MAGNUM OPUS

Härom veckan skrev jag förresten klart min doktorsavhandling i historia. Musikens politiska ekonomi är dess namn. Nu återstår bara småkorr och formgivning innan den går i tryck. Boken blir omkring 600 sidor tjock och utkommer i augusti på Ink, för att sedan försvaras av mig på disputationen som sker den 17 september.

Under resten av sommaren tänkte jag pytsa ut lite kortare utdrag, godtyckligt lösryckta, här på bloggen. Om någon tycker att det låter som en god idé, går det bra att framföra önskemål i sifferform. Här följer nämligen en disposition över de tio kapitlen, med de avhandlingsrubriker som mer eller mindre kan ge en vink av vad det handlar om. (Vissa rubriker återger det språkbruk som de undersökta aktörerna använde, snarare än den analys som görs i avhandlingen.)

Musikens politiska ekonomi
Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925–2000

1. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
1.1 Syfte

1.2 Musikens politiska ekonomi
1.2.1 Musikens politiska ekonomi – en definition
1.2.2 Economic imaginaries
1.2.3 Kapitalismen som historisk process
1.2.4 Avspaltningen från värdet
1.2.5 Konsten som realabstraktion
1.2.6 Den estetiska revolutionen
1.2.7 Hybridisering och renhållning
1.2.8 Till kritiken av den postmoderna kulturekonomin
1.2.9 Delsammanfattning: Musikens politiska ekonomi

1.3 Att göra musik till en vara
1.3.1 Kopian föregår originalet
1.3.2 Mediernas materialitet
1.3.3 Seriekopplade medier
1.3.4 Determinismer
1.3.5 Delsammanfattning: Att göra musik till en vara

1.4 Att göra musik till en icke-vara
1.4.1 Mellan poiesis och praxis
1.4.2 Produktivt och improduktivt arbete
1.4.3 Baumols kostnadssjuka
1.4.4 Upplevelseekonomin
1.4.5 Avspaltningen av det improduktiva
1.4.6 Delsammanfattning: Att göra musik till icke-vara

1.5 Frågeställningar och metod
1.5.1 Frågeställningar
1.5.2 Metod
1.5.3 Källor
1.5.4 Disposition

2. HISTORISK BAKGRUND
2.1 Musikens politiska ekonomi – en förhistoria
2.1.1 Att periodisera musikens politiska ekonomi
2.1.2 Musik som realabstraktion
2.1.3 “Musik” i det förmoderna
2.1.4 Tidigmoderna musikinstitutioner
2.1.5 Tidigmoderna ljudmedier

2.2 Det långa 1800-talets musikordning
2.2.1 Musiken i en borgerlig skriftkultur
2.2.2 Arbetsdelningen mellan kompositör och musiker
2.2.3 Det frysta instrumentariet
2.2.4 Sveriges musikliv under det långa 1800-talet
2.2.5 Musikerförbundets första generation

2.3 Det korta 1900-talets musikordning
2.3.1 Att periodisera 1900-talet
2.3.2 Masskultur och kulturindustri
2.3.3 Medieteknisk separation
2.3.4 Mekaniska ljudmedier
2.3.5 Regleringen av radion
2.3.6 Mikrofon och högtalare
2.3.7 Analog-elektroniska ljudmedier
2.3.8 Från jazz till pop
2.3.9 Efter 1973

2.4 Rättshistorisk översikt
2.4.1 Om immaterialrättsliga begrepp
2.4.2 Författarrätt
2.4.3 Auktorrätt
2.4.4 Upphovsrätt och närstående rättigheter
2.4.5 Immaterialrätten och internet

3. MUSIKENS MEKANISERING
3.1 Radion som konkurrent till konserthusen
3.2 När uppfanns levande musik?
3.3 Våren 1929: Europas kultur mot Amerikas teknik
3.4 Yrkesidentitet och omvärldsanalys
3.5 Ljudfilmens internationella genomslag
3.6 Kulturaktivism för bevarad stumfilm
3.7 Är det lönearbetare eller konstnärer som talar?
3.8 Konflikten mellan Musikerförbundet och Stim
3.9 Osäkerhet på biograferna
3.10 Musikerna erkänner högtalarens delseger
3.11 Folkparkernas utbredning
3.12 Högtalarmusiken i 1930-talets nöjesliv
3.13 Begränsa eller beskatta?
3.14 En fond för den levande musiken
3.15 USA:s musiker i inspelningsstrejk
3.16 Generationsskifte i Musikerförbundet
3.17 Dansbanorna hotas av mekanisering
3.18 Kilbom kontra Wassmouth
3.19 Musikerförbundets förändrade medlemsbas
3.20 Musikens mekanisering – en sammanfattning

