Entries from October 2013 ↓

Krisen, del 114: Fukushima – fabler, fakta, fler frågor

Det snackades lite om vad som händer nu i Fukushima. Samtidigt snackades det allt mer om själva snackandet. Ja, det är ju så snacket brukar gå på det internet nuförtiden. För att bena ut några grejer tänker jag nu dela upp snacket och metasnacket i två inlägg. Först alltså ett inlägg om vad som händer i Fukushima. Därefter ska vi fundera ett varv på som menas med “alarmism”.

Redan tidigare i krisserien har vi citerat mikrobloggaren Audioshield, som i går försökte summera läget på katastrofplatsen i Fukushima. Textsekvensen finns redan dumpad annorstädes men här kommer den i lite mer avskalad form:

Nu tänkte jag tweetbomba lite om det japanska kärnkraftverket Fukushima Daiichi som havererade 2011 när den förstördes av tsunamin.
Jag kan ungefär lika mycket som du, men har läs ca ~20 artiklar ett antal gånger nu. Kommer med några felaktigheter så är det inte med flit.
Var inte rädd för att fråga eller rätta. Vi lär oss tillsammans. Kan också tillägga att jag inte direkt är någon kärnkraftsmotståndare.

Det är märkligt tyst om Fukushima, med tanke på hur explosiv situationen är. Då menar jag bokstavligen explosiv. Som 14000 hiroshimabomber. Allt började 11/3 2011, då tsunamin svepte in över Japan. Fukushima hade en skyddsvall,men den var för låg och kärnkraftverket översvämmades.
Kärnkraftverk fungerar så att en reaktion sätts igång i bränslestavar som alstrar _OERHÖRDA_ mängder med energi i form av värme. Bränslestavarna kyls ned med hjälp av att man cirkulerar vatten runt dem, så att de inte smälter. Värmen får vattnet att koka och förångas. Den heta ångan driver turbiner som alstrar värme, ungefär som i ett vind- eller vattenkraftverk. När processen väl har satt igång är reaktionen väldigt svår att avbryta. Tjernobyl brinner fortfarande och smälter långsamt genom marken!

Jordbävningen slog ut elen till vattenpumparna som kyler ned Fukushima. De dieseldrivna elgeneratorerna i källaren översvämmades av tsunamin Eftersom reaktorerna inte kunde kylas ordentligt sjönk vattenmängden så att bränslestavarnas skyddslager av zirkonium fattade eld. Detta fick zirkonium att reagera med bränslet i stavarna, uran. Vätgas att bildades med sådan hastighet att byggnaderna sprängdes sönder.

Strålningen i reaktor 1, 2 och 3 är nu så hög att det inte går att gå in i dem för att avlägsna bränslestavarna – i allra minst 100 år. Företaget som äger kärnkraftverket, TEPCO, pumpar in 100-tals ton vatten varje dygn in i reaktorerna för att kyla ned bränslestavarna. Om man skulle misslyckas med att pumpa in vatten så leder det till att stavarna självantänds och smälter ihop, sk härdsmälta m ev. explosion. I hundra år måste man alltså fortsätta att pumpa in vatten. Annars kan reaktorerna explodera och sända ett moln av radioaktiv avfall. Detta radioaktiva avfall skulle kunna spridas över hela norra hemisfären, även Sverige.

Vattnet som pumpas in i reaktorerna blir radioaktiv. TEPCO försöker lagra vattnet i tankar på området, men de läcker och i längden ohållbart Just nu läcker det ut 300 ton med radioaktivt vatten ut i Stilla Havet varje dygn.

