Om varför surfplattan kan distrahera ihjäl e‑boken och varför “Spotify för böcker” är en dystopi

Jag tror att Andreas Ekström har fel i sin profetia om bokväsendets digitalisering. I somligt har han antagligen rätt, vilket ur ett kommersiellt perspektiv kan vara nog så plågsamt. Utsikterna att lyckas med styckbetalning för digitala böcker är “mycket små”, skriver Andreas Ekström. Ändå manar han förlagen att öka takten på vad han beskriver som den enda vägen framåt – den väg som leder bort från det materiella, till det digitala.

Det finns helt enkelt inga starka rationella argument för varför pocketboken ska kunna stå lika stark när telefoner och läsplattor gör sådana enorma landvinningar på kort tid. Hur bra är en bra läsplatta år 2025?

Vänta lite. Låt oss skilja mellan läsplatta och surfplatta. Jag vet inte om Andreas Ekström gör den distinktionen; hans tidning verkar inte göra det.
Sydsvenskan skriver längst ner på sin webbsida: “Vi finns i mobilen, i läsplattan och som PDF-tidning”, men när man följer länken visar det sig att ordet läsplatta syftade enbart på en viss surfplatta från Apple.

Få människor i Sverige har idag en uppfattning om vad en läsplatta är. Ännu färre har en läsplatta.

Må vara att läsplattorna gör “enorma landvinningar” i tekniskt hänseende. Leder detta i sig till att allt fler människor läser böcker på läsplattor? Nej, en sådan slutsats kvalificerar som vulgär teknikdeterminism (vilket inte precis känns som Andreas Ekströms tekopp).

Om det bara funnes böcker och läsplattor så vore allting enklare. Men mellan boken och läsplattan står nu den skinande surfplattan – redo att sluka båda två. Okej, inte riktigt så dramatiskt. Men surfplattan står faktiskt i vägen för drömmen om en smidig övergång från pappersbok till e-bok.
Observera att jag inte pratar om läsupplevelsen (alltså det faktum att läsplattans e-bläck är vilsammare för ögat än surfplattans lysande skärm). Nej, jag pratar om sannolikheten att det alls blir någon läsning av texter som överstiger ett par tusen tecken. Visst stödjer surfplattan alla tänkbara bokformat, men den stödjer även Facebook, Twitter, Wordfeud, Aftonbladet samt, ej att förglömma, jobbmejlen. Sådant fyller skärmen på 95 % av alla surfplattor (och smartphones) som syns i Stockholms tunnelbana. Jag kan mycket väl tänka mig att vissa av innehavarna har laddat ner böcker till sina mojänger, men jag har svårt att tänka mig att böckerna läses.

Malte Persson skrev:

Jag brukade läsa t ex Vergilius på t-banan (och skriva t-banepoesi…), men har på senare år tillbringat alltför mycket tid med min iphone. Somliga har ju uppenbarligen tillräckligt mycket koncentrationsförmåga för att kunna läsa längre texter på en manick där man bara är ett knapptryck bort från att kolla mail och facebook, men jag och många andra har det inte. De som inte har några problem brukar ofta naivt generalisera utifrån sig själva och lättvindigt avfärda folk med andra personlighetsdrag som teknikfientliga, vilket är föga konstruktivt.

Och i samma diskussion skrev jag själv (lätt redigerat):

Jag har hört att många människor i USA faktiskt har läsplatta, vilket i praktiken betyder Kindle. Sveriges marknad kom däremot att svämma över av surfplattor, vilket i praktiken betyder Ipad. Om du går in på en elektronikkedja idag och frågar efter en läsplatta så kommer de att försöka sälja dig en pekdator. Om du säger att du vill ha en med e-ink så är chansen stor att säljaren förvandlas till ett frågetecken. Jag antar att det grundar sig i elektronikhandelns finansialisering: de vill inte främst sälja hårdvara; de vill sälja abonnemang.

Surfplattan är tidningsutgivarnas dröm, men kan bli bokförlagens mardröm. Jag misstänker att surfplattans stora genomslag i Sverige kommer att lägga en våt filt över det stora genomslag för e-böcker som bokförlagen nu väntar sig i Sverige eftersom de redan har observera det i USA. Skillnaden är att USA i klart högre grad är ett läsplatteland medan Sverige är ett utpräglat surfplatteland.

De som har en surfplatta kommer inte att skaffa en läsplatta. De kommer kanske att lära sig läsa e-böcker på surfplattan, men om sådant bokläsande kan etablera sig som en långsiktig vana är inte självklart. På samma skärm måste e-boken konkurrera med jobb, med socialt umgänge samt med multimedial underhållning som till skillnad från böckerna är finkalibrerad för snabb stimulans. Man kan utan överdrift säga att surfplattan är bortaplan för e-boken.

Andreas Ekström verkar emellertid utgå från att suget efter böcker är orubbligt. Frågorna som han diskuterar handlar inte främst om läsning utan om betalning. Vilket leder honom till universallösningen: ett nytt Spotify, fast för böcker! (Har ni hört det förr?)

