Krisen, del 50: “Moore’s law” – ett skäl till exponentiell optimism?

Bläddrade i en tidskrift vid namn Kemivärlden Biotech (4/2012) och hittade en krönika av Ashkan Fardost, doktorand i läkemedelskemi vid Uppsala universitet.

Mina damer och herrar: En ekonomisk boom väntar världen inom kort. Denna boom kommer att vara följden av ett teknologiskt paradigmskifte i en skala som den mänskliga hjärnans kapacitet endast kan snudda vid. Massmedia, analytiker och politiker påminner oss dagligen om hur dåligt skick ekonomin är i och att bara undvikandet av en total ekonomisk kollaps är något att glädjas över. Denna lilla klick individer lider dock av linjärt synsätt, något som hindrar dem från att inse vår tids mest häpnadsväckande faktum.

Ashkan Fardost skriver alltså om “Moores lag“, som formulerades för snart ett halvsekel. Enligt denna “lag” sker en exponentiell ökning av beräkningsförmågan i integrerade kretsar. Visserligen finns det goda skäl att ifrågasätta om denna utveckling kommer att fortgå, men dessa invändningar kan vi bortse från just nu.

Vissa har å andra sidan velat utvidga Moores lag till att gälla fler saker än integrerade kretsar. Ray Kurzweil har föreslagit sin egen “Kurzweil’s law“, the law of accelerating returns, som ska gälla för all teknik. Ashkan Fardost ansluter sig till samma synsätt. “Historien visar att all teknologi avancerar exponentiellt”, skriver han och fortsätter:

Men låt även oss vara konservativa när vi gör följande projicering, som enligt mig är vår tids mest häpnadsväckande faktum: vi kommer inte att uppleva 100 års utveckling de kommande 100 åren, utan närmare 20000 års utveckling, om den exponentiella trenden fortsätter. Allt tyder på det.
Att som svensk forskare, entreprenör eller politiker inte ta hänsyn till detta är att göra Sverige en otjänst; en otjänst genom att vara totalt blind för de 20 000 år av innovationsmöjligheter och ekonomiska framgångar som finns att hämta; blind genom att betrakta utveckling linjärt istället för exponentiellt.

Motsättningen står alltså, enligt Ashkan Fardost, mellan “linjärt” och “exponentiellt” tänkande. Det är inte irrelevant. Men hans resonemang lider av en blind fläck.

Varför skulle accelererad teknikutveckling leda till ekonomisk framgång och peka ut en väg ur krisen? Det förklaras aldrig. I stället postulerar Ashkan Fardost ett kausalt samband mellan ökad produktivitet och ekonomisk (kapital)tillväxt.
Tänk om sambandet inte alls fungerar så? Enligt flera kritiska kristeorier (t.ex. de värdekritiska) är det just den ökade produktiviteten som skapar kapitalets kris. Även om de nya teknologierna kan göra enorm potentiell nytta, är denna nytta samtidigt förödande för kapitalets tillväxt.
Tillväxten förutsätter nämligen, enligt dessa kristeorier, att den totala mängden nödvändigt arbete fortsätter att öka. När i stort sett alla människor på jorden blivit beroende av lönearbete, kan den exponentiella teknikutvecklingen – kombinerad med kapitalism – bara leda till kris. Enligt värdekritikerna är just de integrerade kretsarna en central del i vår tids krisdynamik, just eftersom de nya varor som de möjliggör inte motsvaras av en ökad arbetstid.

Frågan är om det inte är Ashkan Fardost själv som är fast i ett linjärt tänkande när han extrapolerar en tillväxtdynamik från 1900-talets mitt på 2000-talets framtid. Man saknar åtminstone ett resonemang kring arbetstillfällen. Ska den exponentiella teknikutvecklingen leda till exponentiell minskning av arbetstiden? Låter utmärkt. Men kan det lösa krisen?

17 kommentarer ↓

#1 Procrastination Embodied on 30 July 2012 at 9:22 pm

Om linjär kontra exponentiell finns det en bra bloggpost som tar det hela ett snäpp längre: http://physics.ucsd.edu/do-the-math/2012/06/ruthless-extrapolation/

#2 Peter Karlberg on 31 July 2012 at 12:07 pm

Det var väl några brittiksa ekonomer som hävdade att vi redan idag skulle kunna “dela” på jobben och att det allt anat lika skulle räcka med 20 timmar per vecka.

Är det förresten inte så att värdet på en arbetad timme ökar då produktiviteten ökar – vilket väl betyder att tillväxt kan uppstå även om antalet timmar minskar?

#3 Simon Winter on 31 July 2012 at 2:04 pm

Mkt intressant, men kanske lite många trådar i samma resonemang som vävs samman.

