“Är Spotify en bubbla?“, frågade jag förra veckan. Om frågan hade ställts för ett par år sedan, hade kommentarsfältet blivit invaderat av fanatiska spotifister. Precis som Apple, hade även Spotify en smärre armé av självutnämnda musketörer, redo att rycka ut så fort någon ifrågasatte deras favoritföretag. Men nu verkar dessa ha tystnad. Det är intressant i sig, tycker jag.
Jag vill låta frågan hänga kvar och är nyfiken på att höra fler idéer. Först en uppsamling bland kommentarerna, där någon skriver:
Det verkar som att Spotifys företagsstrategi handlar om att genom lån å nyemission ta in så mycket kapital de kan för att hinna växa så mycket som möjligt innan apple å googles konkurrens blir för stor. De väljer alltså hellre att gå i förlust år efter år men med en hög expansionstakt än att gå i vinst men ha en långsammare expansionstakt. För att spotify ska överleva på lång sikt behöver det bygga upp en global närvaro som kan stå sig i konkurrensen mot drakarna. Antingen är du störst, eller så finns du inte alls. Det är min gissning till varför de valt “förlust”-strategin.
Visst är det väl så. En anonym källa nära företaget har citerats i pressen:
För Spotify handlar allt om att växa, växa, växa. De skulle imorgon dag kunna växla om till vinst men det är inget alternativ nu.
Möjligen skulle Spotify kunna växla om till vinst i morgon. Men skulle vinsterna hamna på en nivå som motsvarar företagets värdering till 35 miljarder kronor? Skulle knappast tro det. Att beteckna “förluststrategin” som ett fritt val är lite missvisande.
Förhållandet mellan Spotify och skivbolagen är helt avgörande. En kommentator skriver att det “är endast en halv sanning” att skivbolagen skulle äga Spotify – vem som nu har påstått detta. Enligt kommentatorn äger skivbolagen endast äger 16,3 % av aktierna i Spotify. Även om jag inte hinner kolla upp siffran nu, kan vi väl konstatera att de äger en minoritet.
Icke desto mindre kan man säga att skivbolagen kontrollerar Spotify, eftersom de har full kontroll över “råvarutillförseln”. Här är läget lite speciellt. Många andra industrier kan välja mellan olika råvaruleverantörer, men det kan inte Spotify. Om de inte kan leverera musik från alla de stora skivbolagen, kommer merparten av användarna att uppfatta tjänsten som skadskjuten. Skivbolagen har alltså nästintill total frihet att pressa priserna uppåt, inklusive den hypotetiska friheten att stänga Spotify.
Elaka tungor talar om att skivbolagen hittills har nöjt sig med att mjölka riskkapital ur Spotify. När riskkapitalisterna vill ha tillbaka sina pengar, eller när kreditgivarna vill se en realistisk plan för vinst, kan skivbolagen dra sig ur med vinnarlotten. Om de är riktigt kortsiktiga, det vill säga. Men vad säger egentligen att skivbolagen skulle agera långsiktigt?
Talet om att “växa, växa, växa” låter onekligen bubbligt. Nästan lite 1999-känsla. Så vad kommer att hända om Spotify visar sig bli en bubbla? Om företaget en vacker dag ställer in betalningarna? Om det meddelas att X antal miljarder snabbt måste pumpas in för att inte tjänsten ska släckas?
Ja, då blir det riktigt spännande. Möjligen kommer Spotify att räknas som too big to fail, vilket betyder att det kraschen blir en politisk fråga. Vad skulle ett räddningspaket – eller frånvaron av ett räddningspaket – betyda för musikens framtid? Det skadar knappast att spekulera.
(Motsvarande spekulationer kring Facebook och Twitter vore också intressant att ta del av.)
21 kommentarer ↓
Invites till What och Waffles blir hårdvaluta?
Tror inte Spotify riktigt kan jämföras med Twitter eller Facebook (som till skillnad från de två andra faktiskt går med vinst). Om Spotify slutar föra vidare pengar till publiceringsföretagen kommer musiken illa kvickt försvinna, medan Twitter och Facebooks innehåll skyfflas in gratis.