Han föreslår rentav ett pris: 400 kronor i månaden för tillgång till “all svensk litteratur utgiven de senaste fem åren”. Lustigt nog har han tidigare i samma artikel dömt ut bokrean för att den “bygger på gamla idéer om fasta priser /…/ snarare än dagens verklighet med fri konkurrens”. Att sätta ett fast pris på alla böcker är tydligen det allra modernaste.
“Spotify-modellen” innebär ju att all priskonkurrens elimineras: utåt avskaffas styckpriserna, inåt tillämpas standardiserade ersättningar, för musikens del räknade per minut. Hur gör man med böcker? De kan ersättas per sida eller per ord, vilket i båda fall ter sig synnerligen okänsligt i fråga om olika litterära genrer. Dessutom ger det tvivelaktiga incitament i fråga om layout respektive språkbruk.

Sannolikheten att en tjänst av detta slag ger rimlig utdelning åt fler än en handfull författare får betraktas som låg, med tanke på den stora blåsning som Spotify blev.
Precis som Spotify togs över av några få stora skivbolag, kan man nästan utgå från att en likartad tjänst för e-böcker kommer att kontrolleras av landets största bokförlag. Och även denna gång kommer de stora att ge högre ersättning åt “sina” författare. De kommer att upprätta moraliska normer för vilka böcker som får nu ut. De kommer att utöva politisk censur, eftersom det är omöjligt att undvika. Och som grädden på moset kommer storförlagen att kunna ackumulera en enormt detaljerad databas över vad svenskarna läser: sida för sida, minut för minut.

Så, nu har jag skisserat färdigt på min lilla dystopi. Jag hoppas att Andreas Ekström vill fortsätta på diskussionen!

39 kommentarer ↓

#1 maria on 29 February 2012 at 12:35 am

menar du att läsupplevelsen kommer att bero på läsmaskinens gränssnitt? att design av hård- och mjukvara kommer vara avgörande?

#2 Christopher Kullenberg on 29 February 2012 at 12:47 am

Låt mig tillägga en liten detalj när det gäller “surfplattan”. Dessa är ju trots allt (om än inlåsningsskadade) datorer. Datorer med vettiga operativsystem kan köra riktiga program, utanför appbutikernas välde. En möjlig utveckling, dock utan att lägga in någon determinism i detta, är att det kommer små fina linuxdistributioner (ex. Ubuntu med Unity) där man enkelt kan köra bittorrent. Då dröjer det inte längre innan Netopia skriker att internetoperatörer ska ta sitt ansvar och censurera…

Nu tror jag förvisso inte att man läser fler böcker för att läsplattorna blir friare, utan instämmer i att monomedia inte har sin plats i multimedia. Personligen kan jag knappt sitta nära en nätanslutning och samtidigt läsa en bok… endast P2-radio funkar.

Sedan jag övergav smarttelefonträsket har jag även reflekterat över detta när det gäller musik.

Bokläsandet har vi länge haft en politisk agenda att öka. Bibliotek och tillgång osv. När den spotifierade boken träder in på marknaden finns det nog en och annan som tänker sig att “nu är problemet löst, alla har ju tillgång till alla böcker i sina plattor”. Problemet är att gratisparadoxen i spotifysamhället kommer att leda till att framförallt resurssvaga väljer “nästan-gratis-och-med-litereklam” samt “nästan gratis och med min data skickad till stora företag”, medan medelklassen lugnt och stilla kan “unna sig en stund med pappersboken, långt ifrån jobbmeljen på surfplattan”.

Spotifierad bildning höjer oss inte över kräkan på Avenyn en lördagkväll.

#3 Christopher Kullenberg on 29 February 2012 at 1:02 am

Kort tillägg. Ekström skriver:

“Jag skulle börja där någonstans, och se till att ha en svensk förlagsgemensam lösning färdig till 2015.”

Här får jag lite rysningar. För det första har film- och musikbranschen båda failat rätt hårt. Förlagsgemensam kommer betyda kartell, oligopol, monopol, etc. speciellt med tanke på att det finns en allt starkare komponent att samsas med: hård- och mjukvarujättarna (apple, google) som vill äta procent av allt som körs i deras system.

För det andra kan man undra vad som då händer med de små förlagen.

Människors vardagliga tillgång till böcker är alltför viktig för att läggas i händerna på en “branschöverenskommelse” och sedan hoppas på det bästa. De negativa effekterna av detta ser man framförallt inom akademin, där stora “överenskommelser” har tvingat biblioteken till diverse betalningsmodeller som är mera restriktiva än de fysiska exemplarens.

#4 Andreas E on 29 February 2012 at 6:50 am

Ja, alltså, ni vet ju var jag står rent åsiktsmässigt – jag skulle givetvis önska att vi kunde uppfinna en modell där konsumtion av ett enskilt upphovsrättsskyddat verk på ett begåvat och för alla parter rimligt sätt knyts till en transaktion. Men till en sådan lösning räcker inte min fantasi.

