Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 6), om myntens uppkomst ur offret

Oikonomia är förvisso ett ord från den grekiska antiken, men det stod inte för vad vi kallar “ekonomi”. Snarare var oikonomia en praktisk lära om bl.a. hur man beskär olivträd, hur man bör behandla sina slavar och hur man avgör den gynnsammaste årstiden för en sjöfärd. Däremot handlade det inte om varor och deras abstrakta värde.

Eske Bockelmann skriver i sin bok Im Takt des Geldes: “Antiken hade inget näringsliv och det var inte bara ordet som saknades, utan saken.” Samma sak hävdas om medeltiden av den spanske antropologen och rättshistorikern Bartolomé Claveró: “Det fanns inget näringsliv”.
Framför allt har medeltidshistorikern Jacques Le Goff fört fram övertygande argument för att det under medeltiden inte fanns någon “ekonomi” – inte i praktiken, än mindre i teorin.

Först på 1700-talet uppstod det moderna ekonomibegreppet. Pengar har, i olika form, existerat betydligt längre. Hur ska detta förstås?
Enligt en konventionell berättelse uppstod pengarna som medium för att underlätta utbyte. Antagandet är då att ett “ekonomiskt” utbyte av varor alltså föregick pengarna. Robert Kurz köper inte detta utan vill vända på saken – pengarna (eller snarare mynten) föregick ekonomin.

Myntbruket kan ha uppstått oberoende av, eller parallellt med, så kallat utbyte. Myntens tidiga funktion handlade inte så mycket om handel, utan återfanns snarare inom en offerpraktik. Det senare styrks även av etymolologin för ordet Geld (som på svenska återfinns i ord som giltig, gäld och vedergällning.) På gammaltyska är detta ett ord vars betydelser är intimt förbundna med offer som praktik.

Geld eller gelt syftar på något som kan användas som offergåva, som ett substitut för andra offergåvor. Offergåvan måste ha stor betydelse för de offrande människorna och kvantiteten spelar roll, men detta kan ändå inte översättas i en ekonomisk kalkyl. Det ursprungliga gelt var människooffret, men eftersom offret i sig var symboliskt kunde det ersättas av substitut. Särskilt i indoeuropeiska sammanhang användes ofta nötkreatur, som i fallet med de homeriska hekatomberna.

Människooffer ersattes av djuroffer, som i sin tur ersattes av runda stycken av ädelmetall där djurhuvuden inpräglats. Senare ersattes djurhuvudena av gudabilder och slutligen med härskarhuvuden.

En teori om pengarnas religiösa ursprung lades fram av filologen Bernhard Laum i hans föga kända bok Heiliges Geld (1924). Desto mer uppmärksamhet fick Marcel Mauss med Gåvan (1925). Men när moderna människor tänker på gåvor, så är tänkandet fjärran från de förmoderna gåvor som snarare var offer.

Tyvärr förblir den antropologiska och historiska forskningen underteoretiserad, skriver Robert Kurz. Vad som saknas är en systematisk koppling till den kategoriala analysen av kapitalet. Eftersom så inte sker, låter sig dessa forskningsresultat användas ideologiskt av såväl nyfascister som alternativvänster.

De empiriska insikterna i de förmoderna strukturernas annorlundahet tjänar ofta mindre till att förklara förflutenheten utifrån dess egna villkor. Desto mer används de för att mystifiera samtiden och i anslutning till detta föra fram en reaktionär “antikapitalism”. /…/
redan hos Marcel Mauss och hans olika lärjungar fanns ansatser till en anakronistisk tolkning av “gåvan”

“Gåvoförhållandet” som antropologerna påvisat är alltid laddat med förpliktelser, med en ojämlik ömsesidighet som inte utesluter krig. Marcel Mauss visste mycket väl att det ickeekonomiska gåvogivandet hade en föga fredlig karaktär, men han ville ändå dra vissa “moraliska slutsatser” som handlade om att upphöja givmildheten till dygd. Numera gör tanken på “gåvoekonomi” karriär som pseudoalternativ till kapitalismen.

10 kommentarer ↓

#1 Linus Walleij on 25 April 2013 at 5:36 pm

Superintressant! Det är alltså här vi finner roten till det svenska ordet gälda som i “återgälda” eller “gengälda”; ofta i betydelsen “stå i skuld till”, i betydelsen tacksamhetsskuld snarare än ekonomisk skuld. Tänker genast på våra nordiska guldgubbar och brakteater som ju arkeologer här i landet suttit och svurit över och försökt begripa i årtionden.

#2 kjell on 26 April 2013 at 8:31 am

OT, “den officiella svenska synen på musik är förlegad”, en intressant recension av Rasmus´ “musikens politiska ekonomi” i tidskriften Respons.
Bonus; F.W.J. Schelling´s ” Inledning till filosofin” finns nu i en ny svensk översättning. (bokanmälan)

#3 rasmus on 26 April 2013 at 9:07 am

kjell: Häftigt, har sett fram med spänning mot recension i Respons. Men jag har ännu inte sett tidskriften i brevlådan, trots att jag är prenumerant (åtminstone var jag det när förra numret kom). När fick du tag i den?

#4 kjell on 26 April 2013 at 10:20 am

..med posten igår.

#5 rasmus on 26 April 2013 at 1:52 pm

Ah, fick den idag!

#6 Viktualiebrodern on 27 April 2013 at 4:38 pm

Graeber, som antropolog, går in en del på hur “handel” går till mellan främmande folk på Nya Guinea, hur den uppkommande skuldfrågan hanteras, ibland rätt våldsamt. Handel borderline till krig.

Intressant är ju också en annan sak som Graeber nämner – att “tack” på portugisiska heter “Obrigado” – jag är skyldig (dig). (Eller “obrigada” om den tackande är av kvinnligt kön. Adjektiv böjs ju efter kön, i stora delar av världen inklusive den lusitanska och skånska…

#7 Viktualiebrodern on 27 April 2013 at 4:42 pm

“Människooffer ersattes av djuroffer, som i sin tur ersattes av runda stycken av ädelmetall där djurhuvuden inpräglats. Senare ersattes djurhuvudena av gudabilder och slutligen med härskarhuvuden.”

Eftersom betalningsmedlen (till 95%) via internetbanker eller kreditkort nu flashar privata loggor, så vore en religiös tolkning av det intressant.

Djur – Gudar – Härskare – Banker/kreditkortsföretag…

Jesus retoriska fråga: Vems bild ser ni på skattepenningen? är lika aktuell idag.

#8 COPYRIOT | Geld ohne Wert: Inledning till läsanteckningarna on 29 April 2013 at 10:20 pm

[…] Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 6), om myntens uppkomst ur offret […]

#9 COPYRIOT | Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 7), om kapitalismens uppkomst ur den militära revolutionen on 10 May 2013 at 12:31 am

[…] Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 6), om myntens uppkomst ur offret […]

#10 Tapirskrift. Rasmus Fleischers nya bok | Nya Il Convito on 30 January 2014 at 5:54 pm

[…] verkar meningsfulla, och som jag skulle vilja fördjupa mig i, till exempel jämförelser mellan ekonomi och religion (myntet var från början en offergåva) och teorin om kapitalismens ursprung. Vari ligger […]

Kommentera