Om det automatiska rekommenderandet av vänskap

“Flykten från Facebook” lyder rubriken på ett långt reportage som Anders Rydell skrivit för Veckans Affärer: texten finns att läsa här. Rubriken känns aningen överdriven, tills man betänker att den står i ett affärsmagasin – vad som åsyftas är inte att människor flyr Facebook, utan snarare att kapitalet flyr Facebook-aktien som fortsätter att rasa. Reportaget luftar tanken på en “ny IT-bubbla”.

Skälen till att Facebook inte kan uppfylla marknadens förväntningar är flera. En intressant detalj är att det stora flertalet annonsklick görs av robotar. Facebook vill inte ha robotarna där, eller vill åtminstone inte att annonsörerna ska inse att robotarna finns där. Där får vi en lustig skruv på en pågående diskussion om robotisering. Men det stora intäktsproblemet handlar som bekant om mobilsurfandet. Jonas Andersson spekulerar i om Facebook kommer att se utvägen i att lansera egen hårdvara.

Samtidhistorikern i mig fastnade mest i frågan om hur Facebook slog igenom under de år som följde på starten 2004.

Enligt Fredrik Alverén, författare till den aktuella boken “Såld på nätet”, lanserade Facebook också ett vinnande koncept som bolaget lyckades förfina:

“Facebook hade bra fotofunktion där personer kunde ‘taggas’. Det skapade i sig ett sug att bli medlem för att se om man var med på några foton. Och när man väl blev medlem föreslog Facebook direkt nya bekantskaper, vilket ledde till att ett socialt nätverk snabbt byggdes upp.”

Fast… den automatiska rekommendationen av vänner kom väl senare? Gräver i arkiven, hittar årtalet 2008. Året då allt “socialt” brakade loss.

“People you may know” dök tydligen upp kring mars 2008. Enligt uppgift hade Linkedin lanserat något liknande strax innan. Känner någon till ännu tidigare exempel?

Twitter var senare, vilket ledde till att konventioner för manuell rekommendation (#followfriday) hann växa fram. Ännu i slutet av 2008 utbyttes tips om verktyg från tredje part som skulle hjälpa en att hitta vem man skulle “följa”. Först i januari 2009 infördes en automatisk rekommendation. Nu är den synnerligen framträdande på Twitter.com, vilket betyder att algoritmen sannolikt har stor betydelse för vilka flöden som folk i slutändan kommer att följa.

Så var ännu en samtidshistorisk petitess utredd. Vad man kan konstatera är att den automatiska vänskapsrekommendationen inte hade del i vare sig Facebooks eller Twitters genombrott, utan var något som lades till senare.

9 kommentarer ↓

#1 Christopher Kullenberg on 29 October 2012 at 2:26 pm

Jag tänker att detta ändå inte är en petitess. Är det inte just här någonstans som teknikoptimismen måste upprätthållas maximalt. Att föreslå vänner är att göra något meningsfullt av data, något som Facebook och Twitter etc. hela tiden måste ha som säljargument. Annars kan vi gå tillbaka och göra TV-reklam, den är tillräckligt precis för att “rikta mot en målgrupp”. Men med dessa rekommendationer utlovas något större – en djup inblick i “det sociala”.

Fiktion eller verklighet, jag tror att det tekniska argumentet om “smart data” alltid finns där som en kontrapunkt i förhållande till börskurser.

