Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 7), om kapitalismens uppkomst ur den militära revolutionen

Fortsatta läsanteckningar från Geld ohne Wert av Robert Kurz. Vi befinner oss här i kapitel 6.

Hur uppstod kapitalismen? Se där, en fråga som inte reds ut i Das Kapital.

Välbekant är hur Marx beskrev den “ursprungliga ackumulation” som skedde i England, då mark som brukats gemensamt blev inhägnad. Orsaken var att textilindustrin krävde mer ull, alltså större betesytor för får. Resultatet blev att en stor människomassa blev utblottad. Eftersom de inte längre kunde försörja sig själva, tvingades de till lönearbetare i industrin.

Men denna (engelska) historia om en “ursprunglig ackumulation” är ingalunda en förklaring av hur kapitalismen uppstod.

Robert Kurz betonar kriget. Visserligen blir han aldrig någon militärdeterminist, likt Friedrich Kittler eller Paul Virilio. Men det går att uppfatta som en liknande typ av utmaning mot konventionella idéer om historiska orsaksförhållanden.

Kapitalismens historia kan grovt sammanfattas som historien om tre industriella revolutioner. Den första tog sin början i slutet av 1700-talet, den andra i slutet av 1800-talet, den tredje i slutet av 1900-talet. Men före den moderna epokens industriella revolutioner ligger den tidigmoderna epok som präglades av en militär revolution, kopplad till införandet av eldvapen.

Robert Kurz menar alltså att kapitalismen föddes ur den nya typ av resursmobilisering som eldvapnen föranledde i Europa från 1300-talet. Först med artilleri och infanteri, laddade med svartkrut, skapades en nitratdriven dödsmaskin som transcenderade människans omedelbara råstyrka.

Eskalationen som följde är att betrakta som en kvalitativ förändring. För hotet om kanoneld tvingade fram nya slags fortifikationer. Troligen var mobiliseringen av arbetskraft till dessa byggen avgörande för att sätta “den moderna kapitalfetischen” i rörelse, menar Robert Kurz. Den koloniala expansionen var inte en orsak till detta, utan snarare en följd.

Den militära revolutionen förde så att säga till ett slags eldvapenekonomi, eller åtminstone till en typ av resursmobilisering, som kan begripas som själva prototypen för en “ekonomi” i modern mening (till skillnad från begreppets antika betydelse). /…/ Det uppstod ett dittills obekant proto-industriellt militärkomplex, som fordrade en storskalig logistik.

Spår av en liknande argumentation fördes fram av Werner Sombart i hans studie Krieg und Kapitalismus (1913). Men först på 1980-talet togs ämnet på systematiskt vis upp av historiker. Robert Kurz hänvisar framför allt till Geoffrey Parker som år 1988 utkom med med sin omtalade studie The Military Revolution. En oväntad men värdefull insats gjordes också tidigt av den tyske vänsterkeynesianen Karl Georg Zinn i Kanonen und Pest (1989).

Överlag har historiker ofta konstaterat att en penningekonomi snabbt bredde ut sig då medeltiden gick mot sitt slut. Ofta har detta beskrivits som pengarnas “återkomst”, som om medeltiden i detta hänseende blott varit en historisk parentes. Men det var ingen återkomst. Även om antikens mynt och de moderna mynten liknade varandra på ytan, fyllde de helt olika funktioner. Vid tröskeln till den tidigmoderna eran bredde pengarna ut sig särskilt som ett medium för att hålla samman den logistik som krävdes av den nya militärteknologin.

Myntväsendets traditionellt sakrala funktion (jfr. Le Goff) öppnade en möjlighet att inordna mynten under en ny målsättning som visserligen inte var omedelbart sakral, men som ändå befann sig bortom den vardagliga reproduktionen.

Resursflödena som följde på den militära revolutionen måste ta formen av pengaflöden. Denna nya expansion av penningformen hade inget att göra med pengarnas dittillsvarande existens. Det var inte de senantika pengarelationerna som återvände, utan början av en kvalitativ förvandling av pengarna i sig, sammanhängande med ett kvalitativt brott i krigföringen.
Pengarnas expansion skedde inte horisontellt i en kontext av religiös-personliga förpliktelseförhållanden, utan vertikalt, “från ovan”, i kontexten av den militära revolutionen. Därigenom förvandlades också detta “ovan” självt; den religiösa hierarkin upplöste sig i en annan maktlogik, ännu diffus. /…/
maktens decentraliserade, feodala lapptäcke ersattes av det centraliserade, furstliga/kungliga “hovet” i en ny mening. /…/ Den moderna territorialstaten, till början “absolutistisk”, ja staten överlag i en nutida förståelse av ordet, uppstod tillsammans med det militärindustriella komplexet av kanonproduktion och ny krigföring samt den kvalitativt förändrade mobiliseringen av pengar i ett sammanhang som tidigare inte existerade

Penningväsendets framväxt handlar alltså inte så mycket om ömsesidighet, men desto mer om beskattning. Pengar måste skaffas fram för att tillfredsställa ett pengahungrigt våldsmonopol.

