Krisen, del 62: Bomullskrönet

Läser i ett pressmeddelande från KTH:

“Peak Cotton” har nåtts, vilket innebär att vi inte klarar av att tillgodose jordens befolkning med kläder. /…/
– Behovet av textil ökar i världen, allt eftersom den materiella standarden i stort blir allt högre. Samtidigt minskar tillgången på grundråvaran, alltså bomull och olja. Så man kan säga att hela textilbranschen är i gungning, säger Gunnar Henriksson, professor i träkemi vid KTH.

Han fortsätter med att berätta att vi redan nu sägs ha uppnått “Peak Cotton”, alltså ökar inte längre mängden producerad fiber och vi kan inte längre tillgodose jordens befolknings samlade behov av bomull. /…/
Samtidigt som vi bara i Sverige sedan år 2000 har ökat vår textilkonsumtion med över 40 procent.

Nu är detta väl inga nyheter för de som har bättre koll på textilfrågor – jag noterar att Sanna Samuelsson skrev om saken för två år sedan. Just då, vid slutet av 2010, började också bomullspriserna att rusa uppåt. Sen låg det på en väldigt hög nivå under 2011 och några månader in på 2012, bara för att raskt återgå till den lägre nivå. Om man ser längre tillbaks i prisstatistiken verkar bomullspriset ha varit ganska stabilt, till skillnad från oljepriset.

Men om vi kan tala om “bomullskrönet”, är det nära kopplat till frågan om livsmedelsförsörjning. Odling av bomull kräver ju bisarra mängder vatten och åkermark, vilket blir allt svårare att försvara när en växande världsbefolkning behöver mättas. Befolkningen behöver dock även kläder.

Survivalisterna stormyser över tanken på en kollapsad modeindustri, medan de diskuterar om framtidens människor kommer att klä sig i hippie-hampa eller metal-läder,

Skogsindustrin sätter stora förhoppningar på att sälja trä till klädindustrin. Ur deras synvinkel kanske kläder är det nya papper. En tanke som öppnar för fler paralleller: print-on-demand handlar ju inte bara om papper utan även om textilier (tänk på vilka mängder reklamtröjor som varje år trycks upp av företag, konferenser, festivaler, etc.) Och om dagstidningen är dödsdömd kanske detsamma gäller för jeans? Fler spekulationer kring bomullstemat välkomnas.

19 kommentarer ↓

#1 Christopher Kullenberg on 22 October 2012 at 10:46 pm

För att peak cotton ska kunna finnas krävs imperier för att mobilisera enorma vattenresurser.

Men eftersom hösten är så förtrollande funderar jag genast på hur en medeltida mystisk peak cotton skulle se ut.

I Agnus Scythius, det vill säga ett kreatur uppfunnet långt innan de animala, vegetala och minerala species har separerats medelst modern biologi, får vi lammkrönet, eller fårkrönet.

Det enda som hotar denna livets hybrid, eller rättare sagt denna kryptid, är vargen, ett annat djur. Det är oklart huruvida människan överhuvudtaget kan slakta detta får, på samma sätt som vi dränerar jorden med den moderna bomullen.

#2 Martin L. on 22 October 2012 at 10:46 pm

Personligen välkomnar jag peak cotton. Inte så mycket för att jag vill se klädbrist läggas till övrig börda för jordens fattiga, men precis som peak oil förhoppningsvis leder till ökade satsningar på andra energikällor (när vi är klara med fracking…) och peak tin till andra källor till strålningsskydd hoppas jag att peak cotton leder till att användandet av andra fibrer accelererar. Viskos (trä), modal (bok) och andra växtfibrer (t.ex. bambu, lin och hampa) har stigit i min aktning sen jag började sticka. Samma sak med många animaliska fibrer egentligen. När vi gått förbi “standarderna” som ull, angora och alpacka hittar vi kamel, get och till och med behandlade mjölkproteiner som kan extruderas till tunna trådar på samma sätt som nylon eller akryl!

Till skillnad från när quorn en gång skulle fixa proteinbristen i världen är många av de här fibrerna relativt billiga att framställa, och vad jag vet sällan mer resusslösande än bomull. Egentligen känns det som att bomullens dominans är ett lokalt optimum som vi kanske chockas ur när bomullsproduktionen inte kan matcha efterfrågan (och vi börjar ställa fler frågor om varifrån vår bomull kommer och vad den gjort med sin närmiljö när den framställdes.)

