Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 8), om avspaltningen

Fortsatta läsanteckningar från Geld ohne Wert av Robert Kurz (fortfarande i kapitel 6).

En ortodox marxism förutsätter att det finns varor innan det finns kapitalism. Den moderna penningekonomin skulle alltså ha uppstått ur en transhistorisk varulogik.

Robert Kurz hävdar det motsatta: den militära revolutionen drev fram ett omättligt behov av pengar. Behovet av pengar ledde i sin tur till varuformens utbredning.

Här återfinns ursprunget till varuformens paradoxala “realabstraktion” och den transcendentala karaktären hos de samhällsförhållanden som kretsar kring varuformen. Den muterade förmoderna penningen var själva urformen för denna transcendentala realabstraktion, alltså ur-varan.
/…/
Det förhöll sig alltså helt annorlunda än vad Polanyi ville föreställa sig. Det var inte pengarna som “artificiellt” gjordes till vara och gled in i ett sedan urminnes tider givet varu-universum, utan precis tvärtom. Först med pengarna som proto-vara började successivt alla andra produkter och förnödenheter till varor.

På ett plan kan detta läsas som en radikalisering av den “monetära värdeteori” som hos Michael Heinrich stannar på en logisk nivå, men som hos Robert Kurz läggs ut i en historisk dimension. Emellertid föredrar Kurz att framföra sina teser i form av en polemik mot Heinrich, till vilken vi ska återkomma längre fram.

I enlighet med teorin om Wert-Abspaltung menar Robert Kurz att det inte bara var kapitalismen i snäv mening som uppstod till följd av den militära revolutionen. Snarare handlar det om ett “varuproducerande patriarkat”, där varuproduktionens utbredning samtidigt innebär att andra sysslor “spaltas av” genom att tillskrivas ett kvinnligt livssammanhang. Tvåkönsmodellen är en strukturell förutsättning för ett system där livets förnödenheter har formen av varor.

I denna transformation omdanades även genusrelationerna /…/ Detta var ett väsentligt moment i kapitalismens konstitution ända sedan begynnelsen av pengarnas transformation. Alla de moment av den sociala reproduktionen som inte alls, eller endast svårligen, gick att uttrycka [darstellen] i den penninglogik som även var bestämmande för staten – från matlagning via barnomsorg till “kärlek” – bkev nämligen frånkopplade [wurde herausgelöst] inte bara från de gamla förbindelse- och förpliktelseförhållandena, utan avspaltades även från den nya varu-samhälleligheten. I stället delegerades de till kvinnorna. /…/
Ovanpå det gemensamma ursprunget för moderna pengar (kapital) och stat inom det officiella samhället lade sig den andra och mer grundläggande gemensamheten i ursprung [grundsätzlichere Gleichursprünglichkeit] av å ena sidan abstrakt universalism (pengar och stat), å andra sidan könad avspaltning. /…/
Processen av symboliska och reproduktiva tillskrivelser på det kvinnliga könet var precis lika blodig och repressiv som upprotningen av stora befolkningssegment och pengarnas omvandling [till abstrakt självändamål, ö.a.]. Detta bevisas av de barbariska häxförföljelserna som pågick från 1400-talet och ända till det tidiga 1700-talet. Det antika och feodal-medeltida patriarkatet transformerade sig således till det moderna patriarkat som är förmedlat med den nya pengalogiken. /…/ Den strukturellt “manliga” karaktären i pengarnas löskopplingsprocess, kopplad till den ursprungliga eldvapenmobiliseringen, skrevs in i själva fundamentet för det gryende kapitalet

(Översättningen är slarvig, men originalet har bitvis ännu längre meningar. Hur mycket som kommer fram i dessa översatta utdrag är oklart. Men det bör väl framgå att Robert Kurz åtminstone har en ambition om att betrakta den moderna genusordningen som grundläggande för kapitalismen och inte som någon “överbyggnad” på densamma.)

6 kommentarer ↓

#1 COPYRIOT | Geld ohne Wert: Inledning till läsanteckningarna on 10 May 2013 at 3:11 pm

[…] Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 8), om avspaltningen […]

#2 Olof on 10 May 2013 at 6:18 pm

Jag tycker den militära revolutionen är lite otydligt defininerad. Är det mekaniseringen av dödandet som är förändringen? Alltså mer eldkraft per individ (Peter Engluds, Brev från Nollpunkten skildrar detta fint fast mest i ett 1900-tals perspektiv.) Eller är det mer en industrialiering av dödandet? Faller inte kapitalismens utveckling då tillbaka på en mer generisk grundmekanism som inte har så mycket med kriget att göra utan mer är feedback processen med investeringar som ökar produktivitet som friställer resurser för ännu större investeringar med ytterligare produktivitetshöjningar?

#3 Iggy Drougge on 11 May 2013 at 1:18 pm

Jag föreställer mig att penningen uppstod tidigare, genom kyrkan. Uppförandet av kyrkor är minst lika kostsamt som fortifikationer, och kräver specialiserad arbetskraft som kanske vandrar från bygge till bygge (frimurare) men antagligen kräver mer för sitt uppehälle än en skeppa mjöl och ett stop mjöd. Se även hur Medicis byggde upp ett slags bankväsende genom att hantera överföringar från Europas utkanter till påven i Rom.

#4 rasmus on 11 May 2013 at 1:25 pm

Iggy Drougge: Det där var vi inne på i referatet av Jacques Le Goff. Ja, katedralbyggena slukade pengar. De var en av orsakerna till att pengabehovet ökade under 1200-talet, som Le Goff skriver. Men att ädelmetaller byter händer är inte nödvändigtvis detsamma som “pengar” i modern mening. Ännu på 1200-talet var penningbruket, enligt Le Goff (och Kurz), djupt inbäddat i ett religiöst universum. (Se tidigare inlägg i serien av läsanteckningar.)

#5 rasmus on 11 May 2013 at 1:27 pm

Och klanen Medici blev ju en finansiell maktspelare parallellt med det nya penningbrukets utbredning, alltså efter att eldvapnen introducerats och behovet av penninginvesteringar i fortifikationer blåsts upp.

#6 Smg on 12 May 2013 at 6:16 am

Tror du att ett större regionalkrig i Mellanöstern skulle innebära tillräcklig kapitalförstörelse för att rädda kapitalismen för den här gången?

Kommentera