Södertörns högskolebibliotek har fått en ny sökmotor, med det gräsliga namnet SöderScholar. (Versaler mitt i ord är aldrig okej!)
Jag fattar poängen – här har skett ett lyft i möjligheterna att hitta saker. Genom en enda sökruta söker man nu både efter böcker i bibliotekets bestånd, liksom elektroniska tidskriftsartiklar i olika tjänster som biblioteket abonnerar på. (Dock ej svenska artiklar!)
Genast konfronterade jag problemet att sökmotorn inte funkade i min vanliga webbläsare, Firefox. Av säkerhetsskäl anävnder jag nämligen tillägg som Ghostery och NoScript, vilka blockerar okända javascript. Uppenbarligen fanns det ett javascript bakom sökknappen. Men det hjälpte inte att bevilja ett undantag till sh.se, alltså Södertörns högskola.
Sökmotorn i fråga drivs nämligen av en extern aktör. Närmare bestämd den israeliska koncernen Ex Libris som är ledande på världsmarknaden för biblioteksmjukvara. Givetvis säljer de mjukvaran som en tjänst. Som användare av biblioteket kan jag då bara hitta böcker genom att acceptera javascript från exlibrisgroup.com.
Vad detta innebär är att Ex Libris Group nu loggar alla sökningar som görs i Södertörns högskolebibliotek (liksom på otaliga andra bibliotek som köper samma tjänst). Söktermerna skickas till deras servrar, vilket tekniskt sett är detsamma som att de loggas. Möjligen väljer företaget att radera informationen, men varför skulle de? Tillgången till statistik över sökningar på universitetsbibliotek världen över, såväl i realtid som bakåt, har ju ett ekonomiskt värde.
Jag undrar om Södertörns högskolebibliotek alls har tänkt på loggfrågan. Bibliotekschefen bloggar:
SöderScholar är inte intresserad av vilka dina kompisar är, vad du har för intressen, vem som syns på dina foton, eller vad du helst äter till middag. Vi har inget intresse av att kartlägga dig och sälja prylar, upplevelser etc. anpassade just till dig.
Nej, det är sant att sökmotorn är fri från reklam. Men när bibliotekschefen skriver “vi”, låter det som att biblioteket kunde styra över övervakningen i en tjänst som på detta sätt köps av ett företag. Det kan de inte. Oavsett intresse så är det ett faktum att alla sökningar i bibliotekets katalog loggas av Ex Libris Group. Borde vi inte prata om vad en sådan sak betyder för biblioteket som institution?
26 kommentarer ↓
Naturligtvis borde vi prata om detta!
Jag tror att många forskningsbibliotek är i samma situation, då de upphandlat bland den handfull discoverysystem som finns på marknaden. Ibland är ju utvecklarna av sökmjukvara samtidigt stora aggregatorer som levererar innehåll till bibliotekssystemen, t.ex. Ebsco.
Jag tycker att ditt exempel med loggning sätter fingret på ett övergripande skifte inom biblioteksvärlden, där biblioteksinstitutionerna får allt mindre kontroll över informations-infrastrukturen.
Genom att studera användarbeteenden kan vi ju förbättra systemen och jag tror att de flesta OPAC:ar loggar sökningar i någon mån (?). Men vi måste fundera på vems villkor vi samlar in data.
Södertörn? Är inte det en ganska vänstervriden högskola dessutom?
Peter Andersson: “Vänstervridna högskolor” finns möjligen i USA, knappast i Sverige. Det har att göra med att akademin har helt olika relation till det omgivande samhället. På sin höjd kan det i Sverige finnas vänstervridna institutioner.
Om någon influerar Södertörns högskola så är det forskningsfinansiärerna, som överlag är samma som på andra högskolor, med undantag för den södertörnsspecifika Östersjöstiftelsen (vars styrelse knappast ger vänsterradikalt intryck).
Att Ex Libris ligger utanför Sverige och till och med utanför EU ger en del konsekvenser som kan vara intressanta.
Dels kan man fundera över vad det innebär i förhållande till personuppgiftslagens 33 § (Förbud mot överföring av personuppgifter till tredje land).
Dels innebär det förstås att FRA ska beredas tillgång till uppgifterna. Kanske ska den sorteras bort och inte användas enligt några av deras regler, men man kan antagligen formulera det så att det blir relevant information för svensk underrättelseverksamhet, till exempel att de bör bevaka vad det är för svenska personuppgifter som överförs till främmande makt på detta sätt.
Eller nej, förresten, där tog jag kanske åtminstone delvis miste. Om det bara är söktermer som överförs är det ju inte personuppgifter. Om nu inte ip-adresser anses identifiera personer, vilket det väl i o.f.s. inte är helt fastställt att de inte gör?
Men FRA-aspekten är ändå något att fundera på.
Att kalla Ex Libris och deras Aleph-system för världsledande är väl magstarkt. De är en av ett dussintal aktörer som är ganska jämnbördiga.