#3 rasmus on 22 October 2012 at 10:57 pm

Kan tillägga att det där med textilförsörjning av hävd har betraktats som en viktig fråga för militären. Endast därför fortsatte svenska staten så länge att ösa in oerhörda belopp i subventioner till Svenska rayon AB.
Hur man ser på beredskapsfrågan numera vet jag inte. Hur länge kan Europa och USA klä sig om Kina, av någon anledning, slutar att leverera textilier? Risken känns förvisso inte överhängande. Å andra sidan var det väl aldrig särskilt sannolikt att införseln av textilier till Sverige skulle strypas, men staten ville ändå satsa på självförsörjning i händelse av krig.

#4 Martin L. on 22 October 2012 at 11:15 pm

Rasmus:
Åh, så staten backade rayon? Det är sjukt intressant; mjölkfiber uppfanns om jag inte minns fel som ett alternativ till siden när allt siden behövdes till fallskärmar. Har just börjat använda min nyvirkade halsduk i mjölkgarn, den är mjuk, lätt och varm. (Dock med viss inblandning av bomull, men det finns rent mjölkgarn att köpa också.)

Jag tror att alternativa fibrer kommer bli en fråga om civil/industriell beredskap snarare än militär. Kanske till och med en ekonomisk fråga rakt igenom. Vi har ju nyligen hört om de nya gruvstäderna i Nevada, där man bryter guld igen eftersom de ökande guldpriserna gjort det lönsamt att gå på även rätt magra guldådror.

Kanske kommer vi se något liknande men rayon och andra växtbaserade fibrer? Jag hoppas det! Bomullshegemonin måste brytas!

#5 kjell on 23 October 2012 at 6:00 am

…protektionismen närmar sig med stormsteg.
Matbristen leder till “energibrist” , EU har förbjudit mer odling av växter för etanolframställning pga vår självförsörjning av mat. Vattenbristen är påtaglig i södra europa där stora arealer är plastbetäckta och “konstbevattnas”för att vi i norra delen skall kunna äta tomater “året om”. Kina kommer att sätta agendan i dessa frågor, har redan kontrakterat stora arealer i östafrika för just livsmedelframställning, antingen för egen del eller export.

#6 Thomas E on 23 October 2012 at 8:12 am

Om otroligt billiga kläder gjorda av bomull plockat av uzbekiska barn, färjat av arbetare som dör efter nåt decennium i kemikaliedimman och hopsydda av andra barn är en 50-100 årig parantes så är det väl ingen större katastrof, utom för familjen Pehrson då.

Från ett egoistiskt i landsperspektiv tycker jag det verkar otroligt trevligt om vi ersatte “tre t shirts för 99 kronor” med en klädmarknad där man köper dyra ull eller linneplagg, tar hand om dem, lagar dem när de går sönder och bär dem till de faller av kroppen. Ungefär som man gjorde för 70-80 år sedan alltså.

#7 Christopher Kullenberg on 23 October 2012 at 8:19 am

Den moderna människan är en ulv i bomullskläder.

#8 Fredrik on 23 October 2012 at 9:03 am

Vore intressant med en genusanalys på textilkonsumtionen.

#9 Viktualiebrodern on 23 October 2012 at 10:08 am

Detta har också påverkat kostnaderna för sedelproduktion. Åtminstone som svepskäl har det förekommit som argument för minskad “kontan thantering”.

Men förr gjordes sedlar och högklassigt papper av återvunnen textillump, som alltså hade ett värde.

Återvinning av textillump blir säkert ett statligt monopol igen.

#10 Nope on 23 October 2012 at 12:01 pm

Ville bara inflika att industrihampa har den enorma fördelen att på många ställen vara närmast ett ogräs som ofta inte behöver besprutas med kemikalier och kräver mindre vatten än bomull. Fåneriet med förbud (eller numera försvårandet) av odling av industrihampa orkar jag inte ta upp just nu. Jag tror dock generellt på idén om att använda ogräs till olika saker (mat från brännässlor, kirskål osv.) då “ogräs” per definition är väldigt bra anpassat till omvärldens beskaffenhet och kräver minimal påverkan.

#11 Linus Walleij on 23 October 2012 at 1:53 pm

Vadmal är väl vårt inhemska tyg, och vad jag vet är det även möjligt att producera ett vadmalsliknande tyg av lingarn, de svenska beredskapsuniformerna var väl t.ex. gjorde av linbaserad “vadmal”.