#2 Peter on 30 October 2012 at 1:03 pm

Nu spinner jag vidare på den historiskt grundade brainstormingen så det är inte direkt vetenskapligt förankrade teser jag driver, men min nyfikenhet har väckts. Du skriver ju en del om hur det sker ett genombrott av “det sociala” på internet under den andra halvan av 2000-talet och plötsligen så befinner vi oss i en situation där internet medierar en ny form av socialitet. “Det sociala” har ju faktiskt haft en tidigare glansperiod, grovt räknat mellan 1940-talet och 1980-talet där allt skulle socialiseras: social välfärd, social ingenjörskonst, social solidaritet med mera. Som hela den forskningstradition som varit både sprungen ur samt parallell med Michel Foucaults studier (tänker närmast på Nikolas Rose, Colin Gordon, Peter Miller, Jacques Donzelot etcetera) har visat så tog de flesta försök att förstå och styra samhället vägen genom “det sociala fältet”. Men från 1980 och framåt så börjar den rationalitet som bygger på det sociala paradigmet att nedmonteras och i dess plats uppstår en mer nyliberal, individualistisk tradition där “the community” övertar det socialas ställning. Det jag funderar på är om vi under 2000-talet kan se en omkonfiguration av det sociala, numera sammanflätad med den omvälvning i kommunikation och media som bland annat internet bidragit till. Det är självfallet inte det sociala fält som efterkrigstidens styrning försökte arbeta igenom, men det är ändå en form av ett socialt fält fast mindre identifierat med specifika samhällsinstitutioner och praktiker.
Lösa funderingar och kanske stora växlar.

#3 Anon on 30 October 2012 at 6:08 pm

Titeln påminner mig om “Flykten från Framtiden”, den svenska titeln på “Logan’s Run”, vars likhet med Facebook-fenomenet nog inte är en tillfällighet.

#4 Tanya on 30 October 2012 at 6:11 pm

“Det sociala” i dagen bemärkelse är väl inte ett fält enligt en traditionell figuration, det handlar snarare om att kapitalackumulation i en ny fas med användardata som en viktig råvara. På längre sikt är det iofs intressant att analysera hur (eventuellt nya) ord och uttryck som har med socialitet att göra kan komma upphöra att förknippas med någon form av Socialism och istället handla om detta “nya sociala”. Vi är inte där ännu, men tidigare associerades de flesta ord som stammade från “social”, till någon form av samhällsinstitution eller socialistisk idé.

#5 Tanya on 30 October 2012 at 6:13 pm

Nu börjar ordet social förknippas med allt djävulskap här i cybervärlden

#6 Peter on 30 October 2012 at 6:50 pm

Tanya: Ja, det är möjligen för tidigt att börja avknoppa ett nytt socialt fält från enkel kapitalackumulation. Men, jag tror att det går att hitta tendenser som pekar mot att åtminstone vissa vill sträva i den riktningen. Tänker i det närmaste på hur en del mediakällor porträtterade den arabiska våren där de “sociala medierna” framställdes som att de kringgick de traditionella kanalerna i länderna och istället ledde till skapandet av en ny form av socialitet mellan diverse grupperingar. Nu så bör man förvisso vara medveten både om medias brister gällande rapportering och om den heterogenitet som präglade de olika nationella händelserna, men jag tror det finns fog för att påstå att en del människor vill hävda skapandet av en modern socialitet bortom den klassiska socialistiskt inspirerade tolkning, som du sa.

#7 Martin on 30 October 2012 at 10:02 pm

Ledsen för OT, men vill bara slänga in en liten blänkare att det vore kul ifall du kunde ägna en bloggpost åt den på svenska nyutkomna “Nedskrivningssystem 1800 · 1900” av Friedrich Kittler.

#8 rasmus on 30 October 2012 at 10:41 pm

Martin: Jag vet inte vad jag skulle skriva om den, eller varför jag skulle göra det just nu. Läste den på tyska för flera år sedan och refererar till den tämligen flitigt i min avhandling. För att ha något ytterligare att säga skulle jag nog förstå få läsa om den, vilket jag kanske kan göra om jag får tid en vacker dag (ett sätt att få tid är förstås om någon ville betala mig för att skriva om den).

#9 Einar on 9 November 2012 at 4:49 pm

Redan innan facebooks datorer räknade ut vilka människor du kunde tänkas känna hittade man ändå “automatiskt” massa vänner just genom nätverkseffekten av att taggas på samma foton. Kan man då säga att “facbook föreslog” nya vänner? Kanske. Jag tänker iaf att det var så han menade, även om minnet kanske färgats av senare tillgängliga funktioner.

Kommentera