som given slutdestination. Urbanisering är en process som kan resultera i stadsliv, men inte alltid. Snarare upprättas en “urban ekonomi” som inte bara omfattar städer och deras “tillväxtkorridorer”, utan även avfolkningsbygderna, särskilt i den mån de rymmer naturresurser. Inte minst handlar det om att se hur urbaniseringen skapar gråzoner.

Gråzoneringen förvandlar nyttjanderätt till platsen till någonting provisoriskt och motverkar en systematisk längre användning. De grå zonerna är “pseudo-permanenta marginaler i dagens urbana ordning”. Det är ett rum där staten administrerar oönskade, “otämjda” invånare och svårflyttade grupper.

Men det är också ett rum där det sker sociopolitiska transformationer av bärande vikt för samhällets funktioner; naturresurser eller tillfällig, inte sällan semilegal arbetskraft befinner sig i gråzonerna i mängder.

Jag är inte helt säker på hur “gråzoneringen” ska begripas. Ordet i sig tycks mig rymma en ambivalens som inte kan reduceras till ett ensidigt påförande av neo-kolonial makt.

Piratbyrån pratade mycket om gråzoner som en möjlighet. Med tiden överfördes dessa tankar i någon mån på stadslivet, där vi började tala om värdet av “gråzoner mellan de båda ytterligheterna privat och offentligt” (se t.ex. texten “Att göra gemensamma rum i Brand 1/2010). Fast detta kanske är en helt annan typ av “gråzonering”?

I vilket fall vore det intressant att pröva en återknytning av Håkan Forsells idéer till det digitala territoriet. Föreställningen att urbanisering resulterar i städer kan nog jämställas med föreställningen att digitalisering resulterar i ett cyberspace (eller i “molnet”). Går parallellen att fortsätta in i gråzonerna?
När vi talar om nätets gråzoner kan vi syfta på väldigt olika fenomen. Om vi t.ex. talar om upphovsrättsliga gråzoner kan vi syfta på The Pirate Bay och Aaaaarg, men lika gärna om “ljusgrå” fenomen som Youtube och Soundcloud. Om vi däremot tittar på Anonymous, Bitcoin eller Flashback får vi anledning att tänka på andra typer av digitala gråzoner. Går det att påstå att alla dessa har blivit “gråzonade”? Man kan alltid fundera på vilken maktanalys detta skulle implicera.

Även i detta fall stämmer det som Håkan Forsell skriver: “När jag tänker efter är det flera frågor som kunde rymmas inom denna teoriram. Betydligt fler än vad den håller för, tyvärr.”

2 Comments (Open | Close)

2 Comments To "Urbana och digitala gråzoner"

#1 Comment By Johan On January 23, 2014 @ 9:03 pm

Jag är inte säker på att jag tycker att de gråzoner Forsell pratar om, så som jag förstår dem, går att överföra på Anonymous eller Flashback i någon rimlig mening. Är inte det temporära en ganska central del? Möjligtvis har nätet varit allmängods för kort tid för att det skall vara rimligt att tala om någonting annat än i termer av pseudo-permanens, men inte mer så (möjligtvis mindre) vad det gäller Flashback eller /b/ än andra platser. Jag tror också att maktanalysen får problem om man överför kropp till nätroll. Den som befinner sig fysiskt i en gråzon är begränsad. Anonymous och Flashback är kanske otämjda i någon mening, men de är sällan begränsade till den rollen. De agerar samtidigt på andra delar av nätet.

//JJ

Flashback eller /b/

#2 Comment By Håkan Forsell On January 25, 2014 @ 10:01 pm

Det var väldigt intressant och inspirerande att läsa din läsning och Johans kommentarer och kopplingar till min post lite sent omsider. Och det är helt riktigt: det är ett försök, verktyget är inte vattentätt från början. Men jag tänkte ändå försöka att pilla lite på möjligheterna framöver, att inte vara så stensäker på vad en teori eller en jämförelse ger från första början, utan mer pröva fram andra sätta att se på samhällsutveckling – långa bågar mellan platser och mönster. Det är en brist i mycket samhälls- och historieforskning att vi bara kunna se till det som ligger nära till hands som jämförbart. Den där epistemologiska resan ut i det vi ännu uppfattar som osäkert o icke verifierbart och okänt måste ju nån gång börja – HF