MAGNUM OPUS

Härom veckan skrev jag förresten klart min doktorsavhandling i historia. Musikens politiska ekonomi är dess namn. Nu återstår bara småkorr och formgivning innan den går i tryck. Boken blir omkring 600 sidor tjock och utkommer i augusti på Ink, för att sedan försvaras av mig på disputationen som sker den 17 september.

Under resten av sommaren tänkte jag pytsa ut lite kortare utdrag, godtyckligt lösryckta, här på bloggen. Om någon tycker att det låter som en god idé, går det bra att framföra önskemål i sifferform. Här följer nämligen en disposition över de tio kapitlen, med de avhandlingsrubriker som mer eller mindre kan ge en vink av vad det handlar om. (Vissa rubriker återger det språkbruk som de undersökta aktörerna använde, snarare än den analys som görs i avhandlingen.)

Musikens politiska ekonomi
Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925–2000

1. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
1.1 Syfte

1.2 Musikens politiska ekonomi
1.2.1 Musikens politiska ekonomi – en definition
1.2.2 Economic imaginaries
1.2.3 Kapitalismen som historisk process
1.2.4 Avspaltningen från värdet
1.2.5 Konsten som realabstraktion
1.2.6 Den estetiska revolutionen
1.2.7 Hybridisering och renhållning
1.2.8 Till kritiken av den postmoderna kulturekonomin
1.2.9 Delsammanfattning: Musikens politiska ekonomi

1.3 Att göra musik till en vara
1.3.1 Kopian föregår originalet
1.3.2 Mediernas materialitet
1.3.3 Seriekopplade medier
1.3.4 Determinismer
1.3.5 Delsammanfattning: Att göra musik till en vara

1.4 Att göra musik till en icke-vara
1.4.1 Mellan poiesis och praxis
1.4.2 Produktivt och improduktivt arbete
1.4.3 Baumols kostnadssjuka
1.4.4 Upplevelseekonomin
1.4.5 Avspaltningen av det improduktiva
1.4.6 Delsammanfattning: Att göra musik till icke-vara

1.5 Frågeställningar och metod
1.5.1 Frågeställningar
1.5.2 Metod
1.5.3 Källor
1.5.4 Disposition

2. HISTORISK BAKGRUND
2.1 Musikens politiska ekonomi – en förhistoria
2.1.1 Att periodisera musikens politiska ekonomi
2.1.2 Musik som realabstraktion
2.1.3 “Musik” i det förmoderna
2.1.4 Tidigmoderna musikinstitutioner
2.1.5 Tidigmoderna ljudmedier

2.2 Det långa 1800-talets musikordning
2.2.1 Musiken i en borgerlig skriftkultur
2.2.2 Arbetsdelningen mellan kompositör och musiker
2.2.3 Det frysta instrumentariet
2.2.4 Sveriges musikliv under det långa 1800-talet
2.2.5 Musikerförbundets första generation

2.3 Det korta 1900-talets musikordning
2.3.1 Att periodisera 1900-talet
2.3.2 Masskultur och kulturindustri
2.3.3 Medieteknisk separation
2.3.4 Mekaniska ljudmedier
2.3.5 Regleringen av radion
2.3.6 Mikrofon och högtalare
2.3.7 Analog-elektroniska ljudmedier
2.3.8 Från jazz till pop
2.3.9 Efter 1973

2.4 Rättshistorisk översikt
2.4.1 Om immaterialrättsliga begrepp
2.4.2 Författarrätt
2.4.3 Auktorrätt
2.4.4 Upphovsrätt och närstående rättigheter
2.4.5 Immaterialrätten och internet

3. MUSIKENS MEKANISERING
3.1 Radion som konkurrent till konserthusen
3.2 När uppfanns levande musik?
3.3 Våren 1929: Europas kultur mot Amerikas teknik
3.4 Yrkesidentitet och omvärldsanalys
3.5 Ljudfilmens internationella genomslag
3.6 Kulturaktivism för bevarad stumfilm
3.7 Är det lönearbetare eller konstnärer som talar?
3.8 Konflikten mellan Musikerförbundet och Stim
3.9 Osäkerhet på biograferna
3.10 Musikerna erkänner högtalarens delseger
3.11 Folkparkernas utbredning
3.12 Högtalarmusiken i 1930-talets nöjesliv
3.13 Begränsa eller beskatta?
3.14 En fond för den levande musiken
3.15 USA:s musiker i inspelningsstrejk
3.16 Generationsskifte i Musikerförbundet
3.17 Dansbanorna hotas av mekanisering
3.18 Kilbom kontra Wassmouth
3.19 Musikerförbundets förändrade medlemsbas
3.20 Musikens mekanisering – en sammanfattning