@ rasmus: Slappna av. Vad jag indirekt syftade på var att en högskola som är så mycket vänsterblock att sossarna väljer att presentera sin nya politik där* har gjort sig beroende av en sökmotor från israel som loggar studenternas sökningar. Känns lite ironiskt, tycker du inte det själv? ;-)
*http://martinmobergsblogg.blogspot.se/2010/02/framtidens-politik-presenterad-pa.html
En sak om universitetsbibliotek och loggning som jag nyss läste mig till är att uppgifter om vilka böcker enskilda låntagare lånat ej skyddas av personuppgiftslagen. källa: http://justitiekanslern.se/Beslut/Skadestandsarenden/2356-09-42.aspx
Universitetsbibliotek verkar spara uppgifterna i flera år innan gallring sker.
Biblioteken som institution påverkas i grunden av den digitala utvecklingen och jag välkomnar ett samtal om detta! I debatten framhålls ibland den digitala utvecklingen för bibliotek som att det bara handlar om att informationen packas i ett nytt format, begreppet “teknikneutralitet” nämns flitigt. Jag menar att digitaliseringen och framförallt det faktum att vetenskaplig information och söktjänster hanteras av kommersiella aktörer ger fundamentalt andra förutsättningar. Biblioteksverksamheten i den tryckta världen är upphovsrättsmässigt reglerad när det gäller rätten att låna ut böcker och hanteringen av uppgifter om enskilds lån regleras i Sekreteslagen. När det gäller det digitala materialet måste vi avtala om hur vi kan hantera materialet. Detta ha varit en faktor och verklighet för forskningsbiblioteken sedan den digitala formen för främst tillgången till vetenskapliga tidskrifter blev default för drygt 10 år sedan (en liten annan diskussion, men just nu pågår Open Access-veckan med arbete för fri tillgång till forskningsinformation). Som bibliotek är vi bitvis beroende av kommersiella tjänster för att kunna bygga en infrastruktur för forskarna på vår högskola. Det är ett faktum att oavsett om man söker i SöderScholar eller i de enskilda tidskriftsförslagens gränssnitt så har leverantörerna möjlighet att logga vad som söks. Vi som bibliotek måste vara med och sätta villkor för hur loggningarna används och jag välkomnar en fortsatt diskussion om vår roll i denna miljö. Jag har i detta fall bett ExLibris om ett utförligt svar som jag återkommer med. Loggning av själva sökorden utan koppling till individ är vi medvetna om att den görs och vi har möjlighet att analysera sökprinciper för att utveckla tjänsten. Ett konkret svar från teknikersidan gällande Java Script : Sökverktyget är i grunden konstruerat för att fungera även utan javascript, och gör det när vi testar med bland annat Firefox. Dock fungerar då inte integreringen med bibliotekets tryckta bestånd (vars javascript dock kommer från bibliotekskatalogservern som står på KI). Javascripten är dock inte relevanta för loggningsfrågan då sökningsförfrågningarna oavsett vilket måste skickas till Ex Libris servrar, och därmed möjliggör loggning.
Glömde i svaret nämna att jag svarar i egenskap av “Bibliotekschefen” ovan.
Rasmus! Det är utmärkt att du håller ögon och öron öppna på detta sätt.
För min del finns numera mitt “bibliotek” på Internet. Ja, man måste ju såklart veta var och hur man skall leta…
Sådant borde en bibliotikarie lära ut.
Ett sätt att lämna ut lite mindre information till Ex Libris (eller vilken leverantör som helst) som borde vara naturlig är att användarens sökning alltid skickas till bibliotekets server i stället för direkt till leverantören. Sen gör biblioteket sökningen hos leverantören.
Då kan leverantören åtminstone inte se skillnad på vilka olika personer som söker vad och koppla ihop med deras övriga nätvanor via kakor och annat.
Bra inlägg. Det är ett stort problem att det bllir allt svårare att ställa sig utanför och undvika att använda vissa (=ganska många) web-tjänster även om man vet om att ens uppgifter kan användas för ändamål som man kanske inte sympatiserar med. Att data om ens web-beteenden lagras är ju något de flesta åtminstone anar, men har svårt att hantera tekniskt och kunskapsmässigt. Detta gäller både för institutioner som individer. Här finns det stort utrymme för upplysningsgärningar. Nåt som jag försöker tematisera i dagens biblioteksblogg: http://shbiblioteket.se/bloggen/
Äntligen någon som är MER konservativ än jag. Hade aldrig fått för mig att klaga på CamelCasing.
RördTillTårar
Går det att observera något alls utan att också påverka omvärlden? Det känns självklart för mig att en söktjänst ska både bevaka mina intressen och lära sig vad jag har för preferenser. Det kan knappast vara ett problem. Däremot finns det ett närliggande problem om en tredjepart vill utnyttja att de vet mer om mina behov än jag själv förstår. Sådant bekämpas genom att bygga tekniska lösningar för ökad självmedvetenhet.
Kommentera