Tio teser om e-boken (och biblioteken)

Jag anlitar ibland som föreläsare för bibliotekspersonal. Senast var jag i Örebro, där de bad mig leverera “några teser om e-boken” på en temadag för folk från biblioteken i tre län. Någon av deltagarna har lagt upp referat av vad som sades på temadagen, inklusive mitt föredrag.

Här kommer mina tio teser om e-boken, så som någon i publiken valde att referera dem. Vad som följer nedan är alltså inte mina ord. Allt jag sade blev inte refererat, vilket kan göra det svårt att följa hur tankarna hänger samman. Men sådant kan i bästa fall bädda för produktiva missförstånd. Låt höra!

E-boken kommer inte att ersätta pappersboken
Det digitala genomslaget har skett på ett helt annat sätt än man trodde på 90-talet med visioner om cyberspace. E-boken kommer också att utvecklas annorlunda än man tror. Det går inte att dra raka linjer från kurvor och tro att det ska bli så. Det går inte heller att dra paralleller med USA och tro att det ska bli så.
Amazon subventionerade Kindle mycket hårt. Något liknande genomslag för läsplattan kommer inte. Surfplattan är redan här och står i vägen för det.
Läsplattan tar bort distraktioner, surfplattan maximerar tillgång till många tjänster. Maximal distraktion, så mycket reklam som möjligt.
Läsplattan kommer bli något i stil med mp3-spelare och digitalkameror, något för specialintresserade. Tyvärr, för läsfrämjare. Bättre för press och journalistik.

Alla böcker föds som e-böcker
Författaren skriver ett elektroniskt dokument som formges av ett tryckeri. Ofta säljs boken innan den trycks. Allt man kan säga om e-böcker gäller i någon mån vanliga böcker. Men…

Ingen kan säga vad en e-bok är
Ju noggrannare man försöker definiera en e-bok, desto svårare är det. Bokmomsen är ett exempel. Samtliga partier i riksdagen vill ha låg moms för e-böcker. EU håller emot eftersom man måste veta vad en e-bok är om man ska ha momsundantag för den.
Förläggareföreningen säger att en e-bok är en bok som också ges ut som digital fil. Så gör man i Frankrike, men omöjliggör att e-böckerna tar över i framtiden.
Projekt Runeberg, och liknande kallas normalt inte för e-böcker. Varför då?

En e-bok kommer aldrig ensam
En e-bok måste katalogiseras för att uppfattas som e-bok. Om man inte kan söka på den som e-bok uppfattas den inte som e-bok.
Även pappersböcker kommer i upplagor. Print-on-demand har upplöst upplagorna. För en fil är upplagor helt irrelevant.
Den befintliga formen för e-bok, med bara text, håller på att upplösas, med bilder, filmer och annat. Ju mer extra funktioner desto svårare att identifiera den som e-bok. E-boken kan lätt förväxlas med en vanlig hemsida.
Bibliotek kan skapa e-böcker genom att katalogisera dem. Projekt Runeberg är inte katalogiserad i några bibliotekskataloger. Varför?

Utan filter drunknar e-boken
Alla helt öppna kataloger kommer drabbas av spam. Kommentarsfält, wikis med mera måste ha någon form av filter mot SPAM. Delvis är e-boksmarknaden redan drabbad av SPAM. Bästa exemplet är
robotförlagen. Man kopierar gratisinnehåll och trycker böcker on-demand. ISBN-nummer kan man få från väldigt små länder.
Att skriva en bok är nästan lika lätt som att skriva en blogg, vilket gör att böcker kan användas likadant. Det är en central del i yttrandefriheten att vem som helst ska få ge ut böcker. Men utan filter drunknar boken. Det gör också att det är viktigt att reflektera över vad dessa filter innebär.
Det är bättre att ha ett avsiktligt filter än ett oavsiktligt filter.
Om man googlar en engelsk boktitel får man ofta ett stort antal träffar från nätbokhandlar. Det innebär att det är svårt att hitta information om böcker som inte är rena försök att sälja boken. Vem filtrerar fram den kvalitativa kritiken?