Det betyder också att jag inte gillar Spotify något vidare. Och att jag inte skulle gilla ett Spotify för böcker något vidare heller. Men alternativet – en enda stor Pirate Bay-värld – är ännu mycket sämre. Därför tror jag att det blir allt viktigare att verkligen säga något konkret (400 kronor!) för att det ska bli möjligt att också konkret säga emot (för dyrt! för billigt! principiellt åt helvete!) eller komma med klara alternativ.

Sedan tror jag att du har helt rätt vad det gäller surf- respektive läsplatta; den distinktionen slog mig alls inte när jag skrev. Slutsats? Om inte läsplattan kommer ner på ett rent oetiskt vis i pris kommer den marknaden givetvis att tvärdö. Surfplattan vinner. Och då kan det mycket väl bli som du antyder, att den generella efterfrågan på “böcker”, oavsett form, faktiskt kommer att sjunka på bred front, alternativt transformeras till ett inferno av coffee table, foto och mat…

Jag märker att jag är lite pessimistisk, eller att det känns så just nu i alla fall! Men det är väl av de skäl som jag anger i början av min text: jag ser inte några jättestarka tecken på att bokbranschen kommer att göra allt det rätt som musikbranschen gjorde fel…

#5 rasmus on 29 February 2012 at 6:59 am

Efter en alltför kort sömn ser jag att diskussionen redan är igång – stort! Och jag gillar att du är pessimistisk, Andreas. Just nu måste jag dock servera frukost och hinner inte skriva mer än en ny rubrik.

#6 Martin on 29 February 2012 at 7:02 am

Jag läser böcker på min iPad, och föredrar faktiskt den framför diverse e-bläckläsare. Bakgrundsljuset stör mig inte alls. Faktum är att om man drar ner det så har man, rent effektivt, samma belysning som i en vanlig bok, men helt konstant och oberoende av omständigheterna. En e-bläckplatta eller en vanlig bok kräver ju att bussen är upplyst, att du sitter i rätt vinkel på tåget, att gatlampan funkar, etc… Min iPad lyser precis lika mycket, alldeles lagom, vart jag än är.

Hittills har jag bara läst ett par, tre böcker, men det är främst för att iBooks Store inte funnits med Svenska böcker särskilt länge alls. Jag ser mycket fram emot att fortsätta läsa böcker digitalt, trots att priserna är skrattretande höga jämfört med sina pocket-vänner.

#7 Isak Gerson on 29 February 2012 at 7:58 am

Martin: Det jag tycker är skönast med läsplattan är att den är så begränsande. Jag kan inte ta en paus från läsandet för att mikroblogga eller läsa mails, för den primitiva nätbrowser min läsplatta har kan knappt göra det. Jag tvingas fokusera på min läsning. Det tror jag att få – men självklart vissa – kan uppnå på en surfplatta.

#8 JN on 29 February 2012 at 8:34 am

En detalj som läsplatteförespråkarna tycks missat helt (eller?) är att musik och film redan var digitala format när fildelningen kom igång. Digitaliserade + tillräcklig bandbredd = fildelning. Samtidigt som de digitala skivorna var ett fullständigt fiasko ur användarperspektiv: dyra, fula och snabbt trasiga. Hur många hackade dvd – skivor har jag inte betalt hyra för? Hur många cd – skivor har kvaddats helt efter en hård hemmafest? Böcker, och framförallt pocketböcker, är i jämförelse både bekväma och billiga format. Sextio spänn för normalt sett mellan fem och tio timmars underhållning är svårslagbart. För oss som är snålare, finns bibliotek. Inte ens lagringen är något större problem. Jag åker tåg till skåne ungefär en gång i månaden, fram och tillbaks, vilket är min lästid framför andra, och det har aldrig varit ens i närheten av ett problem att få med mig böcker så det räcker.
Kort sagt, jag hör antagligen till dem som läser mest i det här landet, och jag har mycket svårt att se vad jag skall ha för nytta av en läsplatta, med undantag för skumma extremistböcker som jag inte hittat någon annanstans än på tpb. Har dock en läshög på kanske fyrtio titlar av mer normalt slag, så inte ens det är något särskilt akut problem.

#9 Anders on 29 February 2012 at 9:40 am

Kort fråga: Är inte E-lib de stora förlagens (visserligen lite tafatta) försök att spotifiera distributionskanalen för e-böcker?

#10 Daniel Åberg on 29 February 2012 at 9:57 am

Det här blir möjligen lite off topic, men jag skulle vilja lägga in en fråga kring Andreas tanke om ett abonnemang som skulle kosta 400 kronor/månad för tillgång till all Sverigeutgiven litteratur de senaste fem åren. Skulle någon i vårt tidevarv betala det? Jag tycker det låter som en rätt stor summa pengar för ett rätt snävt spann av böcker. Bland den läsande befolkningen skulle jag säga att medel kanske ligger på att man läser två (pocket)böcker i månaden, vilket betyder att majoriteten skulle tvingas lägga betydligt mer pengar än i dag på litteratur för att få ta del av det. Spotifys 100-kronorsmodell/månad för reklamfri tillgång till hela deras musikkatalog känns ju i jämförelse väldigt billig.

