Annorstädes

Copyriot går mot sin tionde höst. Sedan många år uppvisar bloggen en årsrytm där just sensommar och förhöst brukar bli en veritabel skördetid då det postas särdeles många inlägg. Så inte i år. Kanske är det bloggålderskrämporna som börjar sätta in. Eller så råkar jag bara kasta bokstäverna i andra riktningar.

Sedan jag väl postat de tjugo läsanteckningarna kring Geld ohne Wert omarbetade jag det hela till en mer sammanhållen text, för publicering i den nya tidskriften Kris & kritik. Nu försöker jag avsluta en essä om offentlighetsbegreppet till Subaltern. Sedan hägrar ytterligare två–tre artiklar. Så bloggandet har inte högsta prioritet just nu.

Samtidigt är jag i färd att starta om mitt forskarliv på ny kula som postdok i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

5 kommentarer ↓

#1 Linus Walleij on 30 August 2013 at 10:15 am

Vad är det där för tidskrift? Den ser ju ut som den startades igår, det blir till att hugga ett nummer och läsa då.

#2 rasmus on 30 August 2013 at 1:06 pm

Jag vet inte mycket om den nya tidskriften, utöver att jag bjöds in att medverka.

#3 Olof on 30 August 2013 at 9:42 pm

Dags för lite fredagstrams på kvällskröken.

Jag har utvecklat min egna kristeori, den pharmakologiska.

Den bygger på antagandet att människor med lätt psykisk ohälsa är viktiga för att hålla igång konsumtionen eftersom de är lite överaktiva i sina ekonomiska aktiviteter. När fler individer de senaste decenniet fått tillgång till moderna ångestdämpande mediciner så har de långsiktig ändrat sina konsumtionsmönster och karriärval på ett sätt som påverkar ekonomin i stort. Lite som när tidigt kristnade romare drog iväg och blev eremiter i öknen istället för att konkurrera om tjänster i förvaltningen. Diagnostiseringen och förskrivning av ångestdämpande medicin till unga har ju också ökat vilket i ännu högre bidrar till långsiktiga effekter.

Det finns viss forskning att stöja sig på. Te.x. är det mätbart att konsumtion av en produkt som man tror är dyr ökar lustbefrämjande substanser i hjärnan. Lite som den där VD’n för kursade friskolan som skröt på facebook för bekantskapskretsen när han korkade upp en dyr vinflaska. Människor som får sina receptorer i hjärnan blockade av medicin kommer så klart inte att få samma stimulans av dyr konsumtion, gissar jag, och får ett minskat incitament till att sprätta iväg pengar.

#4 Daniel on 31 August 2013 at 12:29 pm

Olof, sant.

Många tar nog hellre en flaska rött eller några ångestdämpande än att köpa den senaste megaTV:n.

Ja, effekten är samma. Eller ta ett piller till. Du kan sitta i din soffa och vara helt nöjd. Du vill inte ha något. Det är bra i sig själv.

Dock, läkemedelsindustrin. Framtidens marknad kommer att handla om kroppsförbättringar. Vi ser det ju redan. Jag pratar om mycket dyra piller som är konstruerade just efter din kropp. Tänker man då att privatiseringarna fortsätter och man måste ha en dyr försäkring eller måste betala för varje piller “ur egen plånbok” så kanske man kommer slita på skitjobb för att få den medicin som gör att man mår bra. Lång mening där. Det är bara en skiss.

Jobba och betala för att få det man behöver som sen gör att man kan glömma en förjävlig värld.

Kanske. –

#5 Viktualiebrodern on 1 September 2013 at 12:53 am

Balansen i spektret mellan neuros och psykos är nog en biologisk konstant över tiden.

Om nu neuroser minskat med psykofarmakas hjälp kommer det ökade risktagandet som blir följden (låna tills du dånar) sannolikt att leda till en kris som svänger pendeln tillbaka (och förbi) det homostasiska jämviktsläget… Från en overshoot till en annan, och sen blir det förstås en kris åt andra hållet…

Kommentera