4. PLANER PÅ LAGSKYDD FÖR MUSIKER OCH SKIVBOLAG
4.1 Auktorrätt eller arbetsrätt?
4.2 Sökandet efter alternativ till liberalismen
4.3 ILO och den teknologiska arbetslösheten
4.5 Musikerförbundet kontra Teaterförbundet
4.6 Rättigheterna blir ämne för en nordisk utredning
4.7 Skivbolagen och 1930-talets kris
4.8 Grundandet av Ifpi och kraven på skivbolagsskydd
4.9 Skivbolagens krav på skyddslagar i Sverige
4.10 “Glupskhet hos industrien”
4.11 Auktorrättskommittén och intresseorganisationerna
4.12 Auktorrättskommittén om musikers rättigheter
4.13 Auktorrättskommittén om skivbolags rättigheter

5. OLIKA VÄGAR TILL EN INTERNATIONELL KONVENTION
5.1 “Ett dunkelt kraftspel” med “stor italiensk aktivitet”
5.2 Visionen om den korporativa staten
5.3 Den italienska aktionslinjen
5.4 Korporativa idéer om immaterialrätt
5.5 Samaden-principernas bestående inflytande
5.6 Musikernas nya international
5.7 Förnyad konflikt mellan musiker och skivbolag
5.8 Kraftmätningen kring Romutkastet
5.9 Romutkastets inflytande på lagstiftningen i Sverige
5.10 Individens eller kollektivets rättigheter?

6. SAMI OCH FRÅGAN OM PENGARNAS FÖRDELNING
6.1 Sami – en parafacklig organisation
6.2 Justitiedepartementet som lagtolkare
6.3 Rättegång om radioersättningarna
6.4 Lika fördelning mellan Sami och Ifpi
6.5 Pengar till kollektivet eller till individerna?
6.6 Första försöket till en fördelningsordning
6.7 Konstruktionen av ett poängsystem i Sami
6.8 Datorkraft som villkor för fördelningen
6.9 En ny musikergeneration utanför facket

7. “LEVANDE MUSIK” SOM KULTURPOLITISKT STRIDSÄMNE
7.1 Teknikkritik och kulturrationalism
7.2 “Elektronmusik” kontra “levande musik”
7.3 Skivor och konserter i fredlig samexistens
7.4 Proggen som utmaning mot institutionerna
7.5 Proggen som rörelse för “levande musik”
7.6 Proggen som eko i korridorerna
7.7 Musikerförbundets radikalisering
7.8 Yngve Åkerbergs mekaniseringsmotstånd
7.9 “En särskild discoavgift”
7.10 Discjockeys – levande musik?
7.11 Synthesizers – mekanisk musik?

8. VÄGEN TILL EN HÖGTALAREKONOMI
8.1 Lobbykampanjen för utökade rättigheter
8.2 Sami, Klys och Ifpi
8.3 Lagstiftarens motiv för utökade rättigheter
8.4 Sami kräver ensamrätt
8.5 Fördjupad allians mellan Sami och Ifpi
8.6 En expansiv högtalarekonomi
8.7 Sami och 1980-talets individualism
8.8 Från aktivitetshus till fastighetsbubbla

9. MUSIKUNDER ELLER CD-BUBBLA?
9.1 Introduktion
9.2 Skivmarknadens digitalisering
9.3 Från kris till it-bubbla
9.4 Musikerförbundets nya villkor
9.5 Från importmotstånd till exportfrämjande
9.6 Grundandet av Export Music Sweden
9.7 Att räkna ut musikexportens värde
9.8 Att bygga nationens varumärke
9.9 Siffrorna ifrågasätts
9.10 Uppfinnandet av en upplevelseindustri
9.11 Vad hände med försvaret av “levande musik”?

10. SLUTSATSER
10.1 Motståndet mot “mekanisk musik”
10.2 Försvaret av “levande musik”
10.3 Hur radiomusiken gjordes till en vara
10.4 Hur högtalarmusiken gjordes till en vara
10.5 Konstnärskap och lönearbete
10.6 Vägval i fördelningsfrågan
10.7 Skivbolagens framgångssaga
10.8 En trio av rättighetshavare
10.9 Om försörjningsfrågan
10.10 Bortom musiken

28 kommentarer ↓

#1 Christopher Kullenberg on 16 June 2012 at 3:13 pm

Oj! Det blev en kontinentaleuropeisk avhandling! Vilket mäkta omfång!

Jag blir givetvis speciellt nyfiken på 7.11 Synthesizers – mekanisk musik?.

#2 rasmus on 16 June 2012 at 3:19 pm

Historiska institutionen i Lund – där jag ju i formell mening är doktorand – har en tradition av att emellanåt generera väldigt tjocka avhandlingar. Jag är inte säker på att 600 sidor hade ansetts okej överallt.

Jag noterar 7.11 på listan och ska kolla om en bit därifrån kan bli lämplig att slänga upp här.

#3 brytburken on 16 June 2012 at 3:19 pm

oj oj oj oj……..

bra jobbat rasmus, detta kommer man försöka ta in bit för bit! ser ut som ett fantastiskt arbete, GRATTIS!

