Krisen, del 26: Liv över tillgång

“Att Grekland levt långt över sina tillgångar är plågsamt uppenbart”, skrev Isobel i en bokrecension (tidigare nämnd).

Jag tänker inte hävda motsatsen. Men jag kan inte släppa utsagan förrän jag förstår vad den betyder. Och det gör jag ännu inte. Trots att det ska vara plågsamt uppenbart, är det det ouppenbara som plågar mig.

Först närmar jag mig mysteriet via logik. Leker satslogiker och försöker bryta ned själva utsagan: “Grekland har levt långt över sina tillgångar.”

Subjekt: Grekland
Predikat: har levt
Adverbial: över
Objekt: Greklands tillgångar

Försöket att läsa meningen framifrån måste då avbrytas. Resonemanget blir alltför grumligt: en nation som har ett liv, som…

Så låt oss börja bakifrån, i objektet. Greklands tillgångar. “Tillgångar är i redovisningssammanhang summan av det bokförda värdet på hela förmögenheten.”
Inga konstigheter. Tillgångarna är sånt som Grekland har och som de skulle kunna sälja, t.ex. skolväsendet, sjukvården, stridsvagnarna, toppdomänen .gr och Akropolis. Om allt detta skulle säljas, skulle Grekland ha sina tillgångar i pengar. Även om det är tveksamt om det då skulle existera någon stat med namnet Grekland.

Vi har då en hypotetisk penningsumma. “Grekland har levt långt över” denna. Eftersom det nu kom att handla om bokföring, får vi välvilligt omtolka satsens predikat: “leva” betyder “konsumera”.

Grekland har alltså konsumerat för en summa som överstiger den summa som skulle inbringas om staten sålde allt som kan säljas. Inom en viss tidsram, som måste vara underförstådd – annars blir resonemanget inte meningsfullt. För att förstå vad saken gäller måste vi även bryta sönder den black box som här kallas “Grekland”; det är inte helt självklart vad den rymmer, kanske allt från offentlig sektor till företag och privathushåll.

Nu lägger i satslogiken åt sidan och går rakare på saken.

Grekland har alltså konsumerat för mycket – mer än vad de “egentligen” har haft råd med. För att sådan konsumtion ska bli möjlig måste man låna pengar. Det har Grekland gjort. Det har alla stater gjort. Har då alla stater levt över sina tillgångar?

Om det alls ska spela någon roll att Grekland har levt över sina tillgångar, måste det någonstans finnas en lista över de stater som inte har levt över sina tillgångar. Givetvis med tydliga kriterier för hur man väger liv mot tillgång. Finns det någonstans en sådan lista?

13 kommentarer ↓

#1 Oskar on 20 February 2012 at 10:51 am

När jag hör uttrycket “leva över sina tillgångar” tänker jag: leva över sina nuvarande inkomster+korrekt förutsedda framtida inkomster.

Om man t.ex. studielånar under hela sin studietid är det med tanken att man ska få ett ok betalt jobb framgent. Så länge den föresatsen visar sig vara korrekt så kan man inte sägas ha levt över sina tillgångar. Om man däremot har fel – man får inget jobb – då levde man över tillgångarna.

Eller tänker jag fel?

#2 Peter on 20 February 2012 at 11:08 am

Inget land är någonsin utan skuld.
För att uppnå bra kredit måste man fylla två kriterier:
1) Man måste ha mycket pengar.
2) Man måste spendera mycket pengar.

Här finns en lista över länder baserat på hur stor statsskuld de har. Den baserar sig dock bara på BNP, inte på förmögenhet.

https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2186rank.html

(Intressant är att se länder som Norge, som i sig äger över 2% av alla världens publika aktier, ändå väljer att bibehålla lån på över 40% av BNP.)

Andra intressanta ekonomiska exempel är att länder med stabilt värdelös ekonomi (ta exemplet Seychellerna) får något som många länder bara skulle kunna drömma om: världens stabilaste valuta. Eftersom den inte kan bli värd mindre än den är och eftersom landet är så nära bankrutt man kan komma (fast; det finns inga kostnader längre eftersom man inte får kredit) så bibehåller valutan sitt värde konstant (alltid värdelös). Kanske inte ett drömscenario för Eurozonen å andra sidan.

#3 III on 20 February 2012 at 11:13 am

Jag vet inte varför du definierar ordet “tillgång” som “…sånt som Grekland har och som de skulle kunna sälja..”. Greklands främsta tillgång är väl möjligheten att beskatta sina medborgare. Nu var den tillgången inte lika värdefull som man förväntade sig. Alltså har det blivit plågsamt uppenbart att Grekland levt över sina tillgångar.

#4 Thomas E on 20 February 2012 at 11:21 am

Om jag går till banken för att låna pengar för att köpa en bil så kan jag låna tillräckligt för att köpa en Dacia, om min mor går i borgen för lånet kan jag köpa en Mercedes. Bankerna trodde att euromedlemmen Tyskland gick i borgen för euromedlemmen Grekland så Grekland fick låna till en Mercedes. Dumma banker som inte läste det finstilta, de förtjänar att gå i konkurs.

