Krisen, del 35: George Soros cybernetiska kristeori

George Soros kräver väl ingen ytterligare presentation. Han företräder vad jag vill kalla en vänsterborgerlig kristeori och förordar en inflatorisk väg ur krisen. Hellre sedelpressar än åtstramningar, för att uttrycka saken enkelt. Precis som andra vänsterborgerliga kristeoretiker kastar han skuld på Tyskland. Han gör det dock på ett ovanligt vältaligt vis.

George Soros höll ett tal i Italien den 2 juni, vilket publicerades på hans egen webbplats och genast väckte enorm uppståndelse i den internationella affärspressen. Länken spreds viralt och kommentatorer beskrev Soros tal som det bästa som skrivits om eurokrisen, nästan som en gudomlig uppenbarelse. Många kommentatorer utpekade talet som det bästa som skrivits om eurokrisen och beskrev det som något av en uppståndelse. Efter bara någon dag försvann det från webbplatsen av oklar anledning, men nu är det uppe igen.
Uppståndelsen kanske kan förklaras med att Soros levererade ett rubrikvänligt budskap: “tre månader – sedan är det kört för hela EU“, som rubriken löd i Svenska Dagbladet. Annars har verkar talet knappt ha diskuterats i Sverige, vilket väl är signifikant för det slående ointresse för krisen som råder här i landet, jämfört med övriga Europa.

Nu över till tre kommentarer om själva innehållet i detta tal.

1.
George Soros analys utgår (som vanligt) från Karl Popper, som tolkas inom ramen för en klassisk cybernetik à la Norbert Wiener. Resultatet blir en teori om reflexivitet, där en “kognitiv funktion” och en “kausativ funktion” tillsammans bildar en feedbackloop. När positiv feedback tar överhanden, resulterar loopen i en bubbla. Finansbubblor är enligt Soros inte resultatet av externa störningar, utan en inneboende funktion i finansiella marknader.

Tankegången är i sig inte särskilt märkvärdig, men den har förtjänsten av tydlighet. Alltför många kritiserar Soros positioner med utgångspunkt i spekulationer och insinuationer om hans personliga agenda. Desto mer relevant vore en kritik av cybernetikens underliggande ideal av självreglerande system. På detta spår går ju Adam Curtis i sin senaste dokumentärfilm. (Själv har jag hittils bara sett första delen, som jag upplevde som betydligt svagare än vissa av hans tidigare alster, men jag ser fram mot del två och tre.)

2.
En lustig detalj är att Soros överför bubbelbegreppet från ekonomi till politik. Han skriver att EU är en “politisk bubbla”:

I contend that the European Union itself is like a bubble. In the boom phase the EU was what the psychoanalyst David Tuckett calls a “fantastic object” – unreal but immensely attractive. The EU was the embodiment of an open society /…/
The process fed on its own success, very much like a financial bubble. That is how the Coal and Steel Community was gradually transformed into the European Union, step by step. /…/
The process culminated with the Maastricht Treaty and the introduction of the euro. It was followed by a period of stagnation which, after the crash of 2008, turned into a process of disintegration. /…/
The Maastricht Treaty was fundamentally flawed, demonstrating the fallibility of the authorities. Its main weakness was well known to its architects: it established a monetary union without a political union. /…/ In retrospect it is now clear that the main source of trouble is that the member states of the euro have surrendered to the European Central Bank their rights to create fiat money.

Det är inte helt självklart hur man ska tolka Soros resonemang om bubblan. Först skriver han att EU är en “politisk bubbla”, sedan skriver han att dess problem är en alltför svag politisk integration.
Soros ideal är ett cybernetiskt system som förmår vara självreglerande, vilket förutsätter att systemet involverar både ekonomi och politik (och även kultur). För att det ska vara ett system måste det också finnas en avgränsning mellan insida och utsida. En sådan avgränsning kännetecknar även en bubbla, men bubblan lyckas inte upprätthålla den över en längre tidsperiod.

Skillnaden mellan ett system och en bubbla, enligt Soros, verkar helt enkelt vara att bubblan är alltför liten. Om bubblan från första början har tillräckligt stor omfattning blir den inte längre till en bubbla utan konsolideras till ett system. Så blir min högst provisoriska tolkning av resonemanget.

3.
Slutligen några ord om hur George Soros inleder sitt tal med att döma ut den nationalekonomiska ortodoxin. En sådan dom kan nog framstå som mer radikal i Sverige, eftersom få i den svenska offentligheten håller fast vid idén om en systemkris (man talar hellre om en begränsad “eurokris”).

Ever since the Crash of 2008 there has been a widespread recognition, both among economists and the general public, that economic theory has failed. But there is no consensus on the causes and the extent of that failure.
I believe that the failure is more profound than generally recognized. It goes back to the foundations of economic theory. Economics tried to model itself on Newtonian physics. It sought to establish universally and timelessly valid laws governing reality. But economics is a social science /…/ taking an axiomatic approach similar to Euclid’s geometry. /…/
Up to a point the axiomatic approach worked. For instance, the theory of perfect competition postulated perfect knowledge. But the postulate worked only as long as it was applied to the exchange of physical goods. When it came to production, as distinct from exchange, or to the use of money and credit, the postulate became untenable because the participants’ decisions involved the future and the future cannot be known until it has actually occurred.

