Anteckningar om Fritidslinjen

Inför seminariet i Umeå har jag försökt att tydliggöra skillnaden mellan olika varianter av arbetskritik, så som de formulerats på sistone. Här anas två huvudlinjer: Fritidslinjen och Avvecklingslinjen.

Detta handlar inte om reform kontra revolution. Jag tänker mig alltså inte att den ena linjen nödvändigtvis är radikalare än den andra. Mitt syfte är heller inte att plädera för den ena eller andra linjen. Snarare är jag ute efter att öppna en vidare diskussion genom att tydliggöra en kvalitativ skillnad mellan de två linjerna.

Fritidslinjen framstår som en “flyktlinje”, medan Avvecklingslinjen snarare kan tänkas som en “tvärlinje”. Här följer ett försök att ringa in den förstnämnda.

Fritidslinjen – ordet har på sistone använts av bland andra Basinkomst-nätverket, Allt åt alla, Ung Pirat Jönköping och Fredrik Virtanen. Utan att dra likhetstecken mellan vad dessa vill uppnå, anas ändå en gemensam tendens.

Uppenbarligen har Fritidslinjen som målsättning att maximera fritiden, vilket är detsamma som att minimera arbetstiden. Såtillvida utgår man från en konventionell uppdelning mellan arbetstid och fritid, vilket kan leda till ett osynliggörande av de obetalda omsorgssysslor som i huvudsak utförs av kvinnor. Omsorgen är ju varken arbete eller fritid!

Erik Persson bloggade i december 2012:

Jag drömmer om fritidslinjen. Där vi delar på de arbetsuppgifter som behöver utföras, och helt avskaffar de som saknar funktion – de verkliga skitjobben. Där vi skapar nya sociala relationer och bryter den totala isolering som våra bostadsområden idag utgör där jag inte ens vet namnet på grannen bakom väggen till vänster om mig. Tänk vad mycket vi kunde göra för varandra, hur bra vi kunde ha det, med större fritid. Hur kan det inte vara detta vi begär i en tid då möjligheterna borde vara oändliga? Jag drömmer om en garanterad basinkomst där den överflödiga tiden används till något progressivt, istället för repressiv magasinering. Jag drömmer om skapandet av allmänningarna – det gemensamma bortom stat och kapital.

Fredrik Virtanen skrev i en ledarkolumn i februari 2013:

Kan vi börja tala mer om ­fritidslinjen? Fritidslinjen! Där finns embryot till vår befrielse. Lyssna till den socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss (1881–1977):

“Om målet med samhälls­utvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet.”

Word, Ernst! Tid och möjlighet att leva och umgås. Fritidslinjen.

Allt åt alla Umeå frågade retoriskt inför 1 maj 2013:

Nolltaxa i kollektivtrafiken, hyrestak, arbetstidsförkortning eller till och med en garanterad basinkomst (”medborgarlön”)? Allmänningar och en ny gemensam välfärd bortom staten och kapitalets logik och kontroll? Vilka krav kan vi resa för arbetets avskaffande och fritidens förverkligande?

Nu över till mitt preliminära försök att ringa in Fritidslinjen.

Fritidslinjen hyllar fritiden, i syfte att utmana arbetsmoralen. Hyllandet av fritid kopplas inte sällan till en uppvärdering av amatörkultur och kan även associeras till en viss estetik: färgglad, spretig och avslappnad. Att softa i en solstol kan bli ett politiskt ställningstagande.

Fritidslinjen tror på växande allmänningar som ett centralt led i en strategi. Ofta finns en tanke om hur sfären av gratis saker ska vidgas steg för steg: från fri mjukvara och bibliotek, via avgiftsfri kollektivtrafik, med siktet inställt på att “allt” ska bli gratis. I manifestet “Att skapa allmänningar” hävdas att “produktionen vill vara fri” och en liknande tankegång återfinns ofta i anslutning till Fritidslinjen. Tanken är att mer fritid kan ge upphov till en positiv spiral, där allmänningar föder fler allmänningar.
Relaterat till detta är en allmän teknikoptimism, inte minst i fråga om 3D-skrivare. Ökad produktivitet innebär ju ett större utrymme för fritid – även om detta i dagsläget kommer till uttryck i teknologisk arbetslöshet. (Ännu en gång: Fritidslinjens resonemang utgår från en given tudelning av livet i arbete och fritid, där många omsorgsbetonade sysslor inte får plats.)

