Nyligen fick jag besked från Författarfonden om att jag ska få drygt 2000 kronor i författarpenning. Det är för att mina böcker lånades ut 2448 gånger på offentliga bibliotek i Sverige förra året.
Utlåningsstatistiken var intressant att få se. Det rör sig här om tre böcker, varav en dubbelbok: DPM (2009), B&B (2011), MPE (2012). Alla utgavs på hösten, så det är knappast förvånande att B&B står för merparten, närmare bestämt 97 %, av alla utlån.
Uppenbarligen har jag här tjänat mig en hacka genom att Boken och Biblioteket registreras som separata böcker i folkbibliotekens kataloger, trots att de bara har ett ISBN-nummer. Om de hade lånats ut i klump hade alltså min ersättning halverats, trots att själva “litteraturmängden” vore densamma!
När jag själv skrev B&B uppfattade jag det som en bok, fast i två volymer. Tanken var att Biblioteket är en fortsättning på Boken, där jag försöker att omsätta vissa idéer i praktiken. Därför känns det nu lite underligt när jag ser att Biblioteket lånats ut 1742 gånger, men Boken bara 628 gånger.
Detta skulle kunna förklaras av att Biblioteket liksom råkade frigöra och bli populär på egen hand – kanske rentav bland bibliotekarierna själva? Men det kan också vara så att siffrorna luras, för på vissa forskningsbibliotek tror jag att de lånas ut i klump och att detta gör något med utlåningsstatistiken.
Hur som helst: det är rätt lustigt hur “två böcker” ger dubbelt så stor ersättning som “en bok”, alldeles oavsett hur mycket de innehåller. Samma sak återfinns på många håll, inklusive digitala musiktjänster som Spotify där betalningen bygger på “låten” som grundenhet.
4 kommentarer ↓
Fria associationer:
Jag kommer direkt att tänka på forskningsstrategin att få så många publikationer som möjligt genom att dela upp sina forskningsresultat i flera artiklar. Nästa steg: göra samma sak med sin bokproduktion.
Men mina tankar går även till Författarförbundets regler för att bli medlem: Du måste ha skrivit minst “ett omfång av två verk /…/” . Att publicera sin bok som två separata delar framstår mer och mer som en smart lösning.
Om du kan styrka att din bok använts som läromedel kan du även söka SLFFs stipendium för kopierade läromedel. Jag fick det direkt när jag sökte för min GNU/Linux-bok. (Man behöver inte vara medlem i förbundet för det.)
Tack för tips, Linus. Hade aldrig hört talas om det. Det verkar vara en form av ersättning för olaglig kopiering, inte för framställandet av läromedel: “Verket får inte vara utgivet eller tillgängliggjort som kopieringsunderlag”. Låter trist för min del, eftersom jag publicerar läromedel både i pappersformat och i digitalt format (där ett digitalt format måste anses vara kopieringsunderlag). Eller tolkar jag skrivningen fel?
Det är en ersättning för den legala kopieringen som kommer skolor tillhanda, där de får kopiera några sidor ur en bok i undervisningssyfte om jag minns rätt. Hur pengarna strömmar dit vet jag inte men det gör de iaf.
Kommentera