E-böcker är sällan gratis
Inte i den bokstavliga bemärkelsen. Man kan få en pappersbok i present. Man får nästan aldrig en e-bok i present. Det är lite tråkigt att få ett blipp i plattan i present. Rasmus tror att presenter är en viktig del av bokmarknaden.
Får man en e-bok uppfattas det ofta inte som en e-bok.
Ett outtalat kriterium för att något ska vara en e-bok är att det ska kosta eller vara utgivet av en myndighet. Annars katalogiseras det inte av biblioteken.
Det behövs instanser som garanterar fortsatt tillgänglighet av gamla e-böcker.

E-böcker går inte att sälja
De går inte heller att stjäla, skänka eller låna. Man kommer aldrig att hitta en e-bok i ett antikvariat. Det som man säljer är inte e-boken. Man säljer en licens. En e-bok kan man antingen kopiera eller radera (eller läsa). Det är [stor skillnad på] att sälja föremålet bok eller licensen e-bok. Därför omfattas inte heller e-boken av biblioteksersättningen. Förändringar kräver förändra lagstiftning, vilket enligt ovan är svårt.

E-boken som marknadsvara är simulation
En e-bok kan man kopiera eller radera. Ett ”lån” är en kopiering följt av en radering. Denna simulering kräver en ganska komplicerad programvara. Man måste tvinga låntagaren att köra programvara med sluten källkod. Sluten källkod går inte att granska.
Adobe Digital Editions är även ett system för att övervaka läsning och skicka till Adobe. Läsaren blir produkten, övervakning är inbyggt (surfplattan är ständigt
uppkopplad, programvaran är gjord av stora företag). Big Data är ofta en affärsidé. Sådana företag har ofta ett intimt samarbete med NSA.
Individer är inte problemet här. Man spårar hur läsning går till. Detta kommer att ge spår i det konstnärliga uttrycket (om folk lägger ifrån sig boken på sidan 67, kanske den sidan tas bort).
Detta fenomen är naturligtvis ett större problem i mer auktoritära stater. Kineserna är duktiga på denna typ av data.

Bibliotek som hanterar e-böcker måste han en idé om vad e-böcker ska vara
E-böcker representerar en maktfördelning och ett tolkningsföreträde.
Övervakningsfrågan är en parameter som måste vara med i e-boksförhandlingar.
Bibliotek sysslar traditionellt med litteraturförmedling även för människor som inte vet riktigt vad de vill ha. Det är en viktig funktion som inte finns i e-bokhandel.
Det är avgörande att man äger, eller åtminstone förfogar eller har kontroll över den. Om Elib äger och kontrollerar samlingen, är det de som är biblioteket.
Om inte biblioteken står upp för en egen idé om vad e-böcker bör vara så kommer de att köras över. Biblioteken borde vara en utmaning för e-boken. Det kommer att uppstå konflikter kring detta. Dessa konflikter bör tas. Debatt bör uppmuntras.

Bibliotek är mer än bara böcker. Digitala bibliotek är mer än bara e-böcker
Det finns fler digitala resurser är mer än bara e-böcker. Man ska inte stirra sig blind på e-böcker.
Spotify för e-böcker [tidskrifter] är på väg. Vad innebär det för biblioteken? Kommer man att acceptera paket?
Den digitala tidningsläsesalen ska vi också tänka på.

Frågestund
Är det bra med användardata?
Övervakning är inte nödvändigtvis dålig. Det finns jättestora möjligheter i läsardata. Om biblioteken får möjligheter att samla in data om det görs frivillig, kan resultera i avancerade rekommendationstjänster. Det kräver antagligen ett nationellt samarbete.
Kommersiella företag bör inte blandas in i detta. Man ska inte betala för att leverera denna värdefulla information till företag. Den ska vara dyr.

Eboken som simulering. Det är mycket som känns absurt. Allt som är digitalt har byggt på metaforer från den fysiska världen. Hur dumt får det bli?
Bara för att något är en simulering är det inte förkastligt. Biograferna såg ut som teatrar när de kom. Allt är simuleringar på det sättet. Men att förstå att ett e-bokslån är en simulering är en del av den digitala förståelsen, allmänheten och delaktigheten. Speciellt när man förhandlar är det viktigt att förstå skillnaden.