Det STORA problemet är dock Reaktor 4. Där hade man börjat byta ut uttjänta bränslestavar när jordbävningen skedde. Uttjänt uran är mer radioaktivt än nya, oanvända bränslestavar. De uttjänta stavarna förvarades i en pool högt upp i byggnaden. Så här ser byggnaden ut idag:


Reaktor 4 är ALLVARLIGT skadad och riskerar att kollapsa. Poolen är exponerad för väder och vind, eftersom taket sprängs bort och läcker.
Skulle vattnet sjunka så att stavarna utsättas för luft så kommer de att antändas och explodera. Man måste alltså flytta på stavarna innan en ny jordbävning sker, området är det mest jordbävningsdrabbade i världen.
Problemet är ingen har någonsin flyttat på bränslestavar manuellt. Detta sker vanligtvis med hjälp av robotar med millimeterprecision. Och då är bränslestavarna inte skadade. Nu är det som att försöka dra ut cigaretter ur ett knycklat cigarettpaket. Om någon av bränslestavarna skulle röra vid varandra? – BOOM!

Worst case scenario: Om reaktor 4 fattar eld eller sprängs luften så kan pumpsystemet för de andra reaktorerna att stanna… …vilket i så fall skulle leda till härdsmälta i de andra tre reaktorerna. Det skulle innebära ett utsläpp liknande Tjernobyl. Gånger 85. Eller 14000 gånger mer radioaktivt nedfall än Hiroshima-bomben.

TEPCO planerar att försöka flytta bränslestavarna i reaktor 4 i november. Problemet är att många internationella experter tvivlar på att Japan och TEPCO klarar av att genomföra detta på ett säkert sätt.
Under hela katastrofen har Japan och framförallt TEPCO mörkat, ljugit och bedragit Japanska regeringen, allmänheten och världssamfundet. TEPCO har släppt felaktig och vilseledande information, tagit fel beslut och förvärrat katastrofen. Internationella katastrof- och kärnkraftsexperter vill att en internationell expertpanel bildas. Den internationella insatsstyrkan skulle vägleda och få en riktig inblick i den rådande situationen, men Japan och TEPCO vill inte.

Det är alldeles för tyst kring Fukushima och övriga länder som är farozonen, typ alla i norra hemisfären, låtsas som att Fukushima inte finns. Fd. FN-rådgivaren Akio Matsumura kallar Fukushima “en fråga om mänsklighetens överlevnad”. Detta är jordens allvarligaste situation sen Kuba-krisen. Då kunde folk snacka sig ur situationen. Hur vi gör nu vet jag inte riktigt.

Jag har inte så mycket mer att tillägga för tillfället. Det här kommer att ta ett tag att sjunka in. Källor finns längre bak i feeden. Har inte länkat till alla artiklarna, men ni kan hitta dem om ni klickar runt lite.

Så långt Audioshields skakande sammanställning. Den spreds en del under måndagen, bland annat av mig. Inbjudan till rättelser, som inleder sammanställningen, hörsammades av vissa som frågade vidare bland bekanta med expertkunskaper. Under tisdagen kom respons från två anonyma håll.

En person säger:

Jösses ja. Detta är förstås 90% lögn. Mycle Schneider verkar ligga bakom, en person som genom alla tider ägnat sig åt bedrägerier under skenet av vetenskaplig diskurs. /…/
Det råder ingen som helst fara för någon i nuläget. Alltså, härdsmältorna med aktivt jod-131 i reaktor 1–3 ägde rum 2011. Att skriva att nya härdsmältor skulle leda till större radiologiska konsekvenser är lögn. Allt jod-131 är nu borta.

En annan person säger:

