Krisen, del 70: Kapitalets sammansättning

Varning: nu blir det för marxologi! Vill bara reda ut en viktig detalj, angående Marx’ Kapitalet och frågan om kapitalets sammansättning.

Citerar ur tidigare referat av Norbert Trenkle (mer eller mindre ordagrant översatt från sida 97):

För att tala med Marx: kapitalets “tekniska sammansättning” (det materiella förhållandet mellan mängden produktionsmedel och mängden arbetskraft) växer snabbare än kapitalets “organiska sammansättning” (förhållandet mellan produktionsmedlens värde och arbetskraftens värde). Detta eftersom höjd produktivitet även minskar värdet i det fasta kapitalet.

Absolut centralt i de värdekritiska kristeorierna är motsättningen mellan Stoff und Form. Å ena sidan den fysiska produktivitet som ständigt stegras: fler varor kan tillverkas med en mindre arbetsinsats. Å andra sidan innebär detta att det värde som genereras per vara minskar. (Värde ska då alltså begripas som en form, en samhällelig relation som är specifik för kapitalismen och som består i den reella abstraktionen av samhälleligt nödvändig arbetstid.)

Signaturen suitsmeveryfine förtydligade:

Om man känner till Marx arbetsvärdeteori är det däremot helt naturligt att ökad (fysisk) arbetsproduktivitet orsakar ett mindre värde per producerad enhet, som också leder till fallande priser. /…/
Det är denna tendens till ”fallande produktivitet genom stigande produktivitet” som är själva mekanismen bakom den stigande organiska sammansättningen (fler produktionsmedel/konstant kapital i relation till arbetskraft/variabelt kapital) och lagen om profitkvotens fallande tendens (= mindre profit per investerad krona).

Påpassligt nog gjorde sen Krigsmaskinen/Avskapelse en närläsning av det aktuella avsnittet i Kapitalet. Ur dessa läsanteckningar (med ett förtydligande tillägg):

Marx introducerar här tre nya begrepp för kapitalets sammansättning: 1) teknisk sammansättning beskriver sammansättningen “materiellt”, så som förhållandet mellan produktionsmedel och arbetare rent fysiskt fungerar; 2) värdesammansättning beskriver förhållandet mellan konstant och variabelt kapital; 3) organisk sammansättning beskriver [värdesammansättningen i] “den mån kapitalets värdesammansättning beror på och återspeglar kapitalets tekniska sammansättning”.

Skillnaden mellan (1) och (2) handlar om den centrala åtskillnaden mellan “stoff” och “form”, mellan fysisk produktivitet och värdetillväxt. Skillnaden mellan (2) och (3) kan däremot förefalla minimal.

I vilken mån är det relevant att skilja mellan värdesammansättning och organisk sammansättning? Det senare begreppet ligger väl på en något högre abstraktionsnivå. Det städar undan sådana förändringar av formen som inte återspeglar förändringar i stoffet. Kanske vill någon bidra med en tanke om när detta är relevant?

7 kommentarer ↓

#1 daniel håkansson on 14 December 2012 at 12:41 am

Det här kanske är på för låg nivå, alltså typ grundkursen. Ber om ursäkt för uttryck som kineser och gubbar.

Men jag provar ändå:

ÅRtal 1920 : Fabrik. 100 gubbar. Som tillverkar saker. Och därmed skapar mervärde. ENTER klasskamp om detta inklusive produktivitetsutvecklingen mellan gubbarna och fabriken .

1950-80 : Investering i robot. 10 gubbar kvar . Dom gubbarna är fortfarande utsugna . Men fabriksägaren har råd att ge dom bra lön eftersom roboten kostar j-t mycket när den står still ( fabriken måste alltså ha kvalicifierad arbetskraft, fastanställda, icke-strejkande) .

Men nu enter globaliseringen och finansgalenskaperna. För samma pris som en robot får du 100 kineser. Utan klasskamp. Du kan dessutom omsätta varan snabbare p g a walmartekonomin därhemma och nya marknader i hela ex-Sovjetblocket.

Dessutom lönar sig bättre att spekulera än investera.

Relationen mellan olika typer av kapital har alltså förändrats rejält. Och dialektiskt med det påverkas klasskampen och därmed köpkraften som ju är den expanderande kapitalismens ständiga problem.

( en del skulle hävda att välfärdssystemen var ett sätt att upprätthålla köpkraften)

#2 COPYRIOT | Är det internet som förstör ekonomin? on 31 December 2012 at 1:08 am

[…] Krisen, del 70: Kapitalets sammansättning […]

#3 COPYRIOT | Krisen, del 81: Sosse ignorerar skuldberg on 24 January 2013 at 11:33 pm

[…] Krisen, del 70: Kapitalets sammansättning […]

#4 jao on 28 January 2013 at 11:12 pm

Vad kan förändra värdesammansättningen om inte fysiska förändringar i produktiviteten?

I slutet av förgående kapitel (22.4) ägnar sig Marx åt detta.

En kokbok med recept på fattigsoppa ”för att ersätta arbetarnas vanliga, dyra mat med surrogat”. Eller minns ni stenmjölet? Att kannibalisera på arbetarnas levnadsstandard minskar v.

Vid förlängning av arbetsdagens längd eller vid skiftarbete för att maximera produktion reproduceras det satsade konstanta kapitalet sitt värde snabbare. Kostnadseffektivisering som minskar k.

Även människans direkta inverkan på naturen är en omedelbar källa till ackumulation eftersom naturens gåvor inte utgör någon del av kapitaltillskottet.

Beroende vilka förändringar vi har i den organiska sammansättningen så kommer värdesammansättningen öka eller minska.

#5 COPYRIOT | Krisen, del 102: Fossilsamhällets kris och arbetssamhällets kris – kan den ena krisen häva den andra? on 30 April 2013 at 10:47 pm

[…] Kanske liknande Krisen, del 70: Kapitalets sammansättning […]

#6 COPYRIOT | Geld ohne Wert: läsanteckningar (del 18) om profitkvot och kapitalintensitet on 14 August 2013 at 11:04 pm

[…] Krisen, del 70: Kapitalets sammansättning […]

#7 COPYRIOT | K194: Produktiviteten som ökar och minskar på samma gång on 14 April 2015 at 4:28 pm

[…] Krisen, del 70: Kapitalets sammansättning […]

Kommentera