#4 Karl on 16 June 2012 at 3:52 pm

Gratulerar! Omfånget noteras med viss förnöjsamhet, jag trodde nästan att 600-sidorsavhandlingar hade upphört att existera i detta genomströmningens tidevarv…

#5 monki on 16 June 2012 at 4:36 pm

Jag fastnade för:
2.1.3 “Musik” i det förmoderna <<< Låter som om det inkluderar medeltiden. Aldrig fel med medeltiden!
3.10 Musikerna erkänner högtalarens delseger <<< Dramatisk rubrik!
7.6 Proggen som eko i korridorerna <<< Spöklikt, thrillermaterial

#6 Alexander Ekelund on 16 June 2012 at 4:51 pm

Grattis Rasmus!

#7 Gabrielle B on 16 June 2012 at 9:48 pm

Kraftwerk!
Det är något visst med Lund! Och dig förstås, men man vill ju ogärna upprepa sig.

Nyfiken på det mest hoppfulla: Musikernas international t.ex.!
Samt dystopin: Från aktivitetshus till fastighetsbubbla. (Det är väl en del av det Zizek kallar socialism för kapitalisterna?)

#8 suitsmeveryfine on 17 June 2012 at 12:12 am

Skönt att se någon som tar tag i ett problem på allvar. Jag kan tyvärr inte lova att jag kommer att läsa tegelstenen i första taget men jag följer i alla fall din blogg. Lycka till med det sista nu!

#9 Geraldine on 17 June 2012 at 1:24 am

congratulations Rasmus! Looks super interesting and a giant amount of work!. I still translating posts in swedish but i can read more and more. In a few years i will catch up with your book and dissertation without google help i hope :)

#10 Erik on 17 June 2012 at 1:57 am

On that note… Jag bor i Australien och skulle gärna sprida verket här. Har en preofessor i kulturekonomi i kontoret brevid som jag gärna hade överräckt boken till. Finns det en plan för att få avhandlingen översatt? Skulle det kunna göras av välvilliga amatörer eller är det bättre att skramla till en översättare?

Hur som helst – grattis till att avhandlingen nu är färdigskriven!

#11 saturday_sun on 17 June 2012 at 8:11 am

Grattis!

#12 C-M Edenborg on 17 June 2012 at 8:45 am

Den vill jag läsa! kanske i allra största synnerhet kapitel 2, dispositionen fick mig att dregla.

#13 P O on 17 June 2012 at 12:28 pm

Den mäktigaste innehållsförteckning jag sett på en avhandling jag kommer att läsa.

#14 kjell on 17 June 2012 at 1:29 pm

..jag baxnar och önskar lycka till.
10.5 vore av intresse.

#15 kjell on 17 June 2012 at 1:32 pm

..just det, hoppas nu att du inte blir kuggad, men boken finns ju alltid.

#16 manen on 17 June 2012 at 2:15 pm

åh satans jävlar!

#17 Elza on 17 June 2012 at 8:27 pm

Grattis! Fantastiskt jobb!

#18 Erik Vestin on 17 June 2012 at 10:57 pm

Gratulerar! 600 sidor, det var det jävligaste. Själv känner jag mig nyfiken på 1.2.8.

#19 Oscar Swartz on 17 June 2012 at 11:42 pm

Vilken fantastisk källa av kunskap det verkar bli. Grattis!

#20 Jonas on 18 June 2012 at 8:22 am

Gratulerar – imponerande och inspirerande! Älskar vissa av avsnittsrubrikerna; “Det frysta instrumentariet” låter som titeln på en modernistisk roman.

#21 COPYRIOT | När Fylkingen förkastade “levande musik” (MusPolEk 7.2) on 19 June 2012 at 10:56 am

[…] MAGNUM OPUS […]

#22 COPYRIOT | Högtalarmusiken i 1930-talets nöjesliv (MusPolEk 3.12) on 23 June 2012 at 3:21 pm

[…] Kanske liknande MAGNUM OPUS […]

#23 COPYRIOT | Visionen om den korporativa staten (MusPolEk 5.2) on 26 June 2012 at 8:24 pm

[…] MAGNUM OPUS […]

#24 COPYRIOT | Konstnärskap och lönearbete (MusPolEk 10.5) on 1 July 2012 at 1:25 pm

[…] MAGNUM OPUS […]

#25 John O Petersson on 1 July 2012 at 1:46 pm

Ser helt fantastiskt ut!
Episk spontan golfapplåd – gött jobbat!

#26 COPYRIOT | Det frysta instrumentariet (MusPolEk 2.2.3) on 14 July 2012 at 9:47 am

[…] MAGNUM OPUS […]

#27 COPYRIOT | Nu går avhandlingen att beställa on 27 July 2012 at 1:16 pm

[…] MAGNUM OPUS […]

#28 Kampen om ett Egennamn: Egogoogling och exemplet Erik Nylander : Erik Nylander ger... Kunskaparen on 19 February 2013 at 7:02 am

[…] att ”levande musik” nu är ett begrepp, och innebär något exotiskt och annorlunda (Se t.ex. Fleischer, 2012). Det där farbror Erik lyssnar på, typ. Ytterligare ett tecken på att vi lever i en digital epok […]

Kommentera