Vad tror vi om konkurrerande tjänster? Wimp eller Google Play Music? Kan de inte ta över samma användare om Spotify skulle gå under? I så fall spelar det kanske inte så stor roll för vare sig lyssnare, skivbolag eller artister om just Spotify klarar sig. Eller kommer de också drabbas av Spotifys ekonomiska problem?
Jämförelsen kan nog breddas från Facebook och Twitter till Apple och Microsoft. Streaming är som en prenumeration. Vi måste ha konstant “network coverage” (som Latour menar) för att underhålla ett flöde av ett innehåll. Men, ibland, vilket jag tror är fallet med spotify, sträcker sig nättäckningen längre än man ser med blotta ögat, dvs. det finns andra flöden som inte är musikaliska. Det är denna princip som konstituterar “too big to fail”.
Det mest problematiska med detta är samma sak som är problematisk med Google och Facebook – de blir allmänhetens ENDA svar på en lång rad olika problem. Skulle önska att det fanns tio Spotify till värda namnet, eller tjugo.
Christopher, “det finns andra flöden som inte är musikaliska”.
Menar du, personliga “metadata” som “samlas in”, skulle “spotify” vara en slags “cover up”för ngt “annat”?
kjell: exempelvis metadata. Jag tänker inte “cover up”, utan jag betonar mer att alla nätverk består av heterogena flöden, och ibland visar de sig vara inbäddade in andra processer än “kärnverksamheten”.
Ex. Ryska gasnätet är inte bara ett flöde av brännbara gaser, utan även ett flöde av utrikespolitisk påtryckningskraft.
Nej, om Spotify växlade om till vinst skulle företaget kanske inte uppgå till det värdet. Men värdet av ett företag handlar väl sällan om vad de kan generera för vinst idag? Företagets värde grundar väl sig väl alltid i viss mån på en förväntad vinst i framtiden. Visst, det kan ju tyckas vara väldigt spekulationsaktigt men det är väl för att aktier är just spekulation? Om Spotify skulle växla om till vinst och upphöra med sin expansionspolitik så skulle kanske värdet sjunka, eftersom den då förväntade framtida vinsten skulle sjunka. Gissar att aktieägarna är väl medvetna om Spotifys expansionspolitik och att det är just denna strategi som genererar det höga värdet (men nu kanske jag bara argumenterar som en klassisk liberal: marknaden vet alltid bäst). Motsatsen till en långsiktig framförhållning inom ett företag är väl kvartalsrapportsspekulationen, vilket ju som bekant kan vara väldigt hämmade för ett företags långsiktiga investeringar.
Själv förstår jag inte hur spotify-modellen kan hyllas av samma personer som hela tiden säger att hyra bostad är en förlustaffär, att du när du hyr endast betalar bort dina slantar rakt ner i ingenting, istället för att äga sin bostad å då ha möjligheten att tjäna pengar på sitt boende. Spotify handlar ju inte om något annat än att hyra låtar. När du slutar betala hyran har du ingenting. Begreppet spotifyering brukar ju florera här, men själv har jag aldrig riktigt förstått vad det innebär. Är det förvandlingen från köpet av en vara till köpet av en “tjänst”? Att göra om miljontals produkter till en produkt som endast går att hyra? Eller är spotifyering reklamfinansierade produkter och tjänster? Sry, kanske blev lite offtopic. Inte bubbelsnack, men väl spotifysnack.
Växastrategin må kännas bubblig men finns på flera håll. Här i AU/NZ kör Xero på enligt samma mönster, växa utan vinst. Börsen älskar det. +670% på rullande 52 veckor.
http://www.smh.com.au/business/sharemarket-darling-xero-dubbed-apple-of-accounting-20131106-2x0m7.html
Skivbolagen fick för övrigt sina aktier nästan gratis, som “ersättning” för att hänga på.
Jag tror att det finns lika många rationaliteter bakom investering i Spotify som det finns investerare. Coca Cola ser marknadsföring framförallt som sagt.
Sen finns det rena suckers också, som norska Oljefonden. Men det är ju en gång Oljefondens öde – att vara suckers.
Men om nu skivbolagen har ett punggrepp på Spotify, så är det inte riskfritt för dem om Spotify går under.