#5 anders bananders on 20 February 2012 at 1:26 pm

I den här artikeln finns det några ledtrådar.

#6 rasmus on 20 February 2012 at 6:40 pm

III: Du har givetvis rätt – som Greklands främsta tillgång torde man betrakta dess arbetskraft. Den varan kan läggas till listan efter Akropolis. Eftersom den inte var så värdefull som man förväntade sig, ställs nu krav på att Grekland ska sälja bl.a. Akropolis.

Jag betvivlar faktiskt inte att Grekland har levt över sina tillgångar. Jag betvivlar däremot det outtalade antagandet som ligger i att detta framhävs, nämligen att det skulle finnas andra länder lever under sina tillgångar. Jag får samtidigt känslan av att frågeställningen i grunden är epistemologisk: kan vi veta vad någons tillgångar är värda? Nej, vi kan bara gissa. Precis som i fallet när man tar studielån för att utbilda sig till ett yrke som möjligtvis kommer att efterfrågas i framtiden.
Att göra dessa gissningar på kvalificerat vis anses i allmänhet vara ett uppdrag för finansmarknaderna. Deras sätt att svara kan dock förefalla aningen lynnigt. Kanske har det att göra med att finansmarknadernas hjärta, bankerna, alldeles utan tvivel har levt över sina tillgångar och fått belöning för detta.

#7 anders bananders on 20 February 2012 at 9:59 pm

Fast Greklands arbetskraft är inte samma sak som det III sa, nämligen Greklands skattebas.

Moderna stater begär inte att medborgarna ska göra dagsverken, och kan heller inte sälja sina medborgares dagsverken vidare till sina fordringsägare. Moderna stater tar som bekant in skatt i pengar, på arbetsinkomster, men även på kapitalinkomster, på kapitalägande, på transaktioner (tex moms) osv.

Greklands problem är, som bland annat beskrivs i artikeln jag tipsade om ovan, att ytterst få i Grekland betalar någon skatt. Budgetsiffrorna man presenterade inför euro-inträdet var i allt väsentligt rent hittepå.

Svaret på frågan om vem som levt över sina tillgångar är: den grekiska staten.

#8 e on 21 February 2012 at 6:29 pm

En stor sten som återstår att vända på här: Grekland. Att säga att “Grekland har levt över sina tillgångar” är missvisande på liknande vis som uttrycket “Svenskarnas inköp av lyxiga båtar ökar” eller “vi svenskar kommer att leva mycket längre och därför behöver vi jobba längre för att kunna upprätthålla vår levnadsstandard”.

Bakom det unitära, nästa organismiska språker finns klyftor och konflikter mellan individer och grupper med mycket olika beteenden.

Grekland är ett brant klassamhälle med stort skattefuskande särskilt bland de mest välbärgade. Om inte miljardärer betalar skatt varför ska då brevbäraren göra det?

“Black economy amounts to 30 pct of GDP”
http://www.ekathimerini.com/4dcgi/_w_articles_wsite2_1_11/07/2011_397947

#9 eno on 21 February 2012 at 9:50 pm

Hur skulle ett land överhuvudtaget kunna “leva över sina tillgångar”? Man konsumerar varor och tjänster som ännu inte producerats? Uttrycket saknar helt betydelse på nationell nivå.

(…annat än i bemärkelsen att man kan prata om ändliga naturresurser, men det är ju inte det som avses här)

#10 anders bananders on 21 February 2012 at 11:26 pm

eno: Det beror på vad man räknar som tillgångar. Om man till exempel räknar in de pengar man får i “lån” som man inte tänker, eller har möjlighet att, betala tillbaka.

I någon mening är ju de pengarna en “tillgång,” men man brukar inte räkna så. Fast Grekland har uppenbarligen gjort det, så…

#11 zeze on 27 February 2012 at 1:58 pm

Med risk för att vara en extrem tråkmåns vill jag bara säga att man i satslogik inte delar upp satser som du gör i olika satsdelar. Det du gör är grammatik, som iofs liknar klassisk logik, där man dock tar alltihop efter “har” i satsen som predikat. I satslogik däremot så tar man satsen som helhet och kollar på dess relationer till andra satser.

#12 rasmus on 27 February 2012 at 7:28 pm

Med risk för att vara en extrem clown vill jag bara säga att jag inte har påstått att tillvägagångssättet ovan skulle utgöra satslogik. “Leker satslogiker”, skrev jag. Lek är en aktivitet som jag dagligen kan betrakta och ta del i här hemma. Såvitt jag kan förstå av den tvååriga expertisen krävs det inte att man följer formella regler.

#13 Kb on 24 March 2012 at 9:40 pm

Jag antar att överstigna tillgångar, liksom lycka, är något man bara kan fastställa i efterhand: när kronofogden knackar på dörren. Och om så är fallet kommer vi aldrig kunna få någon lista på länder som inte levt över sina tillgångar, eftersom detta förblir ett hypotetiskt förhållande. Det är som i biologin: vi kan inte konstatera vilka organismer som är evolutionärt framgångsrika förrän vi har facit i hand, och i slutändan kommer alla arter att dö ut.

Kommentera