Det finns ingen upphovsrättsfråga

En bekant, som en gång i tiden varit med i starten av Piratbyrån, slängde fram en fråga på IRC:

finns det någon som helst piratfråga/copyleft/upphovsrätt som är relevant och rolig?

Mitt spontana svar: nej.

Alltså, nej, i dagsläget finns det nog ingen upphovsrättsfråga som är relevant. Åtminstone inte relevant på ett omedelbart sätt. Inte relevant i kraft av sin växande betydelse, sina universella implikationer, sin mobiliserande förmåga. Inte relevant – och definitivt inte rolig – på det sätt som upphovsrättsfrågor trots allt var i början av seklet.

Däremot går det att räkna upp en lång rad olika konflikter kring upphovsrätt, som är synnerligen relevanta för utvecklingen på olika områden. Men det framstår då just om olika konflikter på olika områden – inte som en stor konflikt. Att tala om “upphovsrättsfrågan” är knappast meningsfullt.

Att lyfta fram kopplingar mellan dessa olika stridigheter är lika relevant som någonsin. Men om linjerna ska ritas på ett ärligt sätt, kommer de inte att resultera i en avgränsad härva, för varje strid om upphovsrätt är en del i större strider som även involverar andra rättsområden. Framför allt involveras det vi kan kalla för ekonomin, eller makten över produktionsmedlen.

Jag kallar mig upphovsrättskritiker. Med “upphovsrättskritik” menar jag ett skärskådande av hela det komplex som kallas för upphovsrätt, hur det har kunnat uppstå, vilka premisser det vilar på, hur det är i förändring, var det har sina logiska och historiska gränser. Till skillnad från upphovsrättsideologerna, tror inte upphovsrättskritiker att upphovsrätten kan luta sig på några evigt giltiga principer.
Grejen är att varje försök att isolera upphovsrättskritiken – genom att t.ex. mobilisera politiskt för en upphovsrättsreform – kommer få kritiken att urarta till den plattaste typen av ideologi. Då är det i stället den fria cirkulationen som upphöjs till universell princip som rymmer lösningen på alla frågor. (Se exempelvis det som brukar kallas för “piratpolitik” eller “piratideologi“.)

En konsekvent upphovsrättskritik kan visa att det inte finns någon “upphovsrättsfråga”. Samtidigt kan upphovsrättskritiken belysa olika samband mellan de partikulära striderna som på olika sätt rör upphovsrätt – i historien, i samtiden och i den nära framtiden. Bilden som träder fram är alltså inte en enda härva. Men det är heller inte helt oformligt. Om man kisar lite, ser det nog snarast ut som två härvor.

Ena härvan kan vi kalla “kulturpolitik”.
Andra härvan kan vi kalla “nätpolitik”.

Givetvis är dessa två härvor intimt förbundna med varandra. Men det är ingalunda så att upphovsrätten är den viktigaste länken mellan de kulturpolitiska och de nätpolitiska frågorna. Inom varje härva har upphovsrättskritiken väldigt stor relevans. Däremot finns det väldigt få, om några, rena upphovsrättsfrågor.

12 kommentarer ↓

#1 Christopher Kullenberg on 22 January 2014 at 11:05 pm

Först tänker jag mig att det kan vara bra med klargörande på begreppslig nivå. Svenskans “fråga” är lurigt.

Finns det en fråga i betydelsen “issue”? Nej, inte på ett meningsfullt sätt. En sakfråga kräver ju sin politiska “representation” i bred mening.

Finns det en fråga i betydelsen “Frage”. Ja, det gör det väl så länge det finns kritik. En Frage är ju inte (sam)tidsberoende på samma sätt som en issue.

Finns ekonomin? Nej, inte ännu. (kräver mer än upphovsrätt).

#2 avadeaux on 23 January 2014 at 10:13 am

Jag vill hävda att det finns en relevant härva till, där många av detaljfrågorna i sammanhangen först kom att diskuteras, före nätets breda genombrott: det sammanhang där informationen i stridens brännpunkt inte är klassisk text eller bild utan programkod. I den härvan är det svårt att dra gränsen tydligt mellan upphovsrätts- och patentfrågor, vilket innebär att den också berör andra härvor, men den har stora beröringsytor med dina två härvor. Dels handlar det om hur programkod sprids på samma sätt som klassisk kultur, dels handlar den om regleringen av hur kommunikation och spridning äger rum – kod är lag och det där.

#3 Per "wertigon" Ekström on 23 January 2014 at 1:23 pm

Personligen anser jag att upphovsrättens grund måste vila på skaparens rättigheter – mer specifikt, rätten till erkännande, rätten till sitt goda rykte och rätten till skydd mot rovdrift/kommersiellt utnyttjande.

Fildelningen inskränker inte på någon av dessa rättigheter. Alltså bör den tillåtas.

#4 kjell on 24 January 2014 at 9:32 am

Milton Friedman : Upphovsrätt och yttrandefrihet står i ett motsatsförhållande. Men för att förstå hela hans resonemang måste man känna till grundläggande rättighetsfilosofiska termer. Friedman säger att “copyright” aldrig kan vara en “right”, en rättighet. Copyright är i själva verket en inskränkning i andra människors rättigheter ex Yttrandefriheten.
Copyright är ett privilegium som utdelas av staten, inte en naturlig äganderättighet. Yttrandefriheten kräver bara att staten håller sig borta. Copyright kräver att staten tar till våld för att upprätthålla den och varje gång något sådant sker måste vi vara försiktiga. Fysisk egendom kan i princip försvaras i naturen medan immateriell egendom inte kan det. Detta får vi aldrig glömma när vi funderar på “immateriell egendom”.”

#5 Linus Walleij on 24 January 2014 at 11:36 am

Jag får ont i huvet av de här resonemangen. De senaste åren har jag sett upphovsrättens ifrågasättande och förändring som en ren maktförskjutning, och anser att den legala förändring som förr eller senare blir följden av denna maktförskjutning är en ren konsekvens flera år senare, och skall jämföras med exempelvis frihandelns införande, skråsystemets avskaffande, representationsreformen etc. När lagstiftningen väl förändras är det för att maktförhållandena förändrats så att lagstiftningen uppfattas som korkad. Men den legala förändringen sker *sist*.

#6 monki on 26 January 2014 at 11:24 am

Rsms: Skulle du då säga att någon annan fråga har tagit över de universella implikationerna som upphovsrättsfrågan hade under några få år (krisen, urbaniseringen, eller liknande) eller skulle du mena att det var en speciell historisk situation där flera starka strömningar råkade sammanfalla som gjorde att upphovsrättsfrågan fick den kraften?

#7 Viktualiebrodern on 28 January 2014 at 12:07 pm

Det är snart vinter-os. Det visas inte i must-carry kanalerna.

Det kommer att involvera grupper som aldrig haft en tanke på upphovsrättskritik att börja fundera. Redan har personer på pensionärshem gått till tidningarna och protesterat.

Så, jo, det finns upphovsrättsfrågor som är relevanta. På servicehus och gruppboenden.

#8 Viktualiebrodern on 28 January 2014 at 12:13 pm

Grunda sig på evigt giltiga principer… njä, men redan Plinius den äldre i sin Historia Naturalis poängterade vikten av att associera upptäckter och uppfinningar med upphovsmannens namn, till och med om den påstådde upphovsmannen sannolikt var fiktiv och rent mytologisk.

Rätten att associeras med sitt verk kanske inte är evig. Men väldigt gammal.

#9 kjell on 28 January 2014 at 1:26 pm

..apropå “relevanshelvetet” och copyright; Är det ngn som känner till ett annat privilegiumsystem, där det statliga våldet används.

#10 Viktualiebrodern on 28 January 2014 at 2:46 pm

#kjell

Tja, betalningssystemet. Försök betala skatt till Skatteverket utan att använda bankernas privata skuldsedelförmedling bankgirocentralen, så får du nog känna på det statliga våldet.

Skatteverket godtar inte kontanter. Något statligt elektroniskt betalningsmedel finns ej, utan privilegiet att ställa 95% av hela penningmängden ligger på privatbankerna.

#11 kjell on 28 January 2014 at 3:07 pm

Viktualiebrodern
Helt rätt, bankerna är dessutom skyddade av staterna mot “konkurser”(dvs felaktiga beslut)
Ngt annat exempel?

#12 Upphovsrättsdebatt snart på ett äldreboende nära dig | Viktualiebrodern on 3 February 2014 at 2:49 pm

[…] när upphovsrättsfrågor föreföll ”igår” och väldigt töntiga på de sociala kanalerna, blir de hetare än någonsin på institutionsboenden över hela […]

Kommentera