4. PLANER PÅ LAGSKYDD FÖR MUSIKER OCH SKIVBOLAG
4.1 Auktorrätt eller arbetsrätt?
4.2 Sökandet efter alternativ till liberalismen
4.3 ILO och den teknologiska arbetslösheten
4.5 Musikerförbundet kontra Teaterförbundet
4.6 Rättigheterna blir ämne för en nordisk utredning
4.7 Skivbolagen och 1930-talets kris
4.8 Grundandet av Ifpi och kraven på skivbolagsskydd
4.9 Skivbolagens krav på skyddslagar i Sverige
4.10 “Glupskhet hos industrien”
4.11 Auktorrättskommittén och intresseorganisationerna
4.12 Auktorrättskommittén om musikers rättigheter
4.13 Auktorrättskommittén om skivbolags rättigheter

5. OLIKA VÄGAR TILL EN INTERNATIONELL KONVENTION
5.1 “Ett dunkelt kraftspel” med “stor italiensk aktivitet”
5.2 Visionen om den korporativa staten
5.3 Den italienska aktionslinjen
5.4 Korporativa idéer om immaterialrätt
5.5 Samaden-principernas bestående inflytande
5.6 Musikernas nya international
5.7 Förnyad konflikt mellan musiker och skivbolag
5.8 Kraftmätningen kring Romutkastet
5.9 Romutkastets inflytande på lagstiftningen i Sverige
5.10 Individens eller kollektivets rättigheter?

6. SAMI OCH FRÅGAN OM PENGARNAS FÖRDELNING
6.1 Sami – en parafacklig organisation
6.2 Justitiedepartementet som lagtolkare
6.3 Rättegång om radioersättningarna
6.4 Lika fördelning mellan Sami och Ifpi
6.5 Pengar till kollektivet eller till individerna?
6.6 Första försöket till en fördelningsordning
6.7 Konstruktionen av ett poängsystem i Sami
6.8 Datorkraft som villkor för fördelningen
6.9 En ny musikergeneration utanför facket

7. “LEVANDE MUSIK” SOM KULTURPOLITISKT STRIDSÄMNE
7.1 Teknikkritik och kulturrationalism
7.2 “Elektronmusik” kontra “levande musik”
7.3 Skivor och konserter i fredlig samexistens
7.4 Proggen som utmaning mot institutionerna
7.5 Proggen som rörelse för “levande musik”
7.6 Proggen som eko i korridorerna
7.7 Musikerförbundets radikalisering
7.8 Yngve Åkerbergs mekaniseringsmotstånd
7.9 “En särskild discoavgift”
7.10 Discjockeys – levande musik?
7.11 Synthesizers – mekanisk musik?

8. VÄGEN TILL EN HÖGTALAREKONOMI
8.1 Lobbykampanjen för utökade rättigheter
8.2 Sami, Klys och Ifpi
8.3 Lagstiftarens motiv för utökade rättigheter
8.4 Sami kräver ensamrätt
8.5 Fördjupad allians mellan Sami och Ifpi
8.6 En expansiv högtalarekonomi
8.7 Sami och 1980-talets individualism
8.8 Från aktivitetshus till fastighetsbubbla

9. MUSIKUNDER ELLER CD-BUBBLA?
9.1 Introduktion
9.2 Skivmarknadens digitalisering
9.3 Från kris till it-bubbla
9.4 Musikerförbundets nya villkor
9.5 Från importmotstånd till exportfrämjande
9.6 Grundandet av Export Music Sweden
9.7 Att räkna ut musikexportens värde
9.8 Att bygga nationens varumärke
9.9 Siffrorna ifrågasätts
9.10 Uppfinnandet av en upplevelseindustri
9.11 Vad hände med försvaret av “levande musik”?

10. SLUTSATSER
10.1 Motståndet mot “mekanisk musik”
10.2 Försvaret av “levande musik”
10.3 Hur radiomusiken gjordes till en vara
10.4 Hur högtalarmusiken gjordes till en vara
10.5 Konstnärskap och lönearbete
10.6 Vägval i fördelningsfrågan
10.7 Skivbolagens framgångssaga
10.8 En trio av rättighetshavare
10.9 Om försörjningsfrågan
10.10 Bortom musiken

55 kommentarer ↓

#1 tadalafil 20mg no prescription on 18 November 2021 at 7:19 am

cialis tadalafil no prescription

protein beta agonists vacation

#2 hydroxychloroquine for sale in canada on 20 November 2021 at 2:58 pm

hydroxychloroquine over the counter for sale

sight folliculitis mention

#3 stromectol for sale on amazon on 23 November 2021 at 6:04 am

soolantra for sale in mexico

enterprise tricuspid valve expect

#4 viagra canada over the counter on 23 November 2021 at 7:44 am

where can you buy viagra over the counter in australia

grow herd immunity secret

#5 viagra usa over the counter on 27 November 2021 at 2:02 am

buy sildenafil over the counter

cook vasculitis theater

Kommentera