#11 rasmus on 29 February 2012 at 10:13 am

Martin: Du pratar om läsupplevelsen, skillnaden mellan skärm och e-bläck. Det är inte irrelevant, men har redan diskuterats ganska flitigt. Inlägget ovan försöker ta upp en annan skillnad mellan surfplatta och läsplatta, nämligen distraktionen.

Låt oss inte fastna i att diskutera vilken maskin vi personligen tycker är bäst för att läsa böcker, tack.

JN: Viktig poäng – böcker är ett uråldrigt format medan t.ex. musik redan har gått igenom ett otal format, även digitala format som cd. Därför haltar jämförelsen mellan olika delar av “kulturbranschen”.
(Jag ägnar ett avsnitt åt detta i början av Boken.)

Vad gäller läsplattor kan jag förresten meddela att jag har skaffat en sådan. Den har helt klart sina användningsområden. Att läsa böcker hör dock inte till de primära. Snarare ersätter den för mig en liten del av okynnesutskrivandet av halvlånga artiklar från webben.

Daniel Åberg: Prisnivån är inte off topic, tycker jag. Själv visste jag inte ens vad Spotify kostar, men när du nu gör jämförelsen framstår det ju som lätt bisarrt att enbart fem års svenska böcker ska kosta fyra gånger mer än “all” musik. Samtidigt betvivlar jag att ens 400 kronor per månad kan räcka för att få ihop något som liknar en rimlig ersättning till författarna.

#12 Christopher Kullenberg on 29 February 2012 at 10:15 am

Sen är ju böcker och böcker inte alltid samma saker. Det verkar som diskussionen kring läs- och surfplattor ofta tar sin utgångspunkt i svensk skönlitteratur, och med deckaren diverse annan underhållning och upplevelselitteratur som paradexempel. Må vara en betydelsefull marknad, men den utgör en intellektuell parentes.

Att ens tala om vad “genomsnittlig konsumtion” eller “vad det får kosta för att bli underhållen” ser jag som en av flera föregripande spikar i bokens kista.

#13 rasmus on 29 February 2012 at 10:22 am

Christopher Kullenberg: Så sant, så sant. Allra tydligast blir det om man för omväxlings skull påminner sig om att alla bokläsare inte är vuxna. Folk som uttalar sig om vad som borde hända med “all svensk litteratur” betraktar alltid barnböcker som ett undantag. Om man vill acceptera en sådan åldersstyrd formatsegregation blir frågan om e-böcker också en fråga om var förlagen ska dra en åldersgräns. Ska böcker riktade till 2-åringar ges ut på papper? till 5-åringar? 10-åringar?

#14 Tobias Carlsson on 29 February 2012 at 10:27 am

En äldre kvinna var inne på biblioteket igår och ville ha påfyllning på sin läsplatta. Hon har ingen dator och blir varje gång lika fascinerad över att man kan föra över en bok så snabbt till läsplattan. Hon är en av många av våra “super låntagare”, alltså stammisar, som läser e-böcker. Läsplattan är hennes senaste teknikprodukt, efter TV:n, kaffebryggaren och telefonen.
Många använder läsplattan med e-bläck, men det finns låntagare som också använder surfplattor som iPad och telefoner som iPhone och som ställer frågor kring t.ex. om man kan lägga in samma e-bok på båda apparaterna samtidigt utan att behöva göra två lån.
För den här gruppen läsare (kvinnor 55+) existerar inte att sitta på Facebook eller läsa jobbmejlen. De vill kunna läsa, de vill kunna läsa det senaste så enkelt som möjligt. Den här gruppen e-boksläsare har ökat det senaste året. Detta kvartalet är vi uppe i 400 “lån” och vi får gång på gång mejl från Elib om vi ska höja spärren.
Det som inte funkar är prismodellen, jag säger inte att det är orimligt med 20 kronor per lån, men vi kan inte höja spärren i all oändlighet.