Fritidslinjen förordar basinkomst i en eller annan form. Basinkomst (medborgarlön) innebär att människor får pengar för sin försörjning utan att avkrävas arbete – en idé som sedan 1970-talets kris drivits av såväl liberaler som socialister. Många som driver Fritidslinjen ser basinkomst som blott ett första steg i en större samhällsomvandling, men icke desto mindre tillmäts kravet på basinkomst en central strategisk betydelse.

Fritidslinjen ställer krav. Efter att ha formulerat en uppsättning politiska åtgärder för mer fritid, ställs krav gentemot politikerna om att genomföra dessa. Det betyder inte att Fritidslinjens förespråkare förlitar sig på politikerna (eller vill bli politiker). Att ställa krav kan även uppfattas som en pedagogisk metod som ska avslöja politikens oförmåga.

Observera att dessa fyra teser om Fritidslinjen är extremt preliminära, samt att avsikten inte är att tillskriva någon en uppfattning som hen inte har, utan att bjuda in till diskussion. Härnäst kommer ett inlägg som tar sig an Avvecklingslinjen på liknande vis. Sedan ska det hela diskuteras i Umeå, varpå det mesta kanske kommer att revideras.

7 kommentarer ↓

#1 dheym on 19 May 2013 at 9:54 am

Det finns väl en retorisk aspekt med Fritidslinjen som begrepp också, precis som med ordet gratis (varor utan pris). D.v.s. man kommer till “poängen” snabbare än med mer utvecklade resonemang, vilket (kanske) underlättar mobilisering. Politik som passar för just snärtiga krönikor, paroller och banderoller. Utan att de som använder sig av ordet för den sakens skull älskar varken uppdelningen arbete/fritid eller varuformen. Sen finns ju förstås risken att den praktiska förpackningen påverkar innehållet.

#2 Olof on 19 May 2013 at 8:35 pm

Hur ser problemformuleringen som man kan anta att fritidslinjen ses som lösningen till?

#3 Gustav on 19 May 2013 at 9:09 pm

Begreppet livslinjen tycker jag känns bättre. http://www.dn.se/nyheter/asa-moberg-det-behovs-ett-parti-som-kampar-for-livslinjen

Att fylla livet med mening är en utmaning. Det blir inte lättare att fylla mer tid med mening när man inte längre arbetar. Vill dock påpeka att jag inte menar att arbete är meningen med livet, men det är iaf någon mening.

Att vara “ledig” och inte göra något kan vara jobbigt. Jag tror vi behöver formulera en annan vardag än den vi har idag. Borde kanske gå att titta i bakåt i historien för att se vad folk har sysselsatt sig med. Maskinerna kommer att ta allt mer “jobb”, så det är lika bra att hitta på något.

Samtidigt kommer etablissemanget att fortsätta formulera kraftigare och mer desperata åtgärdsprogram. FAS-3 är nog bara början.

#4 Linus Walleij on 20 May 2013 at 7:25 am

Uppfattar grunden i kritiken som en politiserad och konkret variant av det resonemang om ekonomiseringen av vardagen som Nina Björk går till storms mot i Lyckliga i alla sina dagar. Här finns uppenbarligen en anslutande diskurs.

#5 Viktualiebrodern on 20 May 2013 at 8:36 pm

Alla linjer tycks förutsätta en varuproduktion och energinivå som idag (eller bättre!) för given.

Men en fördelning som inte är robust och också klarar av en produktionsnivå och en energitillgång på en nivå med ca för hundra år sedan – den kan i alla fall inte jag ta seriöst.

Farfar hade nio syskon och började 48 timmars arbetsvecka i VERKET när han var 13. And he was lucky! Undrar vad han skulle ha sagt om Fritidslinjen och Avvecklingslinjen…

Som sagt: Hur skulle en fritidslinje modell 1906 (när han började i VERKET) ha sett ut? En avvecklingslinje modell 1923 (när allt arbete han kunde få var kolning i skogen, skogskoja, kolbullar och amerikanskt fläsk veckor åt gången)?

Jag menar inte nån sorts “Four Yorkshiremen” här. Men en politik måste väl ändå hålla för sämre tider lika som för bättre?

#6 COPYRIOT | Anteckningar om Avvecklingslinjen on 21 May 2013 at 12:09 am

[…] ← Anteckningar om Fritidslinjen […]

#7 Fritidslinjen och avvecklingslinjen | flyktlinjer on 26 May 2013 at 3:45 pm

[…] ”Anteckningar om fritidslinjen” samt ”Anteckningar om avvecklingslinjen”: http://copyriot.se/2013/05/19/anteckningar-om-fritidslinjen/ samt http://copyriot.se/2013/05/21/anteckningar-om-avvecklingslinjen/ > John Bellamy Foster, […]

Kommentera