1. Tjernobyl “brinner” inte och smälter inte långsamt genom marken, antagligen blandas fissionsraktion och radioaktivt sönderfall ihop.
2. Zirkonium fattar inte eld, dock vid höga temperaturer kan en självkatalytisk oxidering ske som producerar vätgas (som i och för sig kan ge en vätgasexplosion vid tillräckligt hög koncentration).
3. Zirkonium reagerar inte med uran (bildar reaktion med vatten och bildar vätgas).
4. Vätgasbildningen skedde inte så snabbt att byggnaden exploderade av det (byggnaden exploderade för att vätgaskoncentrationen efter ett tag blev så hög att en vätgasexplosion kunde ske).
5. Stavarna kan inte självantända (om vattenkylningen försvinner), dessutom försvinner resteffekten tämligen snabbt (exponentiellt evtagande) så risken idag är redan mkt mindre än vid olycktillfället (se 2).
6. Bränslet/reaktorn kan inte explodera bara sådär.
7. Vattnet i sig blir inte radioaktivt, men kan ta med sig radioaktiva föroreningar (ordmärkning).
8. Oanvända bränslestavar knappt radioaktiva alls så konstig jämförelse.
9. Stavarna kan inte självantända och explodera.
10. Härdsmältor är inte samma sak som explosioner.
11. Man kan utan problem flytta bränslestavar manuellt, det är en standardmanöver, antagligen menas bränslepatroner (fuel elements) som normalt flyttas av laddmaskiner (med milimeterprecision). Jag har gjort det själv så vet att man bör vara försiktig men inte pga ngn explosionsrisk utan mest för att det kostar vääääldigt mkt om ngt går sönder.
12. Inget kommer explodera även om bränslestavar skulle råka nudda varandra. Låter som personen sett för många aktionfilmer där bomber ska oskadligöras.
13. Även om vattenkylningen skulle stanna kommer inte någon härdsmälta ske ögonblickligen sådär och en härdsmälta leder inte till explosion. En härdsmälta kan leda till att en av skyddsbarriärerna (den keramiska bränslekutsen) gå sönder och radioaktiva fissionsgaser (ädelgaser) frigörs. Många av dess har rätt kort halveringstid så störst utsläpp i så fall skett direkt efter olyckan.

Om vi antar att alla de citerade invändningarna är korrekta – betyder det att vi kan glömma Audioshields sammanställning? Njae. Ett snabbt försök till subtraktion lämnar kvar vissa uppgifter som fortfarande är rätt skakande. Exempelvis detta: att man måste fortsätta pumpa in hundratals ton vatten varje dygn i hundra år.
“Det råder ingen som helst fara för någon i nuläget” känns som en rätt grotesk sak att säga, om vattenpumpandet måste fortsätta i hundra år. Annars vad? Känns som att folkbildningsarbetet inte är riktigt färdigt här. Dessutom har ännu ingen förnekat att Japans regering samt energibolaget Tepco (där japanska staten är majoritetsägare) har “mörkat, ljugit och bedragit”.

Diskussionen om Fukushima-katastrofens fortsatta förlopp kan tas här. Diskussionen om diskussionen sparas till nästa inlägg.

Några tankar kring författarpenning och lånestatistik

Nyligen fick jag besked från Författarfonden om att jag ska få drygt 2000 kronor i författarpenning. Det är för att mina böcker lånades ut 2448 gånger på offentliga bibliotek i Sverige förra året.

Utlåningsstatistiken var intressant att få se. Det rör sig här om tre böcker, varav en dubbelbok: DPM (2009), B&B (2011), MPE (2012). Alla utgavs på hösten, så det är knappast förvånande att B&B står för merparten, närmare bestämt 97 %, av alla utlån.

Uppenbarligen har jag här tjänat mig en hacka genom att Boken och Biblioteket registreras som separata böcker i folkbibliotekens kataloger, trots att de bara har ett ISBN-nummer. Om de hade lånats ut i klump hade alltså min ersättning halverats, trots att själva “litteraturmängden” vore densamma!

När jag själv skrev B&B uppfattade jag det som en bok, fast i två volymer. Tanken var att Biblioteket är en fortsättning på Boken, där jag försöker att omsätta vissa idéer i praktiken. Därför känns det nu lite underligt när jag ser att Biblioteket lånats ut 1742 gånger, men Boken bara 628 gånger.
Detta skulle kunna förklaras av att Biblioteket liksom råkade frigöra och bli populär på egen hand – kanske rentav bland bibliotekarierna själva? Men det kan också vara så att siffrorna luras, för på vissa forskningsbibliotek tror jag att de lånas ut i klump och att detta gör något med utlåningsstatistiken.

Hur som helst: det är rätt lustigt hur “två böcker” ger dubbelt så stor ersättning som “en bok”, alldeles oavsett hur mycket de innehåller. Samma sak återfinns på många håll, inklusive digitala musiktjänster som Spotify där betalningen bygger på “låten” som grundenhet.