#15 JN on 29 February 2012 at 10:29 am

Rasmus: Dels läsning av allt för långa bloggposter, dels läsning av pdf:er/stenciler från högskolekurser, det är väl de två områden där jag kan se någon mening med en läsplatta. (Plus min panerade läsning av Turner Diaries, förstås) Studenter och forskare borde med andra ord vara de huvudsakliga målgrupperna. Idén om ett litteraturens spotify stupar dels på mängden folk faktiskt läser – som Dan Åberg var inne på. Normalt läser folk nog inte mer än en – två böcker i månaden. Dels på förekomsten av helt gratis bibliotek, och den väl inrotade vanan att använda dessa. Tycker inte prisnivån är helt off topic – 100 spänn i månaden för gratisfri musik är ett bra deal jämfört med att köpa enskilda låtar eller skivor på Istore eller butik. Med tanke på den minimala konsumtionen av böcker är det mycket svårt att hitta en prisnivå som skulle kännas schysst för konsumenten. Snarare 400 om året än i månaden. Mer intressant skulle vara att betala en smärre summa per nedladdad bok – i vart fall intressant för mig som förläggare. Men som läsare har jag väldigt, väldigt långt till den tröskel där en läsplatta överhuvudtaget skulle vara intressant.
En till aspekt är förstås drulleaspekten. Spiller jag kaffe på en pocketbok är det bara att lägga den på ett element och läsa något annat medan den torkar. Spiller jag kaffe på min läsplatta är det hejdå 1500 spänn samt hela mitt aktuella bibliotek.

#16 rasmus on 29 February 2012 at 10:37 am

Jag tror att Andreas har helt rätt i detta:
Slutsats? Om inte läsplattan kommer ner på ett rent oetiskt vis i pris kommer den marknaden givetvis att tvärdö. Surfplattan vinner.

Vad är det som kan få ner en platta i pris? Jo, två saker:
1) Renodlad terror mot de anställda i Kina, där t.ex. Foxcomm tillverkar Ipad. Så sker redan.
2) Att försäljningspriset subventioneras av aktörer som förväntar sig fortsatta betalningar från köparna. Så sker redan i olika utsträckning med både surfplattor och läsplattor.

2a) Surfplattorna subventioneras dels av t.ex. Apple själva (då de kan förutse stora intäkter genom sin procent på allt som säljs i App Store), dels av telekomföretag (som vill sälja abonnemang med finstilta villkor, som en paketprodukt tillsammans med surfplattan).

2b) Läsplattorna subventioneras varken av “app”-butiker eller av telekomföretag. Däremot har Amazon kunnat subventionera Kindle i USA genom att låta det vara en inlåst produkt, nära knuten till deras egen försäljning av e-böcker. Det är troligen denna subventionering som gjort USA till ett läsplatteland. Kan samma sak upprepas i Sverige? Jag måste säga att tåget ser ut att ha lämnat stationen.

#17 Christopher Kullenberg on 29 February 2012 at 10:37 am

En annan resurssvag grupp är studenter vars böcker knappast kommer att rymmas inom en branschöverenskommelse som riktar sig till en konsumentmarknad. Här kommer istället striden stå mellan bibliotekens “digitala lån” (som redan är monopoliserad genom de stora förlagen, Sage, Jstor etc.) och fildelning och hemdigitalisering genom det analoga hålet.

En tredje grupp är de som inte har svenska som modersmål. Här skulle troligtvis nationssegregeringen av nätmarknaderna bli ett problem. Dvs. ett turkiskt, kinesiskt eller amerikanskt bokspotify skulle inte vara tillgängligt från sverige (jfr “streamad” musik och film) utan att man skaffade sig en proxy (konsekvens: endast teknikoptimister orkar fixa med sin surfplatta).

#18 Christina on 29 February 2012 at 10:41 am

Martin: Du har ett utbud av gratis e-böcker via ditt bibliotek! Använd det! Sedan kan man diskutera i oändlighet om det är biblioteken som ska betala (20:- per lån) för att du ska läsa gratis, men medan det är så här så…..!

#19 Isak Gerson on 29 February 2012 at 10:51 am

JN: Inte för att ta upp en liten avsidestråd, men jag vänder mig mot att man kan mäta konst i underhållningstimmar. Jag ser mycket hellre en riktigt bra kortfilm än ännu en tråkig actionfilm.

rasmus och Andreas E: Just nu i momspopulismens tid känns inte en momssubventionering helt otrolig heller.

#20 Kalle Magnusson on 29 February 2012 at 11:04 am

Hej, tack för en intressant diskussion. Tänker inte ge mig in i den egentligen, utan bara nämna några ord om Spotify-ersättningen: Det ser HELT annorlunda ut nu jämfört med för 2 år sedan.

Själv jobbar jag främst med musiketiketten Hybris och idag tjänar vi och våra artister mer på inspelad musik än vi någonsin gjort (startade iofs 2004, långt efter CD-skivans glansdagar..). Och det börjar bli helt OK siffror, måste jag säga. Om ett par år, med ännu fler premiumbetalande spotifyanvändare (eller var den stora massan då lyssnar), så ser det säkert ännu bättre ut.