Karl Polanyi var blind för allt detta. När han föreställde sig kapitalismens uppkomst, såg han bara marknadernas utbredning. Detta för att hans stora syfte inte handlade om en kritisk förståelse av kapitalismen, utan snarare var att kritisera 1800-talets liberalism.

Kapitalets födelse ur den moderna krigsekonomin var ingen fortsättning på senmedeltida utbytesformer eller på de “gamla” pengarna. Tvärtom blev dessa våldsamt överkörda av den nya politiska ekonomin. Så gick också den berömda Hansan under i denna process, likt alla senmedeltida köpmannagillen och besläktade organisationsformer.

Logiken där mer pengar måste skaffas, i syfte att skaffa mer pengar – under lång tid fanns ett yttre mål för denna logik, i form av en ny, omättlig krigsmaskin. Men i ett visst skede kunde det abstrakta självändamålets logik lösgöra sig från varje yttre målsättning, från varje materiellt innehåll. Detta är innebörden av att penningformen är transcendental.

Att det blev just en militär förstörelsemaskin som bildade språngbräda åt den transcendentala penningformen var knappast en slump, menar Robert Kurz. Det handlade om en materiell mobilisering inriktad på förintelse, alltså en abstraktion från människors behov till förmån för ett hinsides mål.

Läsanteckningar från kapitel 6 fortsätter i nästa inlägg.

8 kommentarer ↓

#1 Smg on 10 May 2013 at 5:38 am

Här närmar vi oss pudelns kärna, tror jag. “Kapitalismen” är än idag en förlängning av krigsmaskinen och deras respektive överlevnad är avhängig av varandra.

#2 Viktualiebrodern on 10 May 2013 at 10:36 am

Väl över 90% av penningmängden (M3) består av bankskuldsedlar idag, inte statliga. I skatteuppbörden godtas *enbart* dessa privata bankskuldsedlar.

Frågan är om “pengar” har skilts från våldsmonopolet, eller om våldsmonopolet också övertagits av de privata bankerna.

“Hinsides mål” – låter ytterst olycksbådande.

#3 chrisk on 10 May 2013 at 10:40 am

Mycket intressant. Tror att detta var inlägget som fick bägaren att trilla över för mig. Geld ohne Wert måste läsas.

#4 Daniel Berg on 10 May 2013 at 10:56 am

(Älska skärmdumpen på Civ!!) Våldsmakten måste väl ses som den proklamatoriska penningens själva myntfot, helt i enlighet med vad preussaren Knapp hävdade mot guld- och marknadspenningens företrädare i 1800-talets Österrike? Minns hur detta krutkrigets (särskilt invasionen av Italien ca 1500) skapande av kapitalismen dyker upp ständigt i litteraturen (minns särskilt E. L. Jones spännande “European miracle” nu när jag skriver). Graeber dyker upp i huvudet nu när man tänker på det, myntningen från statens sida som den ena av två sätt (vid sidan av taxeringen av dessa mynt) staterna skapat marknader för försörjningen av sina arméer, kriget som skapande av penningmarknader och monetariserande av urgamla skuldrelationer. Hm hm, men han ser ju detta verksamt som mekanik även under “axial age” på 600-talet fkr, inte som den historiska specificitet som skapar kapitalismen således. Hm hm, håller med chrisk, börjar bli dags att läsa Kurz, men känner samtidigt, varför inte bara fortsätta läsa Copyriot, gratis bildning!

#5 Daniel Berg on 10 May 2013 at 11:56 am

En sista osammanhängande tanke i detta tema. Sitter just och läser Schöns standardverk om svensk industrialisering på 1800-talet (“En modern svensk ekonomisk historia”). Det är anmärkningsvärt att Napoleonkrigen, Krimkriget och så tysk-franska kriget 1870-71 (s 47-48, 141-143, 187) ges så stort förklaringsvärde i bestämmandet av de svenska konjunkturerna av Schön utan att det teoretiseras vidare kring detta. Var och en av dessa krig sätter igång en ackumulationsprocess och avbryter en kristendens.

#6 COPYRIOT | Geld ohne Wert: Inledning till läsanteckningarna on 10 May 2013 at 1:59 pm

[…] Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 7), om kapitalismens uppkomst ur den militära revolutionen […]

#7 COPYRIOT | Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 8), om avspaltningen on 10 May 2013 at 3:10 pm

[…] ← Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 7), om kapitalismens uppkomst ur den militära revolutionen […]

#8 Tapirskrift. Rasmus Fleischers nya bok | Nya Il Convito on 30 January 2014 at 5:56 pm

[…] jämförelser mellan ekonomi och religion (myntet var från början en offergåva) och teorin om kapitalismens ursprung. Vari ligger pessimismen? Kurz menar att kapitalismen kommer att leda till en […]

Kommentera