#12 Nils Ivar Tenmann on 23 October 2012 at 6:16 pm

Har hört en svensk NN utredare för FN om mat och vatten tillgången i världen. Mat var i och för sig inget mängdproblem, ett överkomligt distributionsproblem… men ett för tillgången på drickbart vatten stort produktionsproblem… Inte så mycket ett tekniskt kunskapsproblem, menade NN… “men den politiska viljan saknades”…
Givet att den sakliga situationen är som den presenterats… kanske någon tycker att det ordnar sig om inte så mycket “politisk vilja” lägger sig i… med en hänvisning till varuformslogik, fria handel och öppna marknader… jag antar att det kräver en global världspolis… jag antar att kampen mellan de temporära pakterna USA-Israel-Saudiarabien/Europa/BRIC-länderna om Persiska viken handlar om polisapparatens uppbyggnad av drönarövervakningen i detta perspektiv i första hand och går det med hjälp av den i västerlänskt begrepp s.k. “demokratiska våren” må det vara hänt, i annat fall får den USA-Saudiska “demokratin” upprätthålla “frihandeln”…
Min fråga är om det är önskvärt med en annan “politisk vilja” som militärt reellt hotar utmana “övermaktens” världspolis… tror någon att BRIC-ländernas intressen kommer kunna drivas utan att lokala småkrig och eller inbördeskrig eskalerar till ett totalt väst-östkrig???

Givet resonemangets premisser mutatis mutandi… vad innebär kommande alternativ kläd-och matproduktion för tillgången och fördelningen av drickbart vatten… räcker det med att förändra mitt synsätt för att se lite mer positivt på framtiden… ???

#13 Gabrielle B on 23 October 2012 at 10:49 pm

Återvinning och tistelkläder?

Jag tror på Thomas E:s kvalitetstanke, klädvård, långvarighet, don´t worry looks, HM go home, osv.

#14 Niels Möller on 24 October 2012 at 2:26 pm

Gillar tanken på “print-on-demand”-kläder. En del fablabs har väl stickmaskiner? Tillskärning borde väl också vara rätt enkelt att automatisera. Sömnad antagligen svårare (det finns kanske nån anledning till att en typisk “klädfabrik” är ett stort antal människor, praktiskt taget altid kvinnor, med varsin symaskin).

Och mer kommersiellt, vore det roligt med on-demand färgning av till exempel tetröjor. Knappa in färgkod (ungefär som när man köper målarfärg på en byggmarknad), få kläderna färgade i önskad nyans. Vad nu det kan tänkas ha för effekter på “höstens modefärg”.

#15 Sanna Samuelsson on 25 October 2012 at 12:49 pm

Oj, det gamla illa skrivna inlägget. Men intressant! Apropå H&M så har de satsat på en del nya material de senaste åren, t.ex. tencel eller lyocell som det också heter, som är gjord på cellulosafiber, som jag har för mig kan göras av spill från skogsindustrin. Till exempel den svenska!

Även ekologisk hampa är på g hos H&M, samt att de börjat återvinna en del. Inte orimligt att tänka att det är de ökade bomullspriserna som påverkar företaget åt det hållet, och inte miljömedvetenhet.

#16 Sanna Samuelsson on 25 October 2012 at 12:50 pm

Agnus schytius = http://sv.wikipedia.org/wiki/Lamm%C3%B6ron ?

#17 Linus Walleij on 26 October 2012 at 2:18 pm

I “Sverige under andra världskriget” (Hans Dahlberg) står följande:

“För att dryga ut råvarorna blandade man in cellull i både ylle och bomull. Det rörde sig om fibrer av cullulosa som kom från skogsindustrin. Det påstods att man kunde blanda in upp till trettio procent utan att kvalitén försämrades. Konsumenterna var av en annan åsikt. I tidningarnas insändarspalter kunde man hitta många vittnesbörd om hur dåligt cellullplaggen tålde slitage, hur snabbt de förlorade formen och hur svåra de var att tvätta utan att de ändrade färg och storlek. Problemet förvärrades av att de tvättmedel man hade hygglig tillgång till var kristidsuppfinningar som tallsåpa.”

#18 Jan Wiklund on 4 November 2012 at 12:37 pm

Just det. Bristen på fiberråvara noterades redan 1990 av Milieudefensie (Jordens Vänner i Nederländerna) som en av de mest överhängande överkonsumtionskriserna.

I övrigt var det några mer ovanliga metaller och, förstås, olja.

#19 COPYRIOT | Krisen, del 67: Den malthusianska hållningen on 12 November 2012 at 10:31 pm

[…] Krisen, del 62: Bomullskrönet […]

Kommentera