Jag vill inte nämna allt för specifikt hur mycket det handlar om i pengar, men här är lite intressanta procenttal från senaste kvartalet:

• Idag tjänar vi ca 10-15 gånger mer på vår digitala katalog jämfört med för 3 år sedan.
• De första månaderna som Spotify fanns stod deras ersättning för ca 20-25% av våra digitala intäkter – idag står de för ca 90%. Och Spotifys ersättningar ökar hela tiden med fler användare. Det går inte att jämföra Spotifys ersättningar 2010 med Spotifys ersättningar 2012.
• Det enda alternativa inkomstkällan, för oss, är iTunes, och de har gått från att vara ca 80% av vår totala ersättning för 2-3 år sedan, till under 10% idag. (Man ska dock komma ihåg att vi främst har Skandinaviska fans/lyssnare – har man en hit i USA ser det nog annorlunda ut)

Sen finns det så klart massa problem med Spotify – typ hemligheten om alla bolag verkligen har samma ersättning per play (eller, som de vägrar svara på, om majorbolagen – delägarna – får en större ersättning…)

En liten rättning till texten också; musik ersätts per “play”, inte per minut. En låt som är 1 minut lång, eller en som är 23 minuter lång, ges alltså samma ersättning.

#21 400 kronor i månaden för fem års utgivning? Nja. | Daniel Åberg on 29 February 2012 at 11:07 am

[…] Hos Rasmus Fleischer pågår en väldigt intressant diskussion om e-boksmarknaden i Sverige och det här med läsplattor kontra surfplattor, med utgångspunkt i en text som Andreas Ekström skrev för några dagar sedan i Sydsvenskan. Jag har själv bidragit genom att tycka att det är orimligt att tro att någon ska betala 400 kronor i månaden för att få tillgång till de senaste fem årens utgivna litteratur i Sverige enligt Spotifymodell (Spotify erbjuder ju i jämförelse “all” musik som finns för 99 kronor i månaden). […]

#22 Patrik on 29 February 2012 at 11:23 am

Rasmus: Tack för mycket intressant debatt! En lite fråga bara: Hur menar du att Apple subventionerar Ipad? Finns i stort sett inget bolag i branschen som har samma marginaler som Apple http://www.computerworld.com/s/article/9150045/Apple_makes_208_on_each_499_iPad

#23 e on 29 February 2012 at 1:00 pm

Bra diskussion!

“Visst stödjer surfplattan alla tänkbara bokformat, men den stödjer även Facebook, Twitter, Wordfeud, Aftonbladet samt, ej att förglömma, jobbmejlen.”

Kontrasten mellan surfplatta och läsplatta som problembeskrivningen bygger på tror jag är överdriver och/eller övergående. Den näst största läsplattan på marknaden, Barnes & Nobles NOOK simple touch, är i grunden en Android-enhet som på 20 minuter enkelt kan rootas och därefter användas för mail, facebook, surf och så vidare.

Dessutom utvecklas skärmtekniken mycket snabbt. Redan i slutet på 2012 tror jag vi ser e-bläckskärmar med färgskärm.

#24 Victor A on 29 February 2012 at 2:36 pm

Väldigt intressanta frågor här. Jag misstänker också att läsplattan (och därmed e-boken) kan vara helt bortspolad om något decennium, av just de skälen som “e” nämner ovan. Jag tror att läsplattan har en lovande framtid så länge dess funktioner är *kraftigt* begränsade, dvs. att det inte går att göra något annat med den än att läsa och göra anteckningar.

Utan dessa begränsningar kan läsplattan aldrig konkurrera med boken beträffande graden av avkoppling/frånkoppling och sinnesro den erbjuder. Jag talar inte om något slags estetiskt ställningstagande, utan är helt övertygad om att alla som tycker om att läsa böcker sätter ett högt värde på bokens förmåga att frigöra läsaren från dess vardagliga miljö, må det vara medvetet eller omedvetet.

Tyvärr är det nog mycket osannolikt att tillverkarna av läsplattor är beredda att dra sådana gränser på ett intelligent sätt. Amazon är den största av dem, och de har redan lanserat en version av Kindle med LCD-skärm för att kunna erbjuda Kindle i färg, trots att de tidigare sagt sig vara ovilliga att använda LCD. Det finns alltså en uppenbar brådska att ge läsplattorna färgskärmar. Ett hårdvarutillverkande bolag som Amazon kan heller inte förväntas motstå frestelsen att hela tiden i kortsiktig profitanda lansera nya produkter med ny funktionalitet. Värt att notera är även att alla Kindle-versioner, som hör till de mer restriktiva läsplattorna, har antingen WLAN- eller 3G-anslutning. Logiskt, då Amazon vill att du ska köpa böcker genom att ansluta läsplattan till deras nätbutik, men det bådar väldigt illa för möjligheten att sätta sig med en läsplatta och vara helt i sin egen värld.

#25 JN on 29 February 2012 at 2:45 pm

Isak: håller med. I dagens underhållningsöverflöd föredrar jag både kortare filmer och kortare böcker. Ur ett renodlat konsumentperspektiv kan det dock ändå vara intressant: bok: 60 kr/5-10 timmar, Biofilm: 100 kr/2 timmar, CD: 200 spänn, 45 – 60 min. Ja, jag är medveten om att man lyssnar på en cd – skiva åtskilliga gånger, och att detsamma kanske gäller vissa filmer, men ändå. Att böcker förhållandevis är så billiga tror jag bidrar starkt till att någon digitaliserad marknad för dessa ännu inte uppstått, eftersom det inte är mödan värt att piratkopiera (spotify har ju lanserats som en “lösning” på fildelningens “problem”). Vi är nöjda med formatet som det är, tack så mycket.