1. Arbetstimmarna kan ju minska genom teknikutvecklingen, men leder kanske ofta till att betalningsströmmarna ändras. Johan Ronnestam har ett lite dystopiskt föredrag från Webbdagarna som är väl värt att se: http://www.ronnestam.com/det-handlar-om-mina-barns-framtid-min-keynote-pa-webbdagarna-2012/

2. Mycket av den globala ekonomin bör väl ses som ett nollsummespel, där man bara kan mäta ett lands framgång relativt andra länders, eftersom det inte finns ett absolut ekonomiskt “mått”.

3. För att försöka komma utanför relativismen i mätningarna kan man göra som Hans Rosling och visa utveckling exempelvis i termer av minskad barnadödlighet. (Sen hur det hänger ihop med teknikutvecklingen är en annan femma, men det ger åtminstone ett “värde” som ligger utanför det ekonomiska systemet.

#4 SP. Lang on 31 July 2012 at 2:24 pm

“Österrikaren” Schlichter blev hårt åtgången av Hermele i Sydsvenskan i helgen.
http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/kasino-jorden

Men nu kontrar Mises-institutet.
http://www.mises.se/2012/07/30/papperspengars-kollaps-recenseras/#more-16540

#5 goto80 on 31 July 2012 at 2:45 pm

Teknikutveckling kanske kommer handla mindre om kvantitet – klockfrekvenser, kb, mips, milf – i framtiden och istället fokusera på kvalitet i form av design, algoritmer, interface, osv. Jag försöker fortfarande använda ordet förändring istället för utveckling, men jag får rätta mig själv rätt ofta…

Om man med “teknologisk innovation” menar mjukvara istället för hårdvara, så kanske hans artikel kan läsas annorlunda. Kanske kan Sverige nå ekonomisk framgång igen med en riktig killer-app! Nä, men vi kan ju ivf bygga vidare på det här med “kunskapsekonomi” och då är det nog många som blir nöjda.

#6 Johan on 31 July 2012 at 4:40 pm

Arbetstidsförkortning… kanske alternativ till att jobba mera och ännu mera (för många men vissa sitter kvar i struktrell arbetslöshet när andra jobbar massiv övertid arbetsmarknad som brinner i båda ändar). Kom att tänka på befolknings frågan: http://fimiljo.wordpress.com/2011/10/31/7-miljarder/
Vad har krisen som denna blogg serie hadlar om gemensamt med befolkningsfrågan? Jo fördelnings aspekter, fördelning av resurser.

#7 Pjotr Henriet on 31 July 2012 at 11:03 pm

Teknikutvecklingen leder bara till kris om inte tilväxten fördelas någorlunda rättvist. Vad som är tillväxt köper vi på marknaden, om vi har något att handla för. Vi bör köpa en bättre värld…

#8 Ashkan Fardost on 1 August 2012 at 1:46 pm

Kul att du läste artikeln!

Jag tror dock att jag blir orättvist citerad när du skriver “I stället postulerar Ashkan Fardost ett kausalt samband mellan ökad produktivitet och ekonomisk (kapital)tillväxt.” eftersom jag inte en enda gång nämner varken ordet “tillväxt” eller “produktivitet” i hela artikeln.

Jag tror nämligen inte på det nuvarande systemet med kapitalism & tillväxt – ett system vars holy grail är oändlig tillväxt och därmed automatiskt beroende av oändlig tillgång med energi. Jag tvekar på att detta system kommer vara aktuellt om 20-30 år. Vad många missar nämligen, är att pengar = energi (inte tid!). Inga undantag. Pengar utbyts mot energi. Mat du köper är energi du slipper investera på att jaga djur etc., kläder du köper är energi du slipper investera på att hålla dig varm, osv.

Vad som är oundvikligt, är att energi kommer bli en oändlig tillgång via solenergi i framtiden, MEN den kommer att vara open source. Ingen äger solen och den mängd energi som kommer därifrån kan redan idag omvandlas till elektricitet med extremt avancerade material som får plats mellan sömmarna i dina kläder. Om ett par årtionden är denna teknologi effektiv nog för ett paradigmskifte inom energin där alla får sin elektricitet från solen, näst intill gratis, vart de än är. Pengar som vi ser på det idag kan omöjligen ha en roll i en sådan värld och systemet med kapitalism och tillväxt kommer vara ett minne blott.

Så spekulerar jag om framtiden. Sen om det blir just så, eller om vi blir förslavade av självmedvetna maskiner eller dör av ett kometnedslag återstår att se.

#9 Rasmus on 1 August 2012 at 3:19 pm

Jättetack för din kommentar, Ashkan! En mycket spännande vändning! Jag lovar att spinna vidare på detta tema så snart jag får tid.

