- Copyriot - https://copyriot.se -

Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 9), om varför det inte funnits något kapital innan kapitalismen

Efter en dryg månads uppehåll fortsätter här postandet av läsanteckningar från Geld ohne Wert av Robert Kurz. Vi har nu nått fram till kapitel 7.

Kapital definieras av Karl Marx som självförmerande värde. Moishe Postone förtydligar i en text som alldeles nyligen översatts till svenska:

Det vill säga, kapitalet är för Marx en kategori av rörelse, av utvidgning, av värde i rörelse. Kapital har, för Marx, ingen fast form, men framträder vid olika tillfällen i sin spiralgående bana i form av pengar och varor. Kapital innebär alltså, enligt Marx, en oupphörlig process där värdet expanderar. En riktad rörelse utan externt
telos, som genererar storskaliga cykler av produktion och konsumtion, skapelse och förstörelse.

Enligt den analys som Robert Kurz lägger fram i Geld ohne Wert, kan det omöjligtvis ha existerat något kapital i förmoderna tider. Inte ens i den mest marginella form. Kapitalet såsom tillväxtrörelse uppstår först i den historiskt singulära händelse där ett befintligt myntväsende muterar till att bli ett frikopplat självändamål.

Det handlar alltså inte om utbidgandet av en sedan länge existerande realabstraktion från en räntebärande och cirkulativ form, där den redan skulle ha varit “kapital”, till den materiella produktionen.

Här bryter Robert Kurz inte bara med marxismen, utan faktiskt även med Marx. Ja, Marx var ute och cyklade med sina funderingar om s.k. köpmannakapitalisters roll under antiken och medeltiden. Samma missförstånd återfinns hos
hos Michael Heinrich, i den mån som denne alls intresserar sig för den förmoderna historien. På ett ställe hävdar Heinrich att pengar och kredit skulle ha existerat långt innan någon kapitalism uppstod. Mot detta invänder Kurz:

Materiella problem /…/ översätts här i “näringslivsmässiga” kategorier och underställs alltså en “ekonomi” som ontologisk givenhet. Då framstår också “pengar”, “kredit” och “ränta” som transhistoriska kategorier vilka i förmoderna tider bara skulle ha varit annorlunda konfigurerade men i sig identiska.

Kurz ser detta som ett utslag av en “metodologisk individualism” hos Heinrich. Tillvägagångssättet leder honom till att söka efter “enkla” former tidigt i historien, vilka sedan antas genomgå en utveckling till någonting mer komplext – ett antagande som Kurz konsekvent avvisar.
Fastän Heinrich vill avvisa den ortodoxa marxismens tanke på historisk utveckling, faller han in i en liknande tankebana. Även han utgår från (den marginella) existensen aven förmodern cirkulationssfär, grundad på samma kategorier som det moderna kapitalet. Men han sätter pengarna i stället för värdet vid utvecklingens början.

Ofta har det påpekats att Marx aldrig talade om “kapitalism”, utan föredrog att diskutera “det kapitalistiska produktionssättet”. Detta kan vara en nyttig påminnelse gentemot alla de som, tvärtemot Marx, vill kritisera globaliseringen eller det rådande penningssystemet utan att ifrågasätta själva varuproduktionen eller lönearbetet.
Men en poäng med att trots allt tala om kapitalism – vilket Robert Kurz gör, ibland – kan vara för att betona oskiljbarheten av produktion och cirkulation. Genom att betona denna oskiljbarhet går det att undvika Marx’ eget misstag, när han tyckte sig se kapital existera redan i en förmodern tid, fast inskränkt till en s.k. cirkulationssfär.

Själva begreppet cirkulation förutsätter redan en relativt universaliserad varuproduktion Men för det första existerade sådan varuproduktion alls inte i många av de förmoderna samhällena (arkaiska, antika eller medeltida), även om där existerade ett utbyte som Marx identifierade som “handel” i modern mening.
För det andra var även de högre utvecklade formerna av sådant utbyte, inklusive dess förmedling via mynt, på djupet inbäddade i “gudsförhållanden” och därmed i personliga förpliktelseförhållanden. Därför kan det inte vara tal om någon logiskt och faktiskt isolerbar “cirkulation”. /…/
Vad som sker genom penningens kvalitativa transformation är inte något utvidgande av en befintlig cirkulationssfär, utan att en sådan sfär skapas för första gången – och detta förvisso innan kapitalet i alla sina moment existerar och “processerar”. Empiriskt sker detta i en kontext av den militära revolutionen /…/ som resulterar i ett tvång till “monetarisering” av traditionella förpliktelse- och beroendeförhållanden.

Först med existensen av en militariserad skattestat skapades ett “yttre tvång” att generera pengar, vilket drev fram ett allmänt köpande och säljande av varor. Därmed etablerades varuform och penningform som realabstraktioner.
Skatten kom först – mervärdet kom senare. Statskontrollerad varuproduktion banade vägen för privat manufaktur.

Penningmaskinen spaltade successivt upp sig mellan å ena sidan en mångfald av kapitalistiska företag med /…/ profitmotiv, å andra sidan skattestaten som lever av att ta från profitproduktionens totalprocess; båda sidor lydande under ett självständiggjort diktat om oupphörligt förmerande av en “abstrakt rikedom” i penningform.