#26 Krister Renaud on 29 February 2012 at 2:59 pm

Om tekniken:
Surfplattornas största problem för mig är inte distraktionen (jag stänger av WiFi när jag läser) utan att de väger för mycket och det är inte lika vilsamt att läsa som en e-ink skärm.

Läsplattorna är för dyra för vad de gör.

Om prismodellen:
Jag skulle kunna tänka mig en lånemodell där man får betala mellan 20-50kr/lån beroende på hur ny boken är. Med tanke på att läsupplevelsen även med e-ink inte är samma som med en riktig bok har jag svårt att se att man ska kunna ta mer betalt än så.

En prenumerationsmodell känns inte som det är genomförbart. De som läser såpass mycket att de vill lägga de pengarna som krävs tror jag är för få för att det ska bära sig ekonomiskt.

#27 Erlang on 29 February 2012 at 3:53 pm

Jag tror att du överskattar de möjliga distraktionernas betydelse. Om man vill läsa en bok på en dator så kan man ju läsa en bok på en dator utan att bli störd av något annat. Eventuella popupfönster, ljud och annat bling kan man stänga av, och impulsen att hoppa över till ett webbläsarfönster eller spela ett parti schack när man kommer till ett segt kapitel går ju att kontrollera. Bara för att distraktionerna råkar ligga i samma maskin som boken så är de inte principiellt annorlunda mot externa distraktioner och möjligheter, som att lägga ifrån sig boken och gå och rota i kylskåpet istället.

Men det är möjligt att jag generaliserar för mycket utifrån mina egna erfarenheter. Jag läser nästan lika mycket skönlitteratur på min laptop som i pappersböcker, men det kan nog minst lika mycket bero på att jag är en snål jävel som för några år sedan upptäckte att det inte var så dumt att ladda ner böcker från TPB och diverse bokbloggar.

#28 Iggy Drougge on 1 March 2012 at 12:30 am

Att dra paralleller mellan bokbranschen och musik- och filmbranscherna är poänglöst. Musik piratkopierades så fort möjligheten fanns. Det skedde spontant, så fort program för att spela mp2 eller mp3 dök upp (och innan dess gjorde man det på kassettband).
Något sådant har inte drabbat bokbranschen, tvärtom har hela utvecklingen med eböcker drivits på av förlagen och återförsäljarna medan läsarnas intresse har varit svagt. Det är få som känner något behov av att ha omedelbar tillgång till biblioteket i Alexandria eftersom de flesta bara läser några böcker om året, högst några i månaden – till skillnad från musik som konsumeras enligt helt andra mönster. Piratkopiering av böcker är fortfarande så liten i förhållande till antalet Ipadar och liknande, främst är det studenter som kopierar kurslitteratur (antagligen den form av litteratur vars konsumtionsmönster mest påminner om musiklyssnande) i kopiator, tekniknördar (de mest vanliga pirat-eböckerna är väl sf och fantasy) och serieläsare. Jämför med hur piratkopiering av musik sålde Ipodar, något sådant har hittills inte skett med någon läs- eller surfplatta.

#29 David on 1 March 2012 at 8:40 am

Medborgare, i Sverige så har de svenska motsvarigheterna till Amazon (adlibris, bokus, cdon, prisjakt, etc) inte haft en stor bild på en kindle med texten KÖP NU på deras förstasidor i 4 år. Amazon sprider sig som spanska sjukan i europa. De finns i Storbrittanien, Frankrike, Tyskland och Spanien redan. Det är bara en tidsfråga innan de kommer till Skandinavien.

Kindlen kan blomstra vid sidan om ipaden därför den kommer nå ett attraktivare pris snabbare än ipaden. I dagsläget kostar en kindle 1000 kr. Man kan köpa 4 kindlar för priset av 1 ipad.

Apropå betalning så har Amazon en tjänst som heter Amazon Prime. 80 dollar om året, ~800:- eller cirka 50-60:- i månaden. Fri frakt för fysisk shopping. Strömning av tv och film a la spotify/netflix/hulu plus/rdio/viaplay ingår…

.. och du får låna 1 bok per månad. Spotifieringen av böcker har redan påbörjats! Gud bevare oss!

Ve och fasa om Amazon i framtiden låter folk betala extra för att låna fler böcker per månad.

400:- i månaden för bara böcker är löjligt. Runt 100:- i månaden för film, tv och böcker är mer rimligt om man jämför på prissättningningen bland de media-abonnemang som redan existerar.

#30 Daniel Pargman on 1 March 2012 at 9:38 pm

Ett annat spår: Maltes kommentar om “en manick där man bara är ett knapptryck bort från att kolla mail och facebook”.

Jag och min kollega har blivit intresserade av Facebooks roll vad beträffar prokrastinering. Vad gör “Facebook” (Internet/skrämar/smartphones) med (mot?) våra studenter?