8 kommentarer ↓

#1 kjell on 18 September 2013 at 2:41 pm

Rasmus, EU ser väl e-boken som en “tjänst” och skall då ha tjänstemoms, eller? Vad skulle e-boken kunna vara om den inte är en “tjänst”?

#2 rasmus on 18 September 2013 at 2:51 pm

kjell: precis, e-boken är ju ur detta perspektiv en nättjänst, men bokförlagen vill att e-boken ska jämställas med pappersboken som subventioneras eftersom böcker räknas som en kulturprodukt. hur gränsdragningen mellan e-böcker och nättjänster skulle se ut är emellertid ett mysterium – detta skrev jag rätt mycket om redan i Boken & Biblioteket (2011)

#3 kjell on 18 September 2013 at 3:16 pm

Rasmus, Särintressen i form av bokförlag önskar komma in och styra för egen vinning. Allt på “internet” är väl “paketerat” och skall betraktas som tjänster, hur skulle det annars se ut, precis som ex elnätet? Jag har aldrig hört talas om att ngn blivit avstängd från el-nätet pga brottslig verksamhet.
Det är väl här den stora drabbningen kommer att stå, eller gör redan det?

#4 avadeaux on 18 September 2013 at 4:21 pm

Angående den första punkten kan man också jämföra med den visionen om det papperslösa kontoret, som blev till något annat tack vare lättheten att skriva ut från datorn.

Sista delen av filtreringspunkten, om kritik, förefaller egentligen vara en separat punkt, och den gäller alla varor som säljs med nätet inblandat, inte bara e-böcker. (Prova att hitta information om en specifik tvättmaskin t.ex.)

Punkten om simulation är intressantast, och kan också appliceras på andra aspekter än marknadsvarans. I frågestunden tog du (?) upp biografer som teatersimulering; en annan analogi är hur de första bilarna såg ut som hästvagnar. Men det stämmer inte som frågeställaren säger att allt digitalt har byggt på metaforer från den fysiska världen. Man har använt metaforer för att göra dem begripliga, men ofta har de varit något nytt. Ta till exempel begreppet ’fil’. Det har inte tillkommit för att man velat skapa en motsvarighet till en pärm eller akt, utan för att tillfredsställa ett rent digitalt behov. Den som myntade det svenska ordet avlägsnade dessutom metaforen helt: ’fil’ på svenska betyder ju inte vad en ’file’ betecknade före den digitala användningen.

#5 kjell on 21 September 2013 at 2:37 pm

http://www.svd.se/naringsliv/branscher/teknik-och-telekom/star-infor-det-storsta-skiftet-i-var-livstid_8539066.svd

“5. Att köpa datakraft är precis som att köpa elektricitet. Man lämnar själva produktionen till några specialiserade bolag och köper sedan bara den el eller datakraft man behöver för tillfället, säger Andy Jassy.

Mängder av företag har redan slagit in på den här linjen. Bland dem finns Netflix och Spotify som använder Amazons teknik för att distribuera och hantera sina tjänster.”

Här är betoningen på “att köpa tjänster” Hur skulle det kunna vara ngt annat?

#6 Viktualiebrodern on 24 September 2013 at 9:47 am

Lite krasst är e-boken bara en sökbarhetsfunktion som addon till den fysiska boken.

Ja om man vill leka Burroughs eller Queneau och skyffla runt texten lite random bara sådär kan det väl vara en kul engångsgrej, typ som en leksak i Happy Meal.

Raymond Queneaus “100 miljarder dikter” är väl på sitt sätt en e-bok fast den kom redan runt 1960.

#7 Viktualiebrodern on 24 September 2013 at 9:47 am

Hm, du verkar ha städat upp dina javascript. Bara copyriot och flattr.. ?! :-)

#8 avadeaux on 24 April 2014 at 9:53 am

Inte direkt relaterat, men jag vill uppmärksamma den här märkligheten angående varuhanteringen av e-böcker: You don’t own your Kindle books, Amazon reminds customer.

Kommentera