#10 Ashkan Fardost on 1 August 2012 at 4:03 pm

Tack själv, Rasmus, för självaste artikeln på din hemsida!

#11 Petter Sjölund on 1 August 2012 at 8:54 pm

Med risk för att låta som en reaktionär surgubbe: vi får inte heller glömma att teknisk utveckling inte nödvändigtvis leder till ökad produktivitet, effektivitet eller kvalitet: http://en.wikipedia.org/wiki/Productivity_paradox

#12 Martin L. on 1 August 2012 at 9:12 pm

Jag gillar tanken på en stundande soldriven revolution, när det intensiva trycket av energiöverskottet från ovan blåser bort resterna av vårt konstant havererande ekonomiska system.

Men. Inte för att vara jätteskeptisk, men det finns några orospunkter. Om vi förutsätter ~20 år tills såpass effektiva energifångande material finns, hur många fler år tills processen att framställa dem är strömlinjeformad nog för att jag ska kunna få det monterat på mitt hustak? I locket på min laptop? Insytt i mina kläder?

En helt påhittad siffra är 4-8-10 år kanske, för respektive fall.

Och den kanske viktigare frågan: vilken ny kamp tar över när solen avskaffat kampen om energin? Förslag jag direkt kan komma på är: sällsynta jordartsmetaller, lättmetaller, olja (sic! Som plast-och annat-råvara), helium, väte. Solfångarmaterialen lär ju inte gjutas av majsstärkelse och alger precis.

Tänker till exempel på Peter F. Hamiltons Night’s Dawn-trilogi, där en ³He-ekonomi har ersatt oljeekonomin. Kommer vi någonsin bort från kampen om ändliga resurser egentligen?

#13 Fredrik on 1 August 2012 at 9:28 pm

All aktivitet kräver energi, så det följer ju logiskt att all ekonomisk aktivitet kräver energi. Men förhållandet mellan arbete (i fysikalisk mening) och värde (i den mån det går att mäta objektivt) är ju inte på något sätt givet. Se t.ex: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/95/Energy_Intensity.png

De fantasier Ashkan har om solceller i kläder kommer aldrig bli verklighet. Betänk att mängden sol som träffar en människa under en dag är begränsad. Med dagens elpriser så handlar det om energi värt högst någon krona per dag.

Eller annorlunda uttryckt: Den uppfinningen hen beskriver motsvaras av ett par veckors normal ekonomisk tillväxt.

#14 Ashkan Fardost on 2 August 2012 at 7:59 am

Martin: jag tror att det precis kommer att bli som du säger, en ny kamp över en ny/nya resurser. Sällsynta metaller är en bra tippning, då det redan råder stor oro kring metallen Palladium som jag själv är väldigt beroende av i min forskning.

Fredrik: mina “fantasier” finns redan idag. Det finns solceller som man kan spray:a på ytor, ha inbyggda i fönsterglas, som är flytande och därmed kan printas på olika ytor, samt solceller som fångar upp near-IR-ljus (m.a.o. solenergi trots att det är molnigt). Se länkarna nedan. Dessa rön är publicerade mellan april och juli 2012 (!) så det händer extremt mycket.

Glöm inte att de flesta uppfinningar som idag existerar i form av välutvecklade, lättillgängliga och billiga konsumentprodukter – och som anses ha revolutionerat världen – en gång i tiden mött en rejäl andel skepticism och pessimism av stora grupper människor. Människor som sagt att uppfinningen i fråga är en fantasi, en fluga som aldrig kommer slå igenom eller dylika saker. Det är en naturlig cykel inom utveckling av ny teknologi.

http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/nn3029327
http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/nl301435r
http://pubs.rsc.org/en/Content/ArticleLanding/2012/DT/c2dt30197k
http://web.mit.edu/newsoffice/2012/infrared-photovoltaic-0621.html
http://www.nature.com/srep/2012/120628/srep00481/full/srep00481.html

#15 Fredrik on 4 August 2012 at 8:57 am

Jag förnekar inte att det kan komma bättre solceller. Poängen är att även om de skulle nå 100% effektivitet kommer inte den energi som träffar kroppen under en dag vara ekonomiskt relevant.

Du kan posta hur mycket länkar du vill, termodynamikens andra sats gäller fortfarande.

#16 Ashkan Fardost on 4 August 2012 at 11:03 am

Trevligt att du känner dig trygg i termodynamikens värld. Vem har dock sagt att solceller endast får finnas på kroppen? Det var bara ett sätt att påpeka hur effektivt det kan komma att bli.

#17 Henrik on 14 April 2013 at 12:11 pm

Påståenden om att vi kommer få hur mycket energi som helst genom solenergi är den tramsigaste sortens teknikdeterminism och kommer bara leda till att seriösa försök att minska vår energiförbrukning får mindre stöd.

Kommentera