Kanske är detta allmängods, men det är ganska välformulerat allmängods. Fler borde plocka upp kopplingen till kunskapsteori, gärna i uttalad polemik mot de popperska och cybernetiska tankegångar som företräds av George Soros. Och gärna med kritiska anknytningar till olika varianter av psykoanalys.

8 kommentarer ↓

#1 Kalle P on 8 June 2012 at 10:42 am

Det är roligt – Soros har torgfört sin reflexivitetsteori ganska länge nu. På LSE kom han förbi typ en gång om året och pratade om densamma. Detta sammanföll ju med att Giddens var rektor, och jag tror att det fanns någon slags ambition att tänka samman de bådas tankar – Soros om reflexivitet på marknader, och Giddens (med Beck / Lash) om reflexiv modernisering. (Någon som kommer ihåg boken från -94?) Har ett vagt minne av att Giddens någongång eller någonstans sagt/skrivit att han inte riktigt vet om han förstår Soros teori. (Bless blygsamma britter!)

#2 Magnus Åsblad on 8 June 2012 at 11:00 am

Slår ett slag för den här doktorsavhandlingen från -03. http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/15772/1/gupea_2077_15772_1.pdf

#3 Viktualiebrodern on 8 June 2012 at 12:24 pm

Den polske psykiatern Andrzej Lobaczewski ansåg att den politiska bubblan, när han skrev det 1984 USA, var för stor. Han ansåg det jämförbart med en psykiatrisk störning på makronivå – makropati.

När det gäller psykoanalys vet jag inte om anhängarna av Psychohistory (DeMause) har gjort någon analys..? Däremot är förstås ett kortsiktigt konsumtionsmönster genom lån med framtida arbete och naturtillgångar (helst andras) som “säkerhet” något som definitivt kan ges en etikett på individnivå och rimligen då också på makronivå.

#4 Kb on 8 June 2012 at 7:11 pm

Jag antar att skillnaden mellan bubbla och system är skillnaden mellan positiv och negativ feedback. En positiv feedbackloop är ju just precis inte självreglerande.

Och eftersom marknaden inte kan reglera sig själv så måste politiken träda in som en termostat och stimulera ekonomin när den går trögt och hålla tillbaka den när den går bra. Typisk keynesianism, mao.

Det behöver inte heller vara någon motsättning mellan idén om EU som politisk bubbla och idén om bristande politisk integration. Snarare är det tidigare kanske förutsättningen för det andra: bubbelhysterin gjorde att man blev blinda för farorna, allt verkade ju gå så bra.

#5 Gabrielle B on 9 June 2012 at 7:10 pm

Grandios narcissism på manisk erövringsnivå multiplicerat med turbo-stake X miljarder libidinösa objet à?

Jag skämtar inte. Men följer med intresse era mer avancerade kryptologier.

#6 Malte on 9 June 2012 at 11:37 pm

(Forlat svenskan, jag skriver pa turkisk tastatur)

Utan att veta mera om Soros ger det associationer till s.k. İmperfect Knowledge Economics (IKE): http://press.princeton.edu/titles/8537.html

I Kopenhamn har studernde paa det ekonomiska fakultetet just börjat organisera sig for att faa ‘mer kritisk’ undervisning – bl.a. om IKE. Vissa verkade naestan tro att det var borjan paa ett nytt ’68 (kolla kommentarsparet bara). Mycket entusiasm.

Sjalv blir jag inte saerskild entusiastisk paa tanken om att ekonomer bevaepnar sig med mer avancerade teorier.

Jag skulla garna höra psykoanalytiska teorier, men det finns andra skift har ocksaa, paa regerings/styrings/kontroll-niva. Alltsa omedelbart fraan ‘exakt vetenskap’ till ‘oexakt vetenskap’ (imperfect knowledge osv.), jvf. Soros om Newton. Vi har att gora med andra skift i det politiska landskap som ocksa galler for kontroll som sadan. Vad ser vi? T.ex. den permanenta undantagstilstand (a priori laws disposed, controll becoming a posteriori controll: pragmatic, local interventions etc.). Vilket verka passa ganska bra in i ideer om imperfect knowledges kring framtiden. Kanske nagot att utveckla har?

#7 Albert on 11 June 2012 at 10:12 pm

Jag tror på Zizeks mer rättframma analys. Det är uppenbart att det kapitalistiska systemet håller på att kollapsa, precis som det kommunistiska systemet i öst kollapsade för drygt 20 år sen. Det stora problemet är att ingen seriöst har funderat på vad som ska komma efter kapitalismen. Nu står vi på kanten av en kollaps och det finns ingen konsensus om vad som kommer ur den. Inte ens vad som *borde* komma ur den i en idealiserad värld. Istället kastar man panikmässigt (folkets) pengar efter bankerna varje gång börsen svänger nedåt. Det är onekligen intressanta tider..

#8 COPYRIOT | Krisen, del 54: Pamela Geller – på jakt efter en kontrajihadistisk kristeori on 27 August 2012 at 4:15 pm

[…] Kanske liknande Krisen, del 35: George Soros cybernetiska kristeori […]

Kommentera