Demokratin var aldrig någon potentiell dementi av kapitalets abstrakta universalism, utan snarare dess fullbordan. För genom demokratin gjordes “abstrakt rikedom”, tillväxt som självändamål, till allmänviljans allmänna förutsättning.

6 Comments (Open | Close)

6 Comments To "Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 9), om varför det inte funnits något kapital innan kapitalismen"

#1 Comment By mb On June 16, 2013 @ 10:32 am

En sak apropå krig och kapital — Intressant nog tycks den äldre Ernst Jünger se krigsekonomin som den bästa förklaringen till den utveckling som för med sig arbetargestalten, den process som alltså beskrivs i Der Arbeiter och som väl vi skulle beskriva som “kapitalism”. Detta mot exempelvis Schmitt, som kontra Jünger argumenterar för att det var havsekonomierna (England främst) som drev på det vi kanske kan kalla kapitalism och industrialisering. Med andra ord, utan de framväxande krigsekonomierna, utan europeiskt nomos, ingen arbetargestalt, ingen värld av arbetare, inget kapital. (Precis avslutat ett paper om detta till en konferens i Finland. Kurz Geld ohne wert fanns hela tiden i bakgrunden, även om värdekritikern givetvis vrider sig i sin grav över att bli läst genom dylik tysk ontologi.)

#2 Comment By Viktualiebrodern On June 16, 2013 @ 11:49 am

För att generera pengar krävs en distribuerad fördelning av pengar. Också det möjliggjordes genom krig: De samlade thesaurierna i erövrade palats portionerades ut som sold till soldater som reste tillbaka till sina avlägsna provinser med “pengar” på fickan.

Solden kom före skatten?

#3 Comment By Anders Ramsay On June 16, 2013 @ 12:42 pm

Jag förstår inte riktigt vad motsättningen mellan å ena sidan Heinrich och å andra sidan Kurz och Postone skulle vara i frågan om kapital före kapitalismen. Det tycks mig som om Kurz här slår in en öppen dörr: Att som Heinrich säga att pengar och kredit funnits innan kapitalismen är väl inte det samma som att säga att det funnits kapital före kapitalismen? Det har också funnits lönearbete i begränsad omfattning och begränsat utbyte av varor i ekonomier som i övrigt dominerades av andra former, men förekomsten av dem i sig skapar ingen kapitalismen. Att konstatera det betyder inte att man säger att de kan analyseras med Marx kategorier i Kapitalet som ontologiskt givna eller transhistoriska, och Heinrich antyder inte heller att något sådant skulle vara möjligt. Tvärt om vänder han sig mot det, såsom när marxister från Engels till Mandel har talat om enkel varuproduktion.

Detta kan också beskrivas som det berömda problemet om relationen mellan logik och historia. Kategorierna uppkommer i en helt annan historisk följd och i helt andra kontexter än det logiska eller strukturella samband mellan dem som Marx analys behandlar. Det är s a s olika element som så småningom ‘knyts ihop’ i kapitalismen. Det är först när dessa kategorier utvecklas till ett fullt etablerat system som det kapitalistiska produktionssättet/kapitalismen är etablerat och Marx analys är giltig.

#4 Comment By rasmus On June 16, 2013 @ 10:15 pm

Anders Ramsay: Det råder nog inget tvivel om att Kurz (som alltid) är en smula zugespitzt när han förklarar skillnaden mellan sin position och Heinrichs. Jämförelsen försvåras väl även av att Heinrich, såvitt jag vet, inte har intresserat sig särskilt mycket för att diskutera förmoderna samhällsformationer eller kapitalrelationens historiska uppkomst. Tror f.ö. vi har konstaterat detta i kommentarerna till ett tidigare inlägg.
Detta är ju löpande läsanteckningar så inget av inläggen kan i sig göra anspråk på att lägga ut Kurz position. Men det är bra att möjliga invändningar kommer upp efterhand – när alla läsanteckningar är klara får jag förhoppningsvis tid att gå tillbaka i boken och kolla närmare på dessa punkter, för att möjligen ta upp en mer rejäl diskussion om vad som håller eller inte.

#5 Comment By Anders Ramsay On June 17, 2013 @ 1:19 am

Ja, det är sant att det förmoderna eller förkapitalistiska inte är så centralt hos Heinrich (och i detta avseende följer han Marx), även om han här och där tar upp det för att kontrastera mot kapitalismen. Man kan väl bara tillägga angående det ovanstående att Heinrich i alla fall inte påstår att kapitalismen historiskt uppstår ur varken pengar eller varor, utan med den våldsamma s.k. ursprungliga ackumulationen som Marx skildrar i det berömda kap. 24. Självfallet gick det inte av sig själv utan statens hjälpande hand som “barnmorska” och de processer som Kurz beskriver.

#6 Pingback By COPYRIOT | Geld ohne Wert: Inledning till läsanteckningarna On June 22, 2013 @ 9:45 pm

[…] Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 9), om varför det inte funnits något kapital innan kapitalis… […]