Vi sökte interna pedagogiska medel för projektet “Supporting students’ studying habits in the age of procrastination” och fick det beviljat (idag faktiskt). Visserligen bara en skärv, men ändå. (http://danielpargman.blogspot.com/2012/01/increasing-quality-of-educationdig.html).

Två mycket ambitiösa studenter har precis påbörjat sin kandidatuppsats om teknikstress och prokrastinering (http://teknikstress.blogspot.com/)

#31 Erik Johansson on 3 March 2012 at 2:17 pm

Innan Metro gjorde de flesta ingenting på Tunnelbanan, jag satt ganska ensam pluggandes genom mina tyskaböcker. Tror inte att spel/film/facebook på tunnelbanan ersätter böcker.

#32 Leder surfplattan till kortare e-böcker? on 5 March 2012 at 11:00 am

[…] på – vem har det? Det lär framtiden utvisa. Men frågan uppstår när jag läser denna  bloggartikel av Rasmus Fleischer på Copyriot.  Artikeln är ett svar på ett förslag om ett böckernas […]

#33 Kal Ström on 5 March 2012 at 11:15 am

Jag håller med Erlang, jag tror det är ett feltänk att vi blir så distraherade av en “surfplatta”.

Vad är det som säger att jag inte blir distraherad när jag sitter med en pappersbok? Jag existerar inte i ett vakum bara för att jag har en pappersbok i handen. Bredvid mig i soffan finns en fjärrkontroll, bredvid mig i köket finns en tidning, bredvid mig vid skrivbordet står min bärbara dator. Det är bara en annan distraktion.

Det vi pratar om är ovana att läsa på en platta av den typen. Ovana försvinner med tiden.

#34 Monica O Kolkman on 5 March 2012 at 12:54 pm

Läsplattans största plus: Den har inget internet! Inget som distraherar. Jag har en svaghet, finns internet i närheten sitter jag på internet. Jag har en iphone full med eböcker. Tror ni att jag läser eböcker på den? Givetvis inte, jag kollar mail, google reader, spelar Wordfeud…

Nej, fram för läsplattan och låt den vara det den är; en manick att läsa böcker på. Inget annat.
Och det är vilsammare för ögonen. Visst man måste ha ljus för att kunna läsa den, men det har man ju för det mesta.

#35 Magnus on 5 March 2012 at 2:07 pm

Om vi nu bara pratar om böcker, och inte applikationer, så verkar det enda som Apple låser in vara DRM-skyddade böcker (som ju är inlåsta till sin natur). Om man inte behöver ha DRM-“funktionen” för sin bok behöver man ju inte heller välja Apple som leverantör av boken bara för att man vill att läsarna ska kunna läsa den på Ipad:en. Epub är ett format som inte är specifikt för Ipad och kan säljas var som helst.

#36 Lars Iselid on 28 March 2012 at 11:00 am

Hmmm… Mycket intressanta synpunkter som avhandlas i detta kommentarsspår. Det som jag fastnar mest för är distinktionen mellan läs- och surfplatta. Jag tror inte alla pratar samma språk här.

Monica O Kolkman verkar mena att en läsplatta inte har internet. Så en platta med e-ink och internet är då inte en läsplatta?

Jag börjar tycka distinktionen mellan en platta för läs eller för surf är ganska meningslös. Särskilt utifrån diskussionen om disktrationen av internettjänster som är högst personlig, vilket redan konstaterats här i spåret.

Däremot tycker jag man kan prata om plattor med e-ink och plattor med färgteknik. Om plattan sedan har internet eller inte kan inte styra begreppet. Såvitt jag vet har en majoritet av e-inkplattor internet, om än inte med “app-teknik”.

Visst kallar de flesta alla Kindle-plattor för läsplattor? Men Kindle Fire har inte e-ink utan Backlit IPS LCD. Kindle (med e-ink) har såvitt jag vet haft internet-tillgång från första modellen.

#37 COPYRIOT | E-boken är övervakarens våta dröm on 12 April 2012 at 10:02 am

[…] Om varför surfplattan kan distrahera ihjäl e‑boken och varför “Spotify för böcker&#8221… […]

#38 Boken år 2022 » Jonas Andersson on 21 May 2012 at 4:35 pm

[…] för läsplattor och e-böcker i Sverige har jag skrivit förut här. Se även Rasmus Fleischers läsvärda resonemang i frågan. This entry was posted in bokmarknaden, Bourdieu, ekonomi, […]

#39 Läsandet kommer inte öka förrän det är enkelt att länka till en bra bok – Filip Svensson om muntlig, skriftlig och visuell kommunikation on 2 November 2014 at 2:23 pm

[…] är lika ovanligt som Minidiscspelare i Sverige Visst, man kan läsa e-böcker på sin iPad. Rasmus Fleischer har skrivit bra om varför man inte gör det. Vi måste börja göra e-boksläsaren populär innan e-böcker kan bli riktigt populära (och […]

Kommentera