Piraterna har man kunnat politiskt hantera, men ingen fiende är värre, mera hatisk, än besvikna före detta vänner. Besvikna spotifister kommer inte att vända sig mot upphovsrätten, utan mot upphovsrättsinnehavarna.
Gamla ägaruppgifter, men vad skivbolagen betalade gäller antagligen fortfarande. Mellan 5 och 30 000 i kronor, sammanlagt ca 110 000 för 16,3% nu då, med reservation för att de pyntat in mer senare
http://feber.se/webb/art/162332/vem_ger_spotify_uppdaterad/
…men vad är då Spotify, en hemsida med enkel programvara för streaming? Det börjar mer att påminna om Christophers “gasrör” där innehållet i röret ägs av “IFPI” (gasen), Spotify kommer aldrig att bli “lönsamt”, det blir ett företag som skall se till att “röret” fungerar, dessutom är de beroende av teleoperatörer, jag fattar inte hur ett “banverk” kan gå “med vinst”.
Jag tycker att bubble-liknelsen haltar något. Är det många som köper spotifyaktier och säljer dem med vinst på kort tid och allt fler dras in i en spekulation kring framtida kursökningar?
Att aktieägare tvingas tillföra kaptial och bolaget lånar pengar som sen transfereras till skivbolagen är kanske ett udda sätt att bygga ett långsiktigt stabilt bolag. Det är ju inte riktigt som att anlägga ett dagbrott för att utvinna malmfyndighet. Men vad är det som gör det till en spekulationsbubbla? Eller är det någon annan slags bubbla det är frågan om, isåfall vilken?
En fråga av nyfikenhet som knyter an till Olofs tidigare fråga. Har aktiekurserna i Spotify och för den delen även Facebook stigit snabbare än genomsnittet på börsen?
Om det handlar om kraftigt stigande kursvärden fast vinsterna är små kan möjligen den av finanskrisen skapade nollräntepolitiken spela in. Pengar har i princip varit gratis sedan 2008 och som vi ser verkar inte dessa kvantitativa lättnader leda till reala investeringar då tillväxten haltar runt om i västvärlden. Dessa “gratispengar” verkar däremot hittat in på finansmarknader och kan möjligen hjälpt till att blåsa upp värdet även för företag som inte generar vinst.
Låga räntor kan ju bidra även till strategin att låna för att expandera istället för en expansion baserad på tidigare realiserade profiter. Så bubblan kanske spricker om penningpolitiken förändras och man därmed inte kan ta billiga lån?
..spotify är väl inte börsnoterat ?
http://www.nyemissioner.se/foretag/planerad-notering/spotify_technology_sarl/724
tack Kjell, var lite för snabb med min anlys där. :)
Man kanske kan filosofera om bubbelmetaforen också. I en såpbubbla är det ju samma luft inuti och utanför bubblan. Det som händer när bubblan “växer” är att såpytan töjs ut. Och kollapsen inträffar när den inte längre kan separera in- och utsida.
Ett bolag behöver inte noterat noterat på en börs för att det ska möjligt att köpa in sig som ägare i det eller att det ska kunna emmitera nya aktier. Men då är det förståss svårare att bedömma dess verkliga värde om man tror på argumentet att det bara är vid en fri handel där alla aktörer har tillgång till samma information som ett korrekt värde sätts.
Men förmodligen är planen att de som i dag gissningsvis lånat billigt till investeringen i att bygga upp ett bolag efter börsintroduktion ska kunna få tillbaka sin insats med marginal samtidigt som ett gäng småsparare i sin tur lånar till sina köp av aktier i det nynoterade bolaget.
Så skissar man lite på bubblemekanismen ligger den väl i svårigheten att bedöma det samtidigt som investerarna nu har ett intresse av att driva uppförväntningarna för att kunna maximera vinsten vid notering. Ett ganska sofistikerat spel inom ramarna för vad som är acceptabelt i en marknadsekonomi.
Twitter förlorar pengar, men värderas trots det till 45 miljarder dollar..
http://www.svd.se/naringsliv/digitalt/daniel-ek-jagar-nya-pengar_8704638.svd
Intressant!
[…] Om Spotify är en bubbla, vad händer